Att det finns missnöje hos en del assistenter är
uppenbart om man följer debatten på Kommunals Facebooksida. Det noterade jag
första gången när Annelie Nordström skrev blogginlägget om att "brukare
har för mycket makt". Hur många procent bland drygt 90 000
assistenter som är missnöjda är omöjligt
att säga men min bedömning är att denna grupp är långt ifrån försumbar. Missnöjet
handlar om både arbetsvillkor och löner. Här är några exempel på hur det kan
låta:
Fick reda på idag att vi personliga
assistenter INTE får ta del av löneförhöjningen, TROTS att vi har gått
utbildningen och erhåller titeln Undersköterska.
Vad gäller??
Vad gäller??
Jobbat som assistent sedan 2012, på ett privat
bolag. Finns inget annat än timanställd som villkor. Har Jobbat hos 3 olika
brukare och har förlorat ca 10kr/timme under en 6månaders period, eftersom
"varje brukare har ju sin ekonomi" Känns som bolaget satt i system
att pressa lönerna på detta vis.
”Hej,
jag jobbar som personlig assistent sedan 2004. Efter antal år med
månadsanställning hos samma brukare, valde anhöriga byta från kommunal till
privat sektorn. Till en början fick jag samma månadsanställning, men brukarens
anhöriga kort därefter valde ny privat bolag för att kunna ändra min
anställningsform. Sen dess är jag timanställd med sämre lön och villkor.
Arbetsmiljö och löner är delvis skiljda saker (fast
är man missnöjd med lönen är naturligtvis sannolikheten stor att man blir
missnöjd med arbetsmiljön också) men när assistenterna är
missnöjda med lönerna är emellertid kritiken från
många Kommunalmedlemmar många gånger missriktad. Orsaken är att en privat eller
Kooperativ assistansanordnare har en
inkomstkälla - assistansersättningen från stat eller kommun. 288 kr/timme ska
täcka allt från assistenters löner till administrativ avgift för anordnaren, en
del kommuner betalar inte ens så mycket. Det sätter klara och ganska tuffa
gränser för hur höga löner arbetsgivaren kan betala. Arbetsgivaren har vidare
inte bestämt att en jourtimme/väntetid på natten bara ska räknas som en kvarts
timme.
Till detta kommer statens ovilja att skjuta till
pengar för att öka assistenternas löner. Två år i rad 2015 och 2016 har
schablonen höjts endast 4 kr = 1,4 %. De mycket snåla höjningarna kommer enligt
regeringen att fortsätta fram till 2018. 1,4 % är för lite, det räcker inte på
långa vägar för att täcka avtalsbaserade löneökningar för assistenterna och än
mindre radikalt höja den generella lönenivån.
Själv anser jag att de mycket snåla höjningarna av
schablonen är ett av de största hoten som finns mot assistansreformen. Har inte
seriösa anordnare utrymme att betala bra löner kommer det bli allt svårare att
rekrytera och behålla personliga assistenter hen trivs med. Och då spelar
det ingen roll vad som står i LSS. Lagens fina ambitioner är nämligen inte
värda mycket om vi inte hittar bra assistenter.
Nu ska sägas att Kommunals ledning har uppmärksammat
den omöjliga ekvationen att kraftigt höja lönerna generellt när staten inte
tillför de ekonomiska resurser som krävs. I Kommunalarbetaren skriver Kommunal
bland annat:
Avtalssekreterare Lenita Granlund riktade kritik
mot hur assistansersättningen är konstruerad när Kommunal presenterade sin
rapport ”Arbete på samma villkor som andra”, om assistansbranschen.
– Det är svårt att höja lönerna om det här systemet
får fortgå, sade Lenita Granlund, vid ett seminarium på tisdagen (den 24 maj).
Att regeringen
bestämt att schablonersättning bara får öka med 1,4 procent per år innebär
direkt statlig inblandning i löneförhandlingarna, förklarade Lenita Granlund. Och
på sikt kan Kommunal tvingas ”kliva av” kollektivavtalen, sade hon.
– Om det här
fortsätter så kan det bli väldigt svårt för oss att teckna kollektivavtal på
det här området.
Det är bra att Kommunal nu börjar inse omöjliga för anordnaren
att kraftigt höja lönerna när det inte
finns utrymme. Nu hoppas jag att den informationen vidarebefordras till
medlemmarna. Det är så verkligheten ser ut. Och Kommunal, jag och mina vänner i
brukarrörelsen skulle verkligen uppskatta att ni lägger vårdperspektivet åt
sidan och slutar att dumförklara våra anhöriga genom att ifrågasätta våra nära
släktingars rätt att vara assistenter!
* Hur fick Kommunal reda på att berörd person i rättegången
numer har STIL som anordnare och "kollar läget utanför hemmet" vem
som jobbar? En av mina vänner i Jönköping var mycket upprörd och pratade om
olika brott mot sekretesslagen. Jag pratade vidare om detta med en annan styrelsemedlem
i VIMPA och vi kom fram till följande:
Det behöver inte vara något sekretessbrott i och med att
rättegångshandlingarna är en offentlig handling. Sen behövs inte så mycket
detektivarbete för att räkna ut resten. I bland sägs ju att "vårt samhälle
är som en öppen bok". Läs vidare här: