I varje valrörelse har alltid välfärdsfrågorna en viktig roll. Även om ambitionsnivån skiljer sig en del är enigheten över blockgränsen total att vård, skola, omsorg mm är mycket viktigt att värna. Trots alla lovord om välfärden - sparas det hela tiden på just offentligt finansierad välfärd. Hur det fungerar i praktiken och motiven till att det ser ut som det gör tittade vi på översiktligt i del 1 av Niklas Altermarks och Åsa Pleisners bok Konsten att avveckla en välfärdsstat- en granskning av det åtstramningspolitiska kretsloppet.
I del 2 ska vi titta på det ofta bortglömda fenomenet dolda besparingar. Mycket stora besparingar sker i det ”tysta” och beskrivs utförligt i boken.
Dolda besparingar i välfärden är nedskärningar
som inte syns direkt som t.ex. 1000
personer som förlorar assistansersättning eller 10 000 som nekas sjukpenning.
Det handlar om olika stöd och bidrag som sänks eller inte höjs efter behov,
högre avgifter med mera. I regel med i bästa fall dålig insyn för allmänheten
och massmedia.
PÅ statlig nivå handlar det om t.ex. otillräcklig höjning av
statsbidragen till kommunerna och mycket låga höjningar i ekonomisk ersättning
till framförallt sjuka och personer med funktionsnedsättningar. I kommunerna på
allt möjligt från lägre anslag till skolluncher till högre avgifter i
hemtjänsten. Eftersom kommuner och
regioner ansvarar för stora delar av välfärdssektorn blir därför kommunala och
regionala ansvarsområden mycket utsatta.
Personlig assistans
Inom assistansen sker de
dolda besparingarna på framförallt två sätt. Otillräcklig höjning av
schablonersättningen och anslagna medel till Försäkringskassan som inte betalas
ut – orsakat av hårda behovsbedömningar och
det handlar om enorma belopp. Hur mycket? Ja, det ska vi räkna översiktligt på
nu. All statistik är hämtat från assistanskoll.se.
1997-2009 höjdes schablonen stadigt med 3-4 % per år.
Underfinansieringen inleddes på allvar 2014. Låt oss anta att år 2013 hade
regeringen bestämt att ett index införs med en årlig höjning på 3,5 % per år
start 2014. Hur hög hade schablonen varit 2024? Timschablonen 2013 var 275
kr/timme, 332,6 kr/timme 2024.
Svaret blir 275 kr 2013 * 1,035^11 = 401,5 kr 2024. Schablonen
hade alltså varit 20 % högre.
Anslaget för PA 2013 var ca 22,4 miljarder kr. Anslagen 2024 var
ca 24,6 miljarder kr. Den borde alltså varit 24,6 miljarder kr plus 20 % = 29,5
miljarder kr
Enbart 2024 SPARADE STATEN DÄRMED NÄSTAN 5 MILJARDER KR ENBART
MED UNDERFINANSIERAD SCHABLONHÖJNING! Och då är 3,5 % årlig höjning en ganska
modest höjning. Det är otroligt mycket pengar. Motsvarar dygnet runt assistans för ca 2000 personer enligt
ovanstående exempel. Alternativt mycket högre löner för våra assistenter.
Hur stora belopp som är dolda besparingar för personlig
assistans inom kommunerna på detta sätt vet jag inte men vi kan antagligen utgå
från att det senaste decenniet sammantaget handlar om många miljarder kr.
Men det stannar inte där eftersom Försäkringskassan inte
spenderar alla anslagna alla pengar. Det beloppet beräknas bli 692 miljoner kr
2024 p.g.a. hårda behovsbedömningar. Totala DOLDA BESPARINGAR blir därmed
sanslösa 5,6 miljarder kr enbart 2024. Hur mycket som sparats totalt
(otillräcklig höjning +anslag som inte betalats ut) 2014-2024 orkar jag inte
räkna på.
De totala besparingarna för staten, d v s inkluderat ca 3000 personer som förlorat statlig assistansersättning sedan 2015 är mycket större än 5-6 miljarder kr för 2024.
Ekonomisk trygghet och
andra stöd – Sjukpenning, sjukersättning, aktivitetsersättning, bilstöd med
mera.
De dolda besparingarna går till ungefär på samma sätt som den
personliga assistansen. Ekonomiska ersättningar som inte följer
löneutvecklingar och anslagna medel som inte används. Ett exempel. År 2025 höjs
lönerna med i snitt 3,9 % medan sjuk och aktvitetsersättning bara höjs 2,6 %.
Med några undantag har det sätt likadant ut i åtminstone 15 års tid. De samlade
dolda besparingarna under denna tid handlar om många, många miljarder kr.
Minskat statsstöd till
kommunerna
Förutom kommunal inkomstskatt och en del avgifter får kommunerna omfattande ekonomiskt stöd från staten för att finansiera sin verksamhet, s.k. statsstöd. 2023 betalade staten ut 174 miljarder kr i statsstöd till kommunerna (Regioner inte inkluderade).
Källa Regeringens budget
Budgetanslag statsstöd till kommunerna sid 5
Det är en enorm summa men likväl har det
gjorts stora dolda besparingar senaste 15-20 åren enligt samma modell som
personlig assistans med mera. Statsstöden höjs inte enligt ett fastställt
index. Niklas Altermark konstaterar att med 2011 som basår och inflations
säkrat index hade statsstödet 2023 varit hela 25 miljarder kr högre = 199
miljarder kr. Enbart 2023 gjorde därmed staten en besparing på hela 25
miljarder kr! För kommunerna innebär det
att de i ökad utsträckning får finansiera sin verksamhet själva. Hur ser då
dolda besparingar i kommunerna ut?
Kommunernas dolda
besparingar
Kommuner och Regioner trängs av krav på
besparingar på åtminstone 3 sätt:
* Det finanspolitiska ramverket kräver
att kommunernas budget hålls i balans. Underskott är bara tillåtna temporärt.
* Statsstöden till kommunerna (som
fortfarande är omfattande så klart) har senaste ca 15 åren minskat som andel av
kommunernas intäkter.
* Överflyttning av kostnad från stat
till kommuner p.g.a. indragen sjukpenning, personlig assistans, sjuk och
aktivitetsersättning mm.
Till det ska tilläggas att många
kommuner har problem med sviktande skatteunderlag p.g.a. utflyttning.
De dolda besparingarna (som dominerar
helt) sker på framförallt tre olika sätt
· Olika välfärdsnämnder får order att ”effektivisera
verksamheten”. I klartext innebär det att samma uppdrag ska genomföras med
minskad budget.
· Anslagsökningar görs men motsvarar inte väntade utgiftsökningar i givet utgiftsområde
· Välfärdsnämnderna får samma budget för kommande år som
fjolåret minus underskott från föregående år.
I en djungel med dolda besparingar
tycker jag också det finns ett stort demokratiskt problem. Eftersom de i regel
genomförs i det tysta blir insynen från allmänhet och media mycket begränsad.
* Medan jag skrev det här blogginlägget
dök en dyster men inte oväntad LSS nyhet upp från Stockholm. Huvudstaden har
beslutat att genomföra stora dolda besparingar som primärt kommer drabba LSS
boende, Kontaktperson, Ledsagning, Daglig verksamhet och korttidsboende.
Återkommer till det i nästa blogginlägg. Men även att det ser allt ljusare ut
vad gäller indexeringen av schablonersättningen.