Personliga assistenters kritik mot lönerna är ofta missriktat

Att det finns missnöje hos en del assistenter är uppenbart om man följer debatten på Kommunals Facebooksida. Det noterade jag första gången när Annelie Nordström skrev blogginlägget om att "brukare har för mycket makt". Hur många procent bland drygt 90 000 assistenter  som är missnöjda är omöjligt att säga men min bedömning är att denna grupp är långt ifrån försumbar. Missnöjet handlar om både arbetsvillkor och löner. Här är några exempel på hur det kan låta:

Fick reda på idag att vi personliga assistenter INTE får ta del av löneförhöjningen, TROTS att vi har gått utbildningen och erhåller titeln Undersköterska. 
Vad gäller??

Jobbat som assistent sedan 2012, på ett privat bolag. Finns inget annat än timanställd som villkor. Har Jobbat hos 3 olika brukare och har förlorat ca 10kr/timme under en 6månaders period, eftersom "varje brukare har ju sin ekonomi" Känns som bolaget satt i system att pressa lönerna på detta vis.

”Hej, jag jobbar som personlig assistent sedan 2004. Efter antal år med månadsanställning hos samma brukare, valde anhöriga byta från kommunal till privat sektorn. Till en början fick jag samma månadsanställning, men brukarens anhöriga kort därefter valde ny privat bolag för att kunna ändra min anställningsform. Sen dess är jag timanställd med sämre lön och villkor.

Arbetsmiljö och löner är delvis skiljda saker (fast är man missnöjd med lönen är naturligtvis sannolikheten stor att man blir missnöjd med arbetsmiljön också) men när assistenterna är

 missnöjda med lönerna är emellertid kritiken från många Kommunalmedlemmar många gånger missriktad. Orsaken är att en privat eller Kooperativ  assistansanordnare har en inkomstkälla - assistansersättningen från stat eller kommun. 288 kr/timme ska täcka allt från assistenters löner till administrativ avgift för anordnaren, en del kommuner betalar inte ens så mycket. Det sätter klara och ganska tuffa gränser för hur höga löner arbetsgivaren kan betala. Arbetsgivaren har vidare inte bestämt att en jourtimme/väntetid på natten bara ska räknas som en kvarts timme.

Till detta kommer statens ovilja att skjuta till pengar för att öka assistenternas löner. Två år i rad 2015 och 2016 har schablonen höjts endast 4 kr = 1,4 %. De mycket snåla höjningarna kommer enligt regeringen att fortsätta fram till 2018. 1,4 % är för lite, det räcker inte på långa vägar för att täcka avtalsbaserade löneökningar för assistenterna och än mindre radikalt höja den generella lönenivån.

Själv anser jag att de mycket snåla höjningarna av schablonen är ett av de största hoten som finns mot assistansreformen. Har inte seriösa anordnare utrymme att betala bra löner kommer det bli allt svårare att rekrytera och behålla personliga assistenter hen trivs med. Och då spelar det ingen roll vad som står i LSS. Lagens fina ambitioner är nämligen inte värda mycket om vi inte hittar bra assistenter.

Nu ska sägas att Kommunals ledning har uppmärksammat den omöjliga ekvationen att kraftigt höja lönerna generellt när staten inte tillför de ekonomiska resurser som krävs. I Kommunalarbetaren skriver Kommunal bland annat:

Avtalssekreterare Lenita Granlund riktade kritik mot hur assistansersättningen är konstruerad när Kommunal presenterade sin rapport ”Arbete på samma villkor som andra”, om assistansbranschen.

– Det är svårt att höja lönerna om det här systemet får fortgå, sade Lenita Granlund, vid ett seminarium på tisdagen (den 24 maj).

Att regeringen bestämt att schablonersättning bara får öka med 1,4 procent per år innebär direkt statlig inblandning i löneförhandlingarna, förklarade Lenita Granlund. Och på sikt kan Kommunal tvingas ”kliva av” kollektivavtalen, sade hon.

– Om det här fortsätter så kan det bli väldigt svårt för oss att teckna kollektivavtal på det här området.

Det är bra att Kommunal nu börjar inse omöjliga för anordnaren att kraftigt  höja lönerna när det inte finns utrymme. Nu hoppas jag att den informationen vidarebefordras till medlemmarna. Det är så verkligheten ser ut.  Och  Kommunal, jag och mina vänner i brukarrörelsen skulle verkligen uppskatta att ni lägger vårdperspektivet åt sidan och slutar att dumförklara våra anhöriga genom att ifrågasätta våra nära släktingars rätt att vara assistenter!

* Hur fick Kommunal reda på att berörd person i rättegången numer har STIL som anordnare och "kollar läget utanför hemmet" vem som jobbar? En av mina vänner i Jönköping var mycket upprörd och pratade om olika brott mot sekretesslagen. Jag pratade vidare om detta med en annan styrelsemedlem i VIMPA och vi kom fram till följande:

Det behöver inte vara något sekretessbrott i och med att rättegångshandlingarna är en offentlig handling. Sen behövs inte så mycket detektivarbete för att räkna ut resten. I bland sägs ju att "vårt samhälle är som en öppen bok". Läs vidare här: 

Dålig arbetsmiljö för assistenter enligt Kommunal