Under föregående helgen deltog jag i årets STIL
dagar i Stockholm. Det är första gången jag varit med och hade sett fram emot
det ett bra tag. Och det blev lika roligt som jag förväntade mig. Alltid lika
roligt att träffa Jonas Franksson, Susanne Berg, Bengt Elmén och alla andra.
Helgen var uppdelad i två delar - dels STIL - s årsmöte och diskussioner om det
aktuella läget för den personliga assistansen, jag fokuserar här på det senare.
På torsdagen kom ju direktiven till den nya LSS
utredningen, mycket av diskussionerna kretsade därför om den. Det rådde stor
enighet om att det finns positiva inslag men totalt sett är det alldeles för
mycket fokus på att kostnaden för staten är för hög. En livlig debatt följde
där många ifrågasatte varför regeringen är så trångsynta, varför ser man inte
till helheten? Med helhet avses dels att assistansreformen är en mycket
effektiv jobbskapare och att alternativkostnaden (hemtjänst, gruppboende,
ledsagning) inte blir billigare. Susanne Berg menar att det egentligen inte
handlar om kostnaden utan om en attityd i samhället.
Själv förde jag fram att det är viktigt för rörelsen
att ordentligt analysera direktiven och sedan göra en prioritetslista vad som
är viktigast att bemöta. Själv anser jag det allvarligaste är att regeringen
vill (utan att skriva det rakt ut men underförstått) vill definiera vad goda
levnadsvillkor och leva som andra innebär. I direktiven står också klart och
tydligt att utredaren ska undersöka möjligheten att bevilja andra LSS insatser
än personlig assistans.
Jag hade flera samtal med Jonas Franksson som är
lika engagerad som undertecknad. Jonas var ändå relativt nöjd med valet av
utredare, kristdemokraten Desirée Pethrus. Jonas menar att hon verkar ha ett
genuint intresse för de här frågorna, skrivningarna i direktiven var ungefär som förväntat med stort fokus på sänkta
kostnader. Jonas berättade att STIL funderat på om vem som skulle få jobbet och
det fanns oro för att Susanne Billum (gud förbjude) skulle anlitas igen. Det
var ju Billum som 2012 lade fram utredningen som hävdade att upp till 1/3 av
all utbetald assistansersättning var fusk eller "överutnyttjande".
Siffror som det inte finns några belägg för stämmer men som blivit en etablerad
sanning i den stundtals hätska mediekampanj som förs mot vår fantastiska
assistansreform. Själv har jag i dagsläget ingen uppfattning om Desirée
Pethrus.
Bengt Elmén är en av grundarna till STIL och välkänd
föreläsare, Bengt följer även min blogg. Bengt har en ganska infekterad
relation till Kommunal så jag tog snackade lite med honom om det. Själv anser
jag som sagt att vi förlorar på att bråka med Kommunal men jag accepterar samtidigt inte
under några förutsättningar att Kommunal, staten eller någon annan mäktig aktör
via krav på formella utbildningar ska diktera vem vi ska få anställa som
personliga assistenter. Bengt höll givetvis med.
I gruppdiskussioner pratade vi om vad som är viktigt
för IL rörelsen, hur ska man få mer personer att engagera sig, finns det nya sätt
att föra fram vårt budskap? I "min" grupp föreslogs att STIL borde
delta i årets Pridefestival i Stockholm. Själv uttryckte jag min stora
frustration över inkonsekvensen i hur kostnadsdiskussionen om personlig
assistans förs. Alla politiker vill skapa jobb men en verksamhet som
sysselsätter + 90 000 personer anses vara för dyr...
På lördag kväll hade vi en stor fest på hotellet med
trerättersmiddag. Jag hamnade vid samma bord som Emma Johansson, styrelsemedlem
i STIL. Vi pratade om problematiken att anställa assistenter vilket gäller
många av STIL -s medlemmar. Själv har jag, oavsett att omsättningen på
personalen är låg märkt att det effektivaste sättet att värva ny personal är
att rekrytera via Högskolor eller "någon som känner någon". Att
rekrytera folk till styrelseuppdrag är synnerligen svårt har jag märkt i VIMPA.
Emma berättade att samma sak gäller för STIL.
Till sommaren bär det av till Almedalen och träffa
kompisarna i STIL och andra personer i funkisrörelsen. Höjdpunkten för mig blir
föreläsningen om grunderna i Independent Living Ideologi, 13.00
6 juli. Utan
min personliga assistans hade jag inte ens kommit till Gotland...
* Igår
kväll på debatten mellan Bengt Westerberg och Åsa Regnér i SVT-S Agenda. Inget
nytt kom fram. Åsa Regner säger återigen indirekt att antalet beviljade
assistanstimmar är för högt. Detta är mycket motbjudande. Och snälla Åsa
juristerna finns för att väga upp maktbalansen mellan den som söker assistans
och staten/Försäkringskassan och att staten inte erbjuder någon hjälp med
detta!
Tack Bengt för att du fortfarande står på vår sida!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar