Många personer blir bestulna av gode män

Ungefär 100 000 personer i Sverige (exakt uppgift saknas tydligen) har p g a olika funktionsvariationer, ålderdom eller andra orsaker hjälp av gode män - förmyndare som ska sköta berörda personers ekonomi och företräda dem juridiskt. Vi pratar om personer som är mycket utsatta och helt beroende av de personer som samhället gett i uppdrag att ta tillvara deras ekonomiska och juridiska intressen.

Nyligen visade SVT en rad reportage som visade att där finns stora brister med både kontroll från överförmyndaren (som ska bevaka att den gode mannen gör sitt jobb) och även många personer som blivit bestulna. Vi fick bland annat träffa Lena Lindberg som blivit av med hela sitt arv från pappan på 60 000 kr.

Jag är övertygad om att de allra flesta gode män tar sitt jobb på stort allvar och ser till sin klients bästa. De människorna som gör en så viktigt jobb för samhället faller bort i den här typen av reportageserie vilket belysts i en debattartikel på SVT Opinion. .  Det SVT rotat fram visar emellertid att problemet är mycket större än ett enstaka rötägg. 

Många gode män och förvaltare är inte bedragare

Hur ska man då komma tillrätta med detta mycket allvarliga problem? Det största problemet verkar vara att kontrollen från överförmyndarna runt om i landet och resursbrist i många små kommuner. Ett annat att lagstiftningen är gammal (slutet av 1940-talet).

Att stjäla pengar från en människa som man ska hjälpa är en avskyvärd form av kriminalitet. Vi pratar om människor som blir bestulna på sina tillgångar och som har svårt att föra sin talan. Utan hjälpen från gode man är hen i praktiken rättslös. Då gäller det att samhället visar att man tar detta på mycket stort allvar. SVT visade dessvärre på flera fall där länsstyrelserna (som bevakar överförmyndaren i landets 290 kommuner) riktar hård kritik från överförmyndare runt om i landet utan att åtgärder vidtagits. Här är två exempel:

En 88-årig änka får veta av sin nye gode man att den tidigare gode mannen tagit ut 900.138 kr från hennes och makens konton.

Länsstyrelsen ger allvarlig kritik.

Överförmyndaren: Ingen åtgärd.

                                                                                                            Den gode mannen hade personens pengar på sitt eget konto, med överförmyndarens godkännande.

Länsstyrelsen skriver: ”Det är ytterst allvarligt” och ”strider mot gällande lagstiftning”.

SKL (Sveriges kommuner och landsting)  svarar med att  "överförmyndaren är inte skyldig att polisanmäla misstänkta fall av förskingring". Detta resonemang är verkligen inte OK! Här om något ställs samhällets syn på de mest utsatta på sin spets. Att lagföra personer som stjäl från de  som mest av alla behöver samhällets stöd måste vara högprioriterat. Annars kan staten lika gärna säga - "det är inte så farligt att stjäla pengar från personer som av orsaker hen inte rår över inte kan sköta sin egen ekonomi eller föra sin egen talan".

* RBU rapporterar att antalet avslag för nyansökningar av personlig assistans för barn och ungdomar ökar ännu mer än riksgenomsnittet. I åldersgruppen 0-9 år blev 2015 knappt 30 % beviljade personlig assistans. I ålderskategorin 10-19 år var motsvarande siffra 26 %, d v s bara en av 4 ansökningar bifalls. RBU-s ordförande Maria Persdotter kommenterar:

- Att leva med ett barn med allvarliga funktionsnedsättningar ställer mycket stora krav på föräldrarna. Förutom oro för barnet tvingas man också hålla i en lång rad kontakter, driva på för att barnet ska få rätt hjälp och dessutom ofta vara den som utför till exempel sjukgymnastik och annat. Till detta kommer att inte få sova på nätterna. År efter år. När man kommer dithän att man ansöker om personlig assistans för sitt barn är krafterna många gånger helt uttömda.

Hela artikeln i Heja Olika