Alla personliga assistenter har rätt till god arbetsmiljö
och bra löner. LSS står heller inte över arbetstids och Arbetsmiljölagen,
vi har ingen rätt att bryta mot dem med hänvisning till självbestämmande. Det betyder att det ibland kan bli
motsättningar mellan arbetstagarens rättigheter och självbestämmande. Omvänt
har inte arbetstagaren vilka rättigheter som helst, självbestämmandet är ju
ändå grundprincipen i LSS.
Facket har en viktig uppgift som arbetstagarnas
intresseorganisation. Historiskt sett har relationen mellan Kommunal och brukarrörelsen
tidvis varit inflammerad, konflikter som jag menar ytterst bottnar i synen på självbestämmande
kontra synen på personlig assistans som vård eller serviceyrke. Nu väntar nya
avtalsförhandlingar och Kommunal går på
"offensiven" - det handlar dels om löner men även osäkra
arbetsvillkor.
Kommunal vill också införa krav
på utbildning för personliga assistenter. Ingången till yrket bör vara barn-
och fritidsprogrammet med inriktning mot socialt arbete och fördjupning mot
vård och omsorg samt specialpedagogik.
Funktionshinderpolitik
Att personliga assistenter ska ha en formell
utbildning är egentligen inget nytt krav från Kommunal, det dyker upp
emellanåt. Naturligtvis ska assistenter erbjudas utbildningar, det är även inget överdrivet krav om anordnaren
har någon form av introduktionskurs på några dagar. Däremot kommer jag aldrig
och finna mig i att Kommunal eller staten via krav på formella utbildningar på
våra assistenter ska diktera vem jag och ca 19000 personer till får anställa.
Det är en allvarlig begränsning i självbestämmandet. Varför dyker det här
kravet upp igen? Jag ser tre huvudorsaker:
1) Kommunal
vill höja statusen på yrket personlig assistans.
2) Kommunal
har mycket svårt och inse/förstå att personlig assistans INTE ÄR VÅRD utan ett
serviceyrke för att hjälpa oss att leva det liv vi själva önskar.
3) Nya avtalsförhandlingar är igång
Det första är lovvärt och förståeligt, våra
assistenter gör ett oerhört viktigt jobb.
Det andra innebär en kollision mellan rätten till
självbestämmande (vem vill hen ha som assistent) och den fundamentala synen på
vad jobbet som personlig assistent handlar om. Kommunals vårdtänk är helt
oförenligt med att vi inte vill se oss som sjuka människor och allt som följer
med det.
Kommunal lyfter även fram dålig arbetsmiljö för
assistenterna vilken man i Kommunalarbetaren belyser med rubriken -
ASSISTENTERNAS DÅLIGA ARBETSMILJÖ.
Föga överraskande lyfter man fram ett
skräckexempel på hur det inte ska gå till i relation mellan brukare och
assistenter. I korta drag handlar det om en rättegång mellan ett assistansbolag
med en brukare som nu fått tillståndet indraget och 25 personer som varit
anställda av bolaget Simplyfy AB. Enligt artikeln ska brukaren ha be betett sig
väldigt illa mot assistenterna generellt men det handlar också om skatter som
inte betalats och många assistenter som fått "böta" i form av
löneavdrag när de inte gjort exakt som brukaren ville. Är allt detta sant?
Eftersom det blev fällande dom får man utgå från att det som Kommunalarbetaren
skriver i stora drag är sant. Anordnaren ska förutom rättegångskostnader betala
ut ca 470 000 kr i ej betalda löner, sjukersättningar mm till f.d. anställda.
Som intresseorganisation för anställda är det
Kommunals uppgift att lyfta fram missförhållanden och det aktuella exemplet är
helt oacceptabelt. Det går aldrig att bryta mot lagar och bete sig högst
olämpligt i största allmänhet och hänvisa till självbestämmande. Vad jag
däremot tycker är sorgligt är att Kommunal aldrig lyfter fram positiva saker,
assistenter som är nöjda. Kommunals bevakning av assistansbranschen påminner om
massmedias.
Min fasta övertygelse är att de allra flesta
assistenter är nöjda och trivs med sina jobb. Det går emellertid inte att
blunda för att det finns ett missnöje som är långt ifrån försumbart, det räcker
med att granska Kommunals facebooksida för att konstatera anser jag. Hur ska vi
komma framåt? Ingen tjänar på en
vidgad spricka i den s.k.
verklighetsbilden mellan brukare och personliga assistenter.
· Först
och främst gör vi ett präktigt självmål om vi förnekar att det finns avarter
där assistenter behandlas illa, för det gör det.
· Vi
måste komma med egna förslag hur vi ska
få bort rötäggen/oseriösa anordnare från branschen som betalar svarta/väldigt
låga löner etcetera. En öppen dialog med facket om hur vi ser på en personlig
assistents arbetsuppgifter är önskvärt också.
· En
viss kontroll måste vi acceptera utan att "jag känner mig kränkt"
debatten genast kommer i gång. Har inte funderat närmare på hur mycket kontroll
som är acceptabelt men hembesök från Arbetsmiljöverket eller IVO är i alla fall
okontroversiellt för egen del.
Sen finns det andra aspekter som måste belysas i
Kommunals "offensiv", en av dem är den i många fall missriktade
vreden vad gäller lönerna. Det får emellertid bli ett separat blogginlägg.
Idag presenteras också direktiven till den nya LSS
utredningen. Tyvärr är sannolikheten mycket stor att det blir stort fokus på
sänkta kostnader. Vi i VIMPA kommer att
läsa direktiven och när vi känner oss insatta kommentera dem. Själv skriver jag
inget i bloggen om detta fram tills dess - finns ändå alltid hur mycket som
helst att blogga om.
* Till sist något riktigt roligt. I morgon åker jag
till Stockholm för att delta i STIL dagarna över helgen. Blir riktigt kul och
det ser jag fram emot. Kommer berätta i bloggen nästa vecka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar