67 miljarder kr (avrundat nedåt) är alltså summan som staten ackumulerat 2015 - 2025 överfört från assistansreformen till andra budgetposter? Gick igenom detta närmare i min senaste krönika för Assistanskoll som jag publicerade i mitt förra blogginlägg.
Alla siffror nedan handlar om enbart statlig assistansersättning.
Det är
oerhört mycket pengar.
Men det har blivit möjligt tack vare att statens andel av statsbudgeten
succesivt har minskat från 2,9 % 2015 till endast knappa 1,9 % 2025.
Minskningen har skett både genom indragen assistans och underfinansierad schablonersättning.
Om andelen av statsbudgeten hela perioden 2015 -2025 legat
kvar på 2,9 % hade staten alltså lagt 67 miljarder kr mer på statlig
assistansersättning. I diagrammet nedan ser ni hur assistansersättningens andel
av statsbudgeten stadigt minskar 2015 - 2025. Och här är det viktigt
och tänka på. Dessa 67 miljarder kr har inte försvunnit från statsbudgeten –
de har omfördelats på andra budgetposter.
Efter att
jag med hjälp av Chat GPT tagit fram de här siffrorna som överensstämde med
Assistanskolls egna siffror blev jag nyfiken på hur hur mycket som
kommer att fortsätta försvinna till andra budgetposter. Så gag gav Chat GPT
instruktioner att räkna på utvecklingen – under förutsättningen att den
fortsätter i samma takt fram till 2032. Summorna blir inte exakta så
klart men det blir ändå ungefärliga värden. För att inte blåsa upp
siffrorna bad dessutom AI att sätta utgångsvärdet lite
lägre på 62 miljarder kr ackumulerat 2015 - 2025. Då ser
det ut så här:
2026: 10 mdkr
2027: 10,5
mdkr
2028: 11
mdkr
2029: 11,5 mdkr
2030: 12 mdkr
2031: 12,5
mdkr
2032: 13
mdkr
Summa
drygt 80 miljarder kr 2025 - 2032 och totalt 142 miljarder2015-2032,
Och 80 miljarder kr 2025 - 2032 är troligen markant i underkant, eftersom vi utgick från ett lite
lägre utgångsvärde 2025.
Siffrorna
stiger som ni ner i en rasande fart, det är mer än en fördubbling 2025 -
2032.
Sen fick
jag en idé till. För att bättre ta till sig hur mycket 67 miljarder kr
faktiskt är. Hur mycket skulle denna summa väga i kontanta sedlar? Och
valde 1000 kronor sedeln. Det är faktiskt lätt att räkna ut, bara man vet
hur mycket en sedel väger. 67 miljarder kr motsvarar 67 miljoner 1000
kronors sedlar. Enligt Riksbankens hemsida väger en tusen kronors sedel ganska
precis 1 gram. De 67 miljoner sedlar som krävs för att samla ihop 67
miljarder kr väger alltså ungefär:
1 gram* 67
miljoner = 67 miljoner gram = ungefär 67 000 kg = ungefär 67 ton…
Man tänker
sig att en sedel väger ju ingenting men samlar man ihop miljoner och åter
miljoner blir det kolossala tyngder. Vad ska vi då jämföra 67 ton med? Det
första jag kom att tänka på var världens största landdjur – afrikansk
savannelefant. En fullvuxen hanne väger vanligtvis runt eller strax
under 6 ton. Pengaberget väger alltså lika mycket som åtminstone
11(!) afrikanska elefanter… Hade vi använt 100 kronor sedlar
istället blir det 110 elefanter… Och ovan nämnda 142 miljarder kr fram till
2032 om nuvarande utveckling fortsätter blir alltså 23 -24 elefanter. En vanlig vikt för
en blåval är runt 130 - 140 ton – det
största djur som någonsin existerat. Vi har alltså 2015 - 2032 en vikt i
sedlar ungefär motsvarande en blåval..
Men
bakom tiotals miljoner sedlar, elefanter och blåvalar finns det tusentals
och åter tusentals personer som hade kunnat få hjälp för alla dessa
miljarder. Så hur många personer handlar det om – hur många personer -
ungefär hade kunnat få dygnet runt assistans 2015 t.om 2025 med 67 miljarder kr?
Grundantagande. 1) Schablonen följer den verkliga utvecklingen, inga tillägg
alltså. 2) Personerna har i genomsnitt 8 timmar jourtimmar/per dygn. Det ger 18
utbetalda fulla timmar/ per dygn. En jourtimme motsvarar ju bara 0,25 timmar. 3)
Räknar vi på statistik från Assistanskoll blir den genomsnittliga
schablonersättningen 2015 t.om 2025 ca308,80 kr 4) Personer med förhöjt
timbelopp ingår inte här men de är inte så många.
Kostnad 1
person 11 år 2015 t.om 2025 = 308,80 kr*18 tim*365 dagar = ca 2,023 miljoner
kr*11 = ungefär 22,26 millioner kr. Total
summa 11 år = c a 22,26 millioner kr
67 000 miljoner
– 67 miljarder kr räcker alltså till dygnet runt assistans i 11 år 2015 t.om
2025 för drygt 3000 personer.
Dryga
3000 personer eller åtminstone närmare 3000 personer hade alltså kunnat få
mycket högre livskvalitet, mycket mer självbestämmande enligt LSS intentioner.
Men
regeringar på båda sidor blockgränsen har helt medvetet valt att sänka
ambitionsnivån och
då kan konsekvensen bara bli att förre och färre får den hjälp hen egentligen
behöver och mycket lägre livskvalitet. Detta är givetvis helt oförenligt med
LSS intentioner.
På den
politiska nivån har många ett delansvar. Ytterst naturligtvis statsministern
som leder regeringen men som aldrig visar intresse för assistansen. Den
verkliga makten över reformen har därmed finansministern – utan tillräcklig
finansiering – inga vettiga schablonhöjningar och förre som beviljas insatsen.
Schablonersättningen bestäms sedan 2016, eller 2017 (lite osäker på det exakta
årtalet) av regeringen i budgeten. I förhandlingar när budgeten ska tas fram
samarbetar regeringarna även med partier som inte är formellt del i regeringen.
Alla partier som godkänt budgeten senaste 10 - 11 åren har också de facto
accepterat urholkningen och överflyttningen av pengar. Det gäller även
mindre assistansvänliga partier.
Angående
vikten på pengarna? Hade gissat själv 2 -
3 ton…
