STIL-s kontor i Jönköping gör en del av det opinionsarbete som föreningen STIL bedriver för att bevara den personliga assistansen och stärka våra rättigheter utifrån ett Independent Living perspektiv. Där ingår bland annat att vi träffar politiker, både på lokal nivå och riksnivå. I tisdags hade vi besök av Bengt Eliasson från Liberalerna (partiets talesperson för Funktionsrättsfrågor i Riksdagen) som hade sällskap av flera lokalpolitiker från L. Syftet med träffen som varade i två timmar att ge vår bild av hur läget ser ut och vad vi anser behöver göras. Pata med Liberalerna om LSS är ganska enkelt då vi i huvudsak är överens. Ska nu sammanfatta en del av ämnena vi tog upp
Förstatligande av assistansreformen
Vi påpekade att vi anser att
det är absolut nödvändigt att den personliga assistansen förstatligas och att
vi är fullständigt emot ett kommunalt huvudmannaskap. Vi uttryckte också oro
för att det i direktiven till den nyligen sjösatte utredningen om det framtida
huvudmannaskapet finns en öppning för en kommunalisering. Bengt Eliasson säger
att vi inte ska oroa oss, det finns ingen riksdagsmajoritet för ett kommunalt
huvudmannaskap. Det enda partiet som svävar på frågan är Socialdemokraterna, i
övrigt är riksdagen enig i frågan.
Vi pratade en hel del om att
ett förstatligande inte får hastas fram. Ett förstatligande utan att
behovsbedömningarna görs om i grunden kommer att bli en katastrof för tusentals
personer om tvåårsomprövningarna återupptas. Vi påpekade också att vi anser att
de grundläggande behoven ska tas bort helt och hållet. Antingen så finns det
behov eller så gör det inte det.
Schablonbeloppet
Assistansreformen har (förutom
alla indragningar av beslut) underfinansierats i många år. Visserligen höjdes timschablonen med 3,5 % i
år men det var en engångsföreteelse säger regeringen. Framöver får vi återigen
nöja oss med mycket magra höjningar på 1,5 % år. Den utvecklingen är helt
ohållbar vilket Bengt Eliasson höll med. Vi påpekade att assistansreformen inte
bara urholkas juridiskt, den undermineras också igenom otillräckliga höjningar
av timschablonen vilket till slut kommer och leda till att inga, eller ytterst
få personer vill jobba som personliga assistenter. Bengt Eliassons besked här
var att Liberalernas egen linje är att 3,5 % höjningen/på år ska ligga kvar i
åtminstone 3-4 år till för att sedan införa någon form av differentierad
schablon – det ska i alla fall undersökas enligt L.
Vi frågade vilka möjligheter L
har att stoppa den allt för låga höjningen på 1,5 %? Svaret blev att det de kan
göra är att försöka bryta loss det förslaget från regeringens förslag till
statsbudget. Det förutsätter dock att de kan samla en riksdagsmajoritet vilket
är långt ifrån självklart.
Andra LSS insatser och anhöriga
En av medlemmarna i
STIL-aktivister i Småland är beviljad LSS insatsen Serviceboende. Med en
riksdagspolitiker på plats var det ett bra tillfälle för oss att presentera
personliga erfarenheter av att bo i ett LSS boende. Vårt budskap i korta drag –
friheten att själv styra sitt liv begränsas på ett helt annat sätt jämfört med
personlig assistans. D v s smycket mer makt hamnar hos utföraren av insatsen.
Vi pratade också om alla
försämringar som skett inom LSS boenden och ledsagning. I många fall har LSS
boende förvandlats till institutioner i allt utom namnet. Ledsagningen, primärt
avsett för personer som är blinda eller har grava synskador är så illa
skadeskjuten att den i praktiken knappt finns längre. Bengt Eliasson höll med
om allt det.
Anm: Kom ihåg, det som brukar
kallas LSS boende är egentligen fyra olika boendeformer:
Gruppbostad
Servicebostad
Särskilt anpassad bostad
Boende för barn och ungdomar som inte kan bo i föräldrahemmet
Vi lyfte också det viktiga
anhörigperspektivet och vår självklara rätt att få välja våra assistenter. Det
finns dock avarter inom anhörigassistansen som måste bekämpas. Bengt Eliasson
nämnde t.ex. flera kända exempel på s.k. inlåsningseffekter där anhöriga helt
tar överhanden som personliga assistenter och omöjliggör ett självbestämt liv.
Andra försämringar
När vi väl har riksdagspolitiker
på plats är det viktigt och peka att det krävs så mycket runt oss som måste
fungera utöver en fungerande LSS lag. Ekonomiskt stöd, bra tillgång till
hjälpmedel, bostadsanpassning, färdtjänst, bilanpassning etcetera. I samtliga
fall sker försämringar. Jodå, Bengt håller med om att allt detta inte är
acceptabelt. Jag fick en fråga hur jag skulle vilja att tilldelningen av
hjälpmedel fungerar? Mitt svar blev att ett minimumkrav är mycket tydligare
styrning från staten. Det ska inte få gå till så att personer med samma behov
inte får samma hjälpmedel beroende på vilken Region hen bor i.
Sammantaget är vi alla mycket
nöjda med mötet. Det var också bra att även lokalpolitiker var på plats för att
diskutera hur assistansen fungerar i Jönköpings kommun. Jakob Olofsgård såväl
medlem i Jönköpings kommunfullmäktige och riksdagsledamot är väl medveten om
den oerhörda makt som tjänstepersonerna i praktiken gett sig själva då de sagt
nej till att kommunen ska höja sin ambitionsnivå över vad ”domstolspraxis” och
FK-s tillämpning medger och alla problem som följer. I STIL anser vi att Funktionsrättskonventionen
inte kan ignoreras på det sätt som sker i min hemkommun. Ambitionen är att få
ner fler riksdagspolitiker till Jönköping och att under våren anordna ett
större evenemang när riksdagsvalet närmar sig.
* Magdalena Andersson kommer att
bli ny partiledare för Socialdemokraterna och om inget helt oväntat sker ny
statsminister. Många är oroliga för vad som kommer att hända med den personliga
assistansen? Oron är definitivt befogad. Mitt förtroende för egen del är
mycket, mycket lågt. Det var förfärliga uttalande finansministern gjorde när
hon 2015 flera gånger ställde desperata flyktingar mot våra behov samt
sjukskrivna och som jag aldrig kommer förlåta utan en s.k. ”pudel”. Någon
ursäkt kommer med 99,9 % säkerhet aldrig att komma. Lite i skymundan kom något
senare ett annat uttalande i TV där Magdalena Andersson fick en fråga vad som
ska hända med alla som förlorar statlig assistansersättning? Svaret för kyligt
och helt empatilöst:
Det är kommunernas ansvar…
Viktigt och komma ihåg är ändå
att Magdalena Andersson aldrig kan (även efter eventuellt många år som
statsminister) på egen hand avskaffa assistansreformen eller (nästan lika illa)
kommunalisera den, det krävs en riksdagsmajoritet. Och då är Bengt Eliassons
besked av om avsaknaden av en riksdagsmajoritet lovande. Att rätten till ett
självständigt/självbestämt liv kommer vara mycket låg prioriterat är emellertid
mycket tydligt. Själv är jag tämligen övertygad om att den blivande statsministern mycket gärna vill
kommunalisera vår frihetsreform och det bygger jag framförallt på följande
saker:
Ovan nämnda uttalande i TV
Den ständiga underfinansieringen av assistansreformen
Från vår sida måste vi
verkligen trycka på och begära svar vilka ambitioner den nya statsministern har
med assistansreformens framtid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar