Caroline Ardbo är sedan många år tillbaka en mycket god Facebook vän och mycket engagerad i kampen för vår frihetsreform. I samarbete med STIL har Caroline i många år jobbat med ett filmprojekt för att belysa nedgången för vår rättighetslag – Kampen för att ha ett liv är titeln på filmen. Själv blev jag efter ett tag mycket engagerad i produktionen som vi kan kalla det rådgivare till Caroline. Exakt vilket år minns jag inte men det var före pandemin i alla fall.
Till sist blev filmen klar och
Caroline ville gärna att jag skulle vara med vid premiärvisningen i Folkets
hus, Bagarmossen 16 april. Så jag åkte upp till Stockholm och fick för första
gången träffa Caroline i den fysiska världen. Givetvis var flera STIL profiler
på plats också, inklusive min gode vän och STIL-s ordförande Jonas Franksson.
Filmens upplägg är ungefär så
här. Först en kortare historik hur samhällets stöd till oss såg ut innan LSS
lagen blev verklighet, Independent Living rörelsens framväxt i USA fram tills
vår rättighetslag antas av en nästan enig Riksdag 1993, lagen träder i kraft
1994. Under filmens gång får många personer komma till tals. Det handlar om
personer som varit beviljade personlig assistans, andra som förlorat den eller
inte blivit beviljade PA överhuvudtaget. En av dessa är Jonas själv. Anhörig
mamma berättar om kampen för dotterns rätt till personlig assistans som har
omfattande behov av egenvård. Andra viktiga personer som intervjuas under
filmens gång är bland annat Bengt Westerberg som berättar hur hans engagemang
för våra frågor föddes på 70-talet, STIL-s grundare Adolf Ratzka, juristen Andreas Petterson och
statsvetaren Niklas Altermark. Både Andreas och Niklas är hårda kritiker till
besparingspolitiken.
Filmen följer sedan kronologiskt den
negativa utvecklingen. Det börjar med utredningen 1995-96 som föreslog enorma försämringar.
Utredningen skrotades men en viktig förändring infördes – begreppet
grundläggande behov. Sen följer en genomgång av vad som hänt fram till 2023.
Ett axplock
· Försäkringskassan
lanserar begreppet ”integritetsnära grundläggande behov” 2007
· Den förödande
domen i dåvarande Regeringsrätten 2009 som godkände begreppet integritetsnära
hjälpbehov med kraftig åtstramning i FK-s tillämpning. Försämringarna inleds.
· Magdalena Andersons
utspel hösten 2015 om behovet av besparingar.
· Påföljande
regleringsbrev till Försäkringskassan och en störtflod med indragna
assistansbeslut fram tills senhösten 2017 då omprövningsstopp införs.
· ”Lappa och laga”
fram till 2023 men som inte går till roten med de grundläggande problemen.
Nästa vecka, när jag skriver
del 2 i historien om nedmonteringen ska jag belysa utvecklingen 2009-nutid
närmare.
Efter filmvisningen var det
dags för debattpanel. Deltagarna var personer som deltagit i filmen och
Caroline var moderator.
Jonas Franksson berättade i
vanlig ordning med stort engagemang om hur försämringarna drabbar enskilda
människor och hur det var tänkt att reformen skulle fungera men att det faktiskt har funnits en tid då lagen fungerade. Statsvetare Niklas
Altermark berättade utifrån sitt område som statsvetare hur han ser på
utvecklingen. Niklas ser ett tydligt samband mellan att det finns en generell
överordnad ideologi i socialpolitiken som går över blockgränsen. Syftet i denna
”överideologi” är uttalat – statens utgifter ska hållas nere. Detta
”kodifieras” i det krångliga regelverk som går under namnet finanspolitiska ramverket. Och det
drabbar frihetsreformen på ett förödande sätt, inte minst genom signalpolitik
från regeringar på båda sidor blockgränsen.
Juristen Andreas Petterson
satte avtryck i panelen som jag kommer minnas länge. Eftersom jag läst
statsvetenskap själv förstår jag att tillämpa prejudicerande domar som FK med
kommunerna i släptåg gör inte kan vara förenligt med Regeringsformen. Andreas
Pettersson gick emellertid mycket längre än så och levererade en totalsågning av hur FK-s jurister behandlar
rättighetslagen.
Ska försöka fatta mig kort.
Andreas Petterson redogjorde tydligt för vad som gäller i tolkning och
tillämpning av en lag. Följande ordning gäller:
1 Regeringsformen 2 Lagens
Förarbete 3 Den färdiga lagtexten 4 Prejudikat
Denna ordning känner alla jurister till betonades med
starkt eftertryck. Ändå har FK och
kommunerna vänt på ordningen och satt prejudikaten först. Det hade blivit underkänt på varje juridiktentamen att tolka
en lag på det sättet betonade Andreas med kraft.
Det Andreas Pettersson beskriver
är ett rättshaveri i jakten på
besparingar. Även juristerna i Förvaltningsdomstolarna fick besk kritik. Vidare betonade han att efter
ett förstatligande ska FK inte ha någonting att göra med personlig assistans.
Flytta ansvaret till en ny myndighet som enbart behandlar assistansen och
eventuellt andra funkisrelaterade stöd.
Efter debattpanelen blev det
en frågestund med publikfrågor. Själv framförde jag bland annat följande:
LSS är på papperet en
rättighetslag. Behoven ska styra vilket åtminstone i teorin inte sätter ett tak
på utgifterna. I praktiken förhåller det sig helt annorlunda. Reglerna kring
det finanspolitiska ramverket är glasklara –
olika behov ska sättas emot varandra när finansdepartementet lägger sin
budget. När det finanspolitiska ramverket infördes avskaffades de facto LSS som rättighetslag. Den blev en budgetpost
i mängden. Så som ramverket är utformat idag förstår inte jag i alla fall hur
vi ska få loss de ekonomiska resurser som tillsammans med ny lagstiftning krävs
om intentionerna ska återupprättas.
Bild: Tompa sitter i min permobil och framför mina synppunkter.
Efter avslutningen pratade jag
också med Niklas Altermark som tyckte ”att det var kul att fler personer än han
själv intresserar sig för finanspolitiska ramverket”. Jag pratade också med
Liberalernas talesperson Malin Danielsson som var på plats och framförde
följande – det är superviktigt att schablonersättningen höjs kraftigt om, inte
reformen ska avskaffas ”bakvägen”. Svaret blev ungefär det här:
Liberalerna håller med dig
helt och hållet. Vi anser att schablonen måste höjas enligt ett fastställt
index. Tyvärr är det svårt att få loss pengar från finansdepartementet.
Det var verkligen värt att åka
upp till huvudstaden och äntligen träffa Caroline i den fysiska världen. Kampen
fortsätter.