Viktiga lagändringar måste göras innan assistansen förstatligas

 Funktionsrättsrörelsen har länge krävt att assistansen förstatligas. Vänsterpartiet, Kristdemokraternas och Moderaternas initiativ i riksdagen att förstatliga hela assistansreformen är ett viktigt steg. Innan staten blir ensam huvudman måste många lagändringar göras för att säkerställa att ingen person trillar mellan stolarna.

När de grundläggande behoven för att bli beviljad statlig assistansersättning infördes 1996 var det uttalade syftet att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan staten och kommunerna. Personer som bedömdes ha över 20 timmar i grundläggande behov/vecka blev Försäkringskassans ansvarsområde. Var de grundläggande behoven mindre än så var istället hemkommunen huvudman. Allteftersom bedömningen av vad som var grundläggande behov succesivt blev allt hårdare från och med domen i dåvarande Regeringsrätten 2009 (målnummer 5321-07) orsakade det delade huvudmannaskapet allt större problem när besparingspolitiken ledde till tusentals personer blev utlämnade till hemkommunens välvilja.

I Funktionsrättsrörelsen är de allra flesta eniga om att det delade huvudmannaskapet är direkt olämpligt och att staten ska vara ensam huvudman. Nu börjar frågan ställas på sin spets hur fort den här övergången ska ske? Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna har med sitt gemensamma initiativ nu majoritet i Riksdagen för att driva igenom ett förstatligande som ska vara klart till riksdagsvalet 2022. Det slutliga beslutet ska föregås av en utredning som regeringen inte tillsatt än.

Vår frihetsreform är mycket svårt skadad av signalpolitik, alla prejudicerande domar och Försäkringskassans oerhört hårda tillämpning av samma domar. Att förstatliga den personliga assistansen med det nuvarande regelverket skulle vara förödande, många tusen personer skulle riskera att förlora sin personliga assistans. Ett förstatligande måste därför ske varsamt samtidigt som stoppet på tvåårsomprövningarna behålls. Det betyder att parallellt som förstatligande sker måste ett stort antal lagändringar göras som säkerställer att assistansreformen och LSS återigen tillämpas enligt LSS ursprungliga intentioner och den centrala artikel 19 i Funktionsrättskonventionen.

·  Begreppen integritetsnära och kvalificerade hjälpbehov måste strykas för gott Finns inget som helst som helst stöd för begreppen i Funktionsrättskonventionen. Det finns ingen plats där för grundläggande behov” heller som därför ska strykas för gott också. Det innebär också att mycket stor hänsyn ska tas till de behov vi själva anser oss ha.

 

·  Det måste finnas paragrafer som mycket tydligt beskriver vad som är personlig assistans, vilka kriterier som måste uppfyllas enligt Funktionsrättskonventionens artikel 19.

 

·  Det måste mycket tydligt framgå att vid behovsbedömningar ska hela hjälp och stödbehoven bedömas. Personlig assistans ska också vid behov beviljas för egenvård, medicinering med mera. Uppstyckningar av hjälpbehov är oförenliga med helhetsbedömningar av behovet av personlig assistans, vilket också påpekas i artikel 19.

·  Uppdatera personkretsindelningen där två av tre personkretsar bygger på diagnoser. Enligt Funktionsrättskonventionen är diagnoser sekundera, det är det faktiska behovet av hjälp och service för att leva ett självständigt/självbestämt liv som är det centrala.

·  De obligatoriska tvåårsomprövningarna ska tas bort. Omprövningar får endast ske om det skett stora ändringar i behovet av hjälp och service. I övrigt får det bara göras avstämningar av läget.

 

·  Den åldersdiskriminerande 65 årsgränsen för att kunna bli beviljad assistansersättning måste strykas och rättshjälp införs.

Utöver detta tycker jag också det ska läggas till två paragrafer.

1) Ekonomisk standard. Många som har personlig assistans har mycket dålig ekonomi. Det går inte att ha goda levnadsvillkor om berörda personer konstant har ont om pengar. Vi ska fortsätta och kräva att Funktionsrättskonventionen blir svensk lag.

2)  Rättshjälp. Idag är maktbalansen mellan vi som överklagar och på andra sidan staten och kommunerna extremt ojämn. En del kan ta hjälp av jurister men många har inte tillgång till den hjälpen För att jämna ut spelplanen måste det därför finnas lagstiftad rätt till rättshjälp.

Försäkringskassan har lämnat ett remissvar till LSS utredningen från 2019 och där finns formuleringar som verkligen visar hur viktigt det är att lagtexten mycket tydligt definierar vad som är personlig assistans enligt FN-s definitioner. Försäkringskassan vill ta bort de grundläggande behoven och ersätta det med assistans berättigande behov. Spontant känner jag att det är bra att Försäkringskassan vill ta bort de grundläggande behoven. Vid närmare eftertanke finns det stora otydligheter med potentiellt förödande konsekvenser. Vad ska räknas som assistans berättigande behov? Utan tydliga definitioner i lagtexten lämnas stort utrymme för oerhört snäva tolkningar av vad som anses vara personlig assistans.

 Liberalerna har riktat anklagelser angående Vänsterpartiets, Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma förslag om att förstatliga assistansen. Själv tycker jag det är synd att den debatten har uppstått. När jag läser kommentarer i frågan från både Vänsterpartiets Maj Karlsson och Kristdemokraternas Pia Steensland är mitt intryck att de är väl medvetna om de mycket allvarliga problem som kommer att uppstå om förstatligande genomförs utan stora lagändringar, inklusive att ingen med sin assistans beviljad från hemkommunen ska behöva oroa sig vid övergången.

*  Efter en relativt lugn sommar har smittspridningen senaste månaden ökat mycket snabbt i Sverige med de hårdaste restriktionerna för svenska folket hittills. För egen del har pandemin inneburit att jag bortsett från mina assistenter och nära anhöriga i stort sett inte haft fysiska kontakter med medmänniskor sedan i mars. Isoleringen fungerar hittills, varken jag själv eller någon av mina assistenter har blivit sjuka. Däremot saknar jag vardagsnöjen oerhört mycket, liksom fysiska planeringsmöten och träffar med andra aktiva i Funktionsrättsrörelsen. Inser nu att det här livet kommer pågå många månader till, tyvärr…

 

Positivt för vår del i Corona/Covid-19 debatten är att antalet döda och allvarligt sjuka bland assistansanvändare fortfarande är mycket lägre än i äldreboenden och hemtjänsten. Vi får här ett kvitto på att personlig assistans är överlägsen äldreboende och hemtjänst att skydda riskgrupper. Alla som menar allvar med att skydda riskgrupper borde därför se personlig assistans som en förebild hur vi förbygger smittspridning i riskgrupper inför fortsättningen under vintern och framtida pandemier.