Försäkringskassans nyintroducerande begrepp ”assistansberättigande behov” är potentiellt livsfarligt

 När jag först läste sammanfattningen av Försäkringskassans remissvar till LSS utredningen blev jag faktiskt positivt överraskad. FK vill förstatliga assistansersättningen, ta bort de grundläggande behoven och att de med kommunal assistansersättning inte omprövas av FK vid överflyttningen. När jag läste mer noga var det inte alls positivt, det var istället potentiellt helt förödande, anledningen är att FK vill införa ett helt nytt begrepp:

Grundläggande behov ska ersättas av något som kallas ”assistans berättigande behov”. Vid en första anblick låter det faktiskt vettigt – finns ett assistansbehov ska det beviljas. Ser vi tillbaka på historien så är det övertydligt att det nya begreppet lämnar mycket stort utrymme för vad som faktiskt ska ge rätt till personlig assistans. Det är bara och titta tillbaka i backspegeln så ser vi vad som hände efter att begreppet ”integritetsnära hjälpbehov” introducerades. Till slut, hösten 2017 var assistansreformen på gränsen till ett fullständigt sammanbrott - begreppet har haft en helt central roll i den destruktiva processen som ledde fram till dagens situation.¨

Att FK skulle ha en generös tolkning av sitt nya begrepp är att hoppas på för mycket. Jag bedömer att sannolikheten är extremt hög att det snabbt kommer juridiska processer vad som anses vara ”assistansberättigade med negativt utfall för vår del. Ett förstatligande utan helt nya bedömningskriterier riskerar alltså paradoxalt att leda till mycket stora försämringar. Ska ta ett exempel från min vardag. Hur skulle FK bedöma tidsåtgången vid förflyttningar? Den faktiska tidsåtgången mellan upprätt läge i sängen vidare till rullstolen tar inte många sekunder…

Vad gäller definition av ”assistansberättigade behov”. Är det bara så enkelt (eller skrämmande) som en Facebook vän påpekat till mig. FK vill bara benämna de delar av de grundläggande behoven de anser är integritetsnära för just assistansberättigade... I så fall ligger vi riktigt illa till om FK får som de vill.

Framöver kommer jag gång på gång påpeka att det är extremt viktigt att det i en ny lagstiftning mycket tydligt framgår

·   Vad är personlig assistans

·   Vilka kriterier ska uppfyllas.

65 års gräns för att kunna bli beviljad PA ska tas bort

·   Att samtliga moment vid behovsbedömningar ska inkluderas. Dagens uppstyckningar har ingenting att göra med riktig personlig assistans.

·  Att PA är ett verktyg för att forma sitt liv som vi själva vill utifrån hur vill utforma våra liv. D v s stor vikt ska läggas vid de behov vi faktiskt anser oss ha.

·  Att PA ska kunna beviljas för egenvård, hjälp med medicinering med mera

·  Ingen ska nekas assistans p.g.a. ”fel diagnos”

·  Fattigdom är oförenligt med ett självbestämt liv, inklusive frånvaron av tydlig rätt till rättshjälp.

Allt detta, utom medicinering och egenvård (vid en snäv tolkning) finns tydligt reglerat i Funktionsrättskonventionens allmänna kommentar till artikel 19.

 Vad gäller dagens situation måste vi se sanningen som den är.  I dagsläget är konventionen i praktiken enbart ett fint dokument som Sverige ratificerat. Kan nu bekräfta att i många av landets 290 kommuner förlorar nu personer kommunal assistansersättning, erbjuds bara LSS boende som alternativ och Funktionsrättskonventionen har ingen som helst betydelse när behovsbedömningar av rätten till personlig assistans eller andra LSS insatser bedöms. Domstolspraxis och de tillämpningar som följer är helt överordnat konventionen hos både FK och kommunerna. Inställningen kan sammanfattas så här:

Vi följer lagen och vad praxis säger. Är det så att den inte överensstämmer med CRPD så får riksdagen ändra lagen. Fram till dess gäller dock lagen med tillämpning, inte CRPD.

Anm: Lagen hos FK och kommuner är inte alls nödvändigtvis själva lagtexten utan den tillämpning som följer av vad anses vara praxis efter prejudicerande domar i HFSD

Ja, det kan låta negativt men så länge det nuvarande regelverket är i kraft kan vi ropa hur högt vi vill om rättighetslagar, FN konventioner mm, tillämpningen kommer inte ändras en mm. Funktionsrättskonventionen är ingen mirakelmedicin men ovanstående resonemang visar att det är viktigt att den blir lag. Dels som grund till ny lagstiftning och dels ger den ökad tyngd i tvister för oss att hävda de rättigheter vi faktiskt har. Dessutom finns det ingen logik i att göra Barnkonventionen till lag men inte Funktionsrättskonventionen.

Assistanskoll intervjuar Försääkringskassan

* Julen närmar sig och jag lever fortfarande i "i frivillig" isolering p.g.a. pandemin. Blir bara tröttare och tröttare på isoleringen. ”Trösten” är att vädret är ännu gråare och dystrare än mitt ganska torftiga liv. En ”intressant notering” i sammanhanget är att ingen från vare sig regeringen eller FHM har så vitt jag vet yppat ett ord om långsiktigt negativa effekter av långvarig isolering för funkisar. Mitt immunförsvar och tusentals andras immunförsvar i samma livssituation blir långsiktigt knappast bättre av att isolera sig från omvärlden månad efter månad.

 

Assistansanvändare och andra i LSS gruppen som personer som i. gruppboenden tillhör inte de högst prioriterade grupperna när vaccinering mot Covid-19 planeras. Upprördheten är stor i brukarrörelsen, samtidigt vet vi att alla beställda inte doser kommer på en gång. Prioriteringar måste göras.  Så ser verkligheten ut. En fundering jag har själv:

 Är det kanske så att vi är ”offer” i prioriteringslistan p.g.a. det faktum att väldigt få personer med PA har avlidit jämfört med äldreboende och hemtjänst? Vill gärna veta hur FHM resonerat när de gjort prioriteringslistan.

 Angående själva vaccinen. Forskarna hos läkemedelsföretagen har, tack vare gigantiska resurser som ställts till deras förfogande tagit fram vaccin mot Covid-19 på rekordtid. Jag har bestämt mig för att ta vaccinet när det blir tillgängligt men jag känner viss oro och är inte 100 % övertygad om att det är säkert. Vi vet ingenting om biverkningar på lång sikt (här definierat som mer än sex månader efter vaccinering) men sannolikheten för allvarliga långsiktiga biverkningar måste nog ändå anses vara liten.

 För en månad sedan tog jag själv vaccin mot säsongsinfluensa men det är väl beprövat, jag är  definitivt inte emot vaccin generellt. Genom historien har vaccinationer räddat otaliga liv. Det var tack vare vaccinering mänskligheten t.ex. lyckades utrota den fruktansvärda sjukdomen smittkoppor. FN förklarade att sjukdomen var utrotad 1980.

 Till alla ledare skribenter och tyckare som talar om en "medborgerlig plikt" att vaccinera sig med nedlåtande attityder. Visa mer respekt för de som faktiskt är oroliga för vaccin som tagits fram på rekordfart. Man behöver inte alls vara fientligt inställd till vaccin generellt eller köpa diverse konspirationsteorier för att man är orolig för biverkningar som kan vara livslånga.

 

* Det här blir sista blogginlägget innan jul. Återupptar bloggande en bit in i januari.

 Julen 2020 blir inte som vanligt p.g.a. pandemin. Utifrån de förutsättningar som råder önskar jag ändå alla en

GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR.

Viktiga lagändringar måste göras innan assistansen förstatligas

 Funktionsrättsrörelsen har länge krävt att assistansen förstatligas. Vänsterpartiet, Kristdemokraternas och Moderaternas initiativ i riksdagen att förstatliga hela assistansreformen är ett viktigt steg. Innan staten blir ensam huvudman måste många lagändringar göras för att säkerställa att ingen person trillar mellan stolarna.

När de grundläggande behoven för att bli beviljad statlig assistansersättning infördes 1996 var det uttalade syftet att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan staten och kommunerna. Personer som bedömdes ha över 20 timmar i grundläggande behov/vecka blev Försäkringskassans ansvarsområde. Var de grundläggande behoven mindre än så var istället hemkommunen huvudman. Allteftersom bedömningen av vad som var grundläggande behov succesivt blev allt hårdare från och med domen i dåvarande Regeringsrätten 2009 (målnummer 5321-07) orsakade det delade huvudmannaskapet allt större problem när besparingspolitiken ledde till tusentals personer blev utlämnade till hemkommunens välvilja.

I Funktionsrättsrörelsen är de allra flesta eniga om att det delade huvudmannaskapet är direkt olämpligt och att staten ska vara ensam huvudman. Nu börjar frågan ställas på sin spets hur fort den här övergången ska ske? Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna har med sitt gemensamma initiativ nu majoritet i Riksdagen för att driva igenom ett förstatligande som ska vara klart till riksdagsvalet 2022. Det slutliga beslutet ska föregås av en utredning som regeringen inte tillsatt än.

Vår frihetsreform är mycket svårt skadad av signalpolitik, alla prejudicerande domar och Försäkringskassans oerhört hårda tillämpning av samma domar. Att förstatliga den personliga assistansen med det nuvarande regelverket skulle vara förödande, många tusen personer skulle riskera att förlora sin personliga assistans. Ett förstatligande måste därför ske varsamt samtidigt som stoppet på tvåårsomprövningarna behålls. Det betyder att parallellt som förstatligande sker måste ett stort antal lagändringar göras som säkerställer att assistansreformen och LSS återigen tillämpas enligt LSS ursprungliga intentioner och den centrala artikel 19 i Funktionsrättskonventionen.

·  Begreppen integritetsnära och kvalificerade hjälpbehov måste strykas för gott Finns inget som helst som helst stöd för begreppen i Funktionsrättskonventionen. Det finns ingen plats där för grundläggande behov” heller som därför ska strykas för gott också. Det innebär också att mycket stor hänsyn ska tas till de behov vi själva anser oss ha.

 

·  Det måste finnas paragrafer som mycket tydligt beskriver vad som är personlig assistans, vilka kriterier som måste uppfyllas enligt Funktionsrättskonventionens artikel 19.

 

·  Det måste mycket tydligt framgå att vid behovsbedömningar ska hela hjälp och stödbehoven bedömas. Personlig assistans ska också vid behov beviljas för egenvård, medicinering med mera. Uppstyckningar av hjälpbehov är oförenliga med helhetsbedömningar av behovet av personlig assistans, vilket också påpekas i artikel 19.

·  Uppdatera personkretsindelningen där två av tre personkretsar bygger på diagnoser. Enligt Funktionsrättskonventionen är diagnoser sekundera, det är det faktiska behovet av hjälp och service för att leva ett självständigt/självbestämt liv som är det centrala.

·  De obligatoriska tvåårsomprövningarna ska tas bort. Omprövningar får endast ske om det skett stora ändringar i behovet av hjälp och service. I övrigt får det bara göras avstämningar av läget.

 

·  Den åldersdiskriminerande 65 årsgränsen för att kunna bli beviljad assistansersättning måste strykas och rättshjälp införs.

Utöver detta tycker jag också det ska läggas till två paragrafer.

1) Ekonomisk standard. Många som har personlig assistans har mycket dålig ekonomi. Det går inte att ha goda levnadsvillkor om berörda personer konstant har ont om pengar. Vi ska fortsätta och kräva att Funktionsrättskonventionen blir svensk lag.

2)  Rättshjälp. Idag är maktbalansen mellan vi som överklagar och på andra sidan staten och kommunerna extremt ojämn. En del kan ta hjälp av jurister men många har inte tillgång till den hjälpen För att jämna ut spelplanen måste det därför finnas lagstiftad rätt till rättshjälp.

Försäkringskassan har lämnat ett remissvar till LSS utredningen från 2019 och där finns formuleringar som verkligen visar hur viktigt det är att lagtexten mycket tydligt definierar vad som är personlig assistans enligt FN-s definitioner. Försäkringskassan vill ta bort de grundläggande behoven och ersätta det med assistans berättigande behov. Spontant känner jag att det är bra att Försäkringskassan vill ta bort de grundläggande behoven. Vid närmare eftertanke finns det stora otydligheter med potentiellt förödande konsekvenser. Vad ska räknas som assistans berättigande behov? Utan tydliga definitioner i lagtexten lämnas stort utrymme för oerhört snäva tolkningar av vad som anses vara personlig assistans.

 Liberalerna har riktat anklagelser angående Vänsterpartiets, Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma förslag om att förstatliga assistansen. Själv tycker jag det är synd att den debatten har uppstått. När jag läser kommentarer i frågan från både Vänsterpartiets Maj Karlsson och Kristdemokraternas Pia Steensland är mitt intryck att de är väl medvetna om de mycket allvarliga problem som kommer att uppstå om förstatligande genomförs utan stora lagändringar, inklusive att ingen med sin assistans beviljad från hemkommunen ska behöva oroa sig vid övergången.

*  Efter en relativt lugn sommar har smittspridningen senaste månaden ökat mycket snabbt i Sverige med de hårdaste restriktionerna för svenska folket hittills. För egen del har pandemin inneburit att jag bortsett från mina assistenter och nära anhöriga i stort sett inte haft fysiska kontakter med medmänniskor sedan i mars. Isoleringen fungerar hittills, varken jag själv eller någon av mina assistenter har blivit sjuka. Däremot saknar jag vardagsnöjen oerhört mycket, liksom fysiska planeringsmöten och träffar med andra aktiva i Funktionsrättsrörelsen. Inser nu att det här livet kommer pågå många månader till, tyvärr…

 

Positivt för vår del i Corona/Covid-19 debatten är att antalet döda och allvarligt sjuka bland assistansanvändare fortfarande är mycket lägre än i äldreboenden och hemtjänsten. Vi får här ett kvitto på att personlig assistans är överlägsen äldreboende och hemtjänst att skydda riskgrupper. Alla som menar allvar med att skydda riskgrupper borde därför se personlig assistans som en förebild hur vi förbygger smittspridning i riskgrupper inför fortsättningen under vintern och framtida pandemier.