Hur ska personlig assistans och andra funktionsrättsfrågor få utrymme i valrörelsen? Jag tror det finns en öppning i klimatfrågan

 Det är inte ens ett år kvar till nästa riksdagsval. I förra valet fick oväntat personlig assistans stort utrymme, hur blir det den här gången, vilka möjligheter har vi att lyfta fram den personliga assistansen och andra viktiga funkisfrågor generellt?

Ärligt talat blir det mycket svårt. Efter alla brister i välfärdsstaten som blottlades i pandemin var min förhoppning att välfärdsfrågor skulle bli centrala, nu har optimismen minskat rejält, det blir allt tydligare att de frågorna kommer att hamna i skymundan i valrörelsen p.g.a. samhällsutvecklingen. Det är odiskutabelt att gängbrottsligheten är ett mycket allvarligt samhällsproblem. Om inget oförutsett sker kommer därför hårda frågor om polis, rättsväsende, gängvåld, integration mm att få stort utrymme. Vår personliga assistans kommer också bli indragen här på ett negativt sätt genom kopplingar mellan organiserad brottslighet och välfärdskriminalitet.

Nyligen släppte polisen i samarbete med ett tiotal andra myndigheter en rapport som beskrev det aktuella läget för hur våra välfärdssystem utnyttjas av den organiserade brottsligheten. De viktigaste slutsatserna i rapporten var:

·   Komma åt/stjäla pengar från välfärdssektorn har blivit en allt viktigare inkomstkälla.

·  Istället för att råna banker eller värdetransporter ”rånar” man istället den offentliga sektorn på mycket stora belopp. Bland utsatta branscher nämns personlig assistans, tandvårdsstöd, olika former av anställningsstöd och statlig lönegaranti,

·  Det vi dagligen läser om sprängningar och skjutningar är bara toppen på ett isberg av verksamheter som mer och mer ”infiltrerar” samhället.

Rapport från polisen och andra myndigheter

Ändå kan det finnas en öppning här för oss. Nämligen att visserligen påtala att den här typen av brottslighet ska bara bort från all offentligt finansierad välfärd. Och samtidigt påpeka och skapa opinion för att organiserad brottslighet, oavsett omfattningen inte på något sätt får ursäkta en urholkning av rätten till ett självbestämt liv och återupprättandet av LSS verkliga intentioner.

Klimatkrisen blir givetvis en stor fråga också och här finns potential. I den svenska klimatdebatten saknas nämligen totalt ett funktionsrättsperspektiv (är antagligen inte bättre i andra i-länder…) Klimatförändringarna påverkar alla som lever på vår lilla planet tillsammans med miljontals djur och växtarter. Ytterst handlar frågan om liv eller död för hundratals miljoner eller t.om miljardtals människor. Förslag eller ens debatt saknas helt om hur utsatta grupper som vi som inte klarar oss utan samhällets stöd och hjälp ska drabbas så lindrigt som möjligt. Potentiellt är konsekvenserna oöverskådliga om uppvärmningen skenar iväg.

 I ett tidigare blogginlägg nämnde jag tre konkreta exempel kopplade till väderextremer och katastrofer som kommer bli allt vanligare - extrema värmeböljor, översvämningar och skogsbränder. I samtliga fall finns inte tillstymmelse till debatt om evakueringsplaner, skydd mot värmeböljor etcetera. Nu ska jag ta upp några exempel till som framförallt handlar om ekonomiska konsekvenser av både själva klimatförändringarna och konsekvensen av de åtgärder som kommer att vidtas.

I debatten om lösningar pratas mycket om olika styrmedel vilket i de allra flesta fall innebär skattehöjningar på olika mänskliga aktiviteter som genererar stora utsläpp av koldioxid vilket i praktiken är, det mesta vi företar oss. Olika miljöskatter är nödvändiga men i sin konstruktion är de alltid i praktiken regressiva – personer med lägst inkomster drabbas hårdast eftersom skattesatsen inte styrs av inkomsten. Och bland låginkomsttagarna är vi som bekant kraftigt överrepresenterade. Våra möjligheter att faktiskt göra s.k. klimatsarta val är också begränsade vilket lätt leder till extra beskattning, detta i en nära framtid.

Ett aktuellt exempel är regeringens planer på en mycket kraftig höjning av fordonsskatten på bensin/dieseldrivna fordon. De bilar som är aktuella för rullstolsburna personer som jag är alltid stora och går dessutom på bensin. Vill vi ha en bil är alltså läget just nu att fordonsskatten chockhöjs – trots att många, inklusive undertecknad egentligen inte alls vill ha en bensindriven ersättare till min nu 15 år gamla bil. Men det går tydligen inte att bygga om hybridfordon.. Regerings intresse för att åtgärda denna orättvisa är hittills svalt.

När diverse olika styrmedel/ punktskatter/miljöskatter införs kommer en lång, lång, lång rad andra saker att bli dyrare (kallas ibland ”gröna merkostnader”) vilket återigen slår hårdast mot personer med låg inkomst.  Ett exempel är allt dyrare drivmedel. Dyrare drivmedel ger högre transportkostnader som i sin tur ger högre priser… Hur mycket kommer det påverka t.ex. färdtjänstpriserna? Troligen en hel del.

Även efter en elektrifiering av transportsektorn kommer det nya drivmedlet, som nu utgörs av elektricitet sannolikt förbli höga. Staten får in enorma belopp genom höga skatter på drivmedel som måste ersättas. Alltså blir det andra skatter som införs. Vilka vet vi inte än. Även själva elen i sig riskerar också att bli extremt dyr i händelse av el-brist eftersom den totala el-konsumtionen kommer att öka mycket snabbt. Redan nu varnas för att el-brist kan uppstå i södra Sverige. I så fall. Förutom högre priser i sig för hela befolkningen – alla som t.ex. är i behov av el-hjälpmedel kommer att drabbas oerhört hårt. Vad händer om strömmen emellanåt bryts p.g.a. el-brist?

Mat/livsmedel behöver vi alla för att överleva. Klimatförändringarna kommer innebära stora störningar i livsmedelsproduktionen världen över. Redan nu kommer stadigt rapporter om svår torka, missväxt och vattenbrist runt om i världen. I jordens fattiga länder riskerar otaliga människor att drabbas av svår svält. Vi i den rika delen av världen kommer inte heller att komma undan opåverkade p.g.a. att priserna kommer att höjas. Vilka som drabbas hårdast behöver inte påpekas igen.

 

* I SVT-s Agenda i söndags fick Sveriges klimat politik utifrån officiella mål inte godkänt på en enda av de centrala områden (bland annat transporter och el-försörjning) som berördes av sammanlagt 9 forskare. När det gäller funktionsrättsperspektiv tycker jag verkligen läget är miserabelt. Det finns ingen politik överhuvudtaget för alla områden jag lyfter i det här blogginlägget och tidigare inlägg. Det är faktiskt så illa att klimatförändringar och dess konsekvenser inte ens nämns som rett prioriterat område i följande statliga rapport från Myndigheten för Delaktighet:

En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle

Jag lånar kortleken från Agenda och delar ut ett stort RÖTT KORT¨.

Samtidigt borde detta kunna ge oss möjligheter i valrörelsen. Klimatfrågan och dess konsekvenser är så stor och komplex att den kan lyftas in i princip alla frågor som på något sätt berör människors rättigheter till ett värdigt liv. Sanningen som gäller, oavsett om vi bor i Sverige eller valfritt fattigt land - de som kommer drabbas hårdast är de mest utsatta, de som har minst egna resurser. Det måste vi kunna utnyttja.