Det är inte ens ett år kvar till nästa riksdagsval. I förra valet fick oväntat personlig assistans stort utrymme, hur blir det den här gången, vilka möjligheter har vi att lyfta fram den personliga assistansen och andra viktiga funkisfrågor generellt?
Ärligt talat blir det mycket
svårt. Efter alla brister i välfärdsstaten som blottlades i pandemin var min
förhoppning att välfärdsfrågor skulle bli centrala, nu har optimismen minskat
rejält, det blir allt tydligare att de frågorna kommer att hamna i skymundan i
valrörelsen p.g.a. samhällsutvecklingen. Det är odiskutabelt att
gängbrottsligheten är ett mycket allvarligt samhällsproblem. Om inget
oförutsett sker kommer därför hårda frågor om polis, rättsväsende, gängvåld,
integration mm att få stort utrymme. Vår personliga assistans kommer också bli
indragen här på ett negativt sätt genom kopplingar mellan organiserad
brottslighet och välfärdskriminalitet.
Nyligen släppte polisen i
samarbete med ett tiotal andra myndigheter en rapport som beskrev det aktuella
läget för hur våra välfärdssystem utnyttjas av den organiserade brottsligheten.
De viktigaste slutsatserna i rapporten var:
· Komma åt/stjäla
pengar från välfärdssektorn har blivit en allt viktigare inkomstkälla.
· Istället för att
råna banker eller värdetransporter ”rånar” man istället den offentliga sektorn
på mycket stora belopp. Bland utsatta branscher nämns personlig assistans,
tandvårdsstöd, olika former av anställningsstöd och statlig lönegaranti,
· Det vi dagligen
läser om sprängningar och skjutningar är bara toppen på ett isberg av
verksamheter som mer och mer ”infiltrerar” samhället.
Rapport från polisen och andra myndigheter
Ändå kan det finnas en öppning
här för oss. Nämligen att visserligen påtala
att den här typen av brottslighet ska bara bort från all offentligt finansierad
välfärd. Och samtidigt påpeka och skapa opinion för att organiserad
brottslighet, oavsett omfattningen inte på något sätt får ursäkta en urholkning
av rätten till ett självbestämt liv och återupprättandet av LSS verkliga
intentioner.
Klimatkrisen blir givetvis en stor fråga också och här
finns potential. I den svenska klimatdebatten saknas nämligen totalt ett
funktionsrättsperspektiv (är antagligen inte
bättre i andra i-länder…) Klimatförändringarna påverkar alla som lever på
vår lilla planet tillsammans med miljontals djur och växtarter. Ytterst handlar
frågan om liv eller död för hundratals miljoner eller t.om miljardtals
människor. Förslag eller ens debatt saknas helt om hur utsatta grupper som vi
som inte klarar oss utan samhällets stöd och hjälp ska drabbas så lindrigt som
möjligt. Potentiellt är konsekvenserna oöverskådliga om uppvärmningen skenar
iväg.
I ett tidigare blogginlägg nämnde jag tre
konkreta exempel kopplade till väderextremer och katastrofer som kommer bli
allt vanligare - extrema värmeböljor, översvämningar och skogsbränder. I samtliga fall finns inte tillstymmelse
till debatt om evakueringsplaner, skydd mot värmeböljor etcetera. Nu ska
jag ta upp några exempel till som framförallt handlar om ekonomiska
konsekvenser av både själva klimatförändringarna och konsekvensen av de
åtgärder som kommer att vidtas.
I debatten om lösningar pratas
mycket om olika styrmedel vilket i de allra flesta fall innebär skattehöjningar
på olika mänskliga aktiviteter som genererar stora utsläpp av koldioxid vilket i praktiken är, det mesta vi företar oss.
Olika miljöskatter är nödvändiga men i sin konstruktion är de alltid i praktiken regressiva – personer
med lägst inkomster drabbas hårdast eftersom skattesatsen inte styrs av
inkomsten. Och bland låginkomsttagarna är vi som bekant kraftigt överrepresenterade.
Våra möjligheter att faktiskt göra s.k.
klimatsarta val är också begränsade vilket lätt leder till extra beskattning,
detta i en nära framtid.
Ett aktuellt exempel är
regeringens planer på en mycket kraftig höjning av fordonsskatten på bensin/dieseldrivna
fordon. De bilar som är aktuella för rullstolsburna personer som jag är alltid
stora och går dessutom på bensin. Vill vi ha en bil är alltså läget just nu att
fordonsskatten chockhöjs – trots att många, inklusive undertecknad egentligen
inte alls vill ha en bensindriven ersättare till min nu 15 år gamla bil. Men
det går tydligen inte att bygga om hybridfordon.. Regerings intresse för att
åtgärda denna orättvisa är hittills svalt.
När diverse olika styrmedel/
punktskatter/miljöskatter införs kommer
en lång, lång, lång rad andra saker att bli dyrare (kallas ibland ”gröna
merkostnader”) vilket återigen slår hårdast mot personer med låg inkomst. Ett exempel är allt dyrare drivmedel. Dyrare
drivmedel ger högre transportkostnader som i sin tur ger högre priser… Hur
mycket kommer det påverka t.ex. färdtjänstpriserna? Troligen en hel del.
Även efter en elektrifiering
av transportsektorn kommer det nya drivmedlet, som nu utgörs av
elektricitet sannolikt förbli höga. Staten får in enorma belopp genom höga
skatter på drivmedel som måste ersättas. Alltså blir det andra skatter som
införs. Vilka vet vi inte än. Även själva elen i sig riskerar också att bli
extremt dyr i händelse av el-brist eftersom den totala el-konsumtionen kommer
att öka mycket snabbt. Redan nu varnas för att el-brist kan uppstå i södra
Sverige. I så fall. Förutom högre priser i sig för hela befolkningen – alla som
t.ex. är i behov av el-hjälpmedel kommer att drabbas oerhört hårt. Vad händer
om strömmen emellanåt bryts p.g.a. el-brist?
Mat/livsmedel behöver vi alla
för att överleva. Klimatförändringarna kommer innebära stora störningar i
livsmedelsproduktionen världen över. Redan nu kommer stadigt rapporter om svår
torka, missväxt och vattenbrist runt om i världen. I jordens fattiga länder
riskerar otaliga människor att drabbas av svår svält. Vi i den rika delen av
världen kommer inte heller att komma undan opåverkade p.g.a. att priserna
kommer att höjas. Vilka som drabbas hårdast behöver inte påpekas igen.
* I SVT-s Agenda i söndags fick
Sveriges klimat politik utifrån officiella mål inte godkänt på en enda av de
centrala områden (bland annat transporter och el-försörjning) som berördes av sammanlagt
9 forskare. När det gäller funktionsrättsperspektiv tycker jag verkligen läget
är miserabelt. Det finns ingen politik överhuvudtaget för alla områden jag
lyfter i det här blogginlägget och tidigare inlägg. Det är faktiskt så illa att
klimatförändringar och dess konsekvenser inte ens nämns som rett prioriterat område i följande statliga
rapport från Myndigheten för Delaktighet:
En funktionshinderspolitik för ett
jämlikt och hållbart samhälle
Jag lånar kortleken från Agenda och delar ut ett stort RÖTT KORT¨.
Samtidigt borde detta kunna ge
oss möjligheter i valrörelsen. Klimatfrågan och dess konsekvenser är så stor
och komplex att den kan lyftas in i princip alla frågor som på något sätt berör
människors rättigheter till ett värdigt liv. Sanningen som gäller, oavsett om vi bor i Sverige eller valfritt
fattigt land - de som kommer drabbas hårdast är de mest utsatta, de som har
minst egna resurser. Det måste vi kunna utnyttja.