Totalt 67 miljarder kr har omfördelats från assistansreformen 2015 - 2025. Hur mycket väger det beloppet i 1000 kr sedlar?

 67 miljarder kr (avrundat nedåt) är alltså summan som staten ackumulerat 2015 - 2025 överfört från assistansreformen till andra budgetposter? Gick igenom detta närmare i min senaste krönika för Assistanskoll som jag publicerade i mitt förra blogginlägg. 

Alla siffror nedan handlar om enbart statlig assistansersättning.

Det är oerhört mycket pengar. Men det har blivit möjligt tack vare att statens andel av statsbudgeten succesivt har minskat från 2,9 % 2015 till endast knappa 1,9 % 2025. Minskningen har skett både genom indragen assistans och underfinansierad schablonersättning. Om andelen av statsbudgeten hela perioden 2015 -2025 legat kvar på 2,9 % hade staten alltså lagt 67 miljarder kr mer på statlig assistansersättning. I diagrammet nedan ser ni hur assistansersättningens andel av statsbudgeten stadigt minskar 2015 - 2025. Och här är det viktigt och tänka på. Dessa 67 miljarder kr har inte försvunnit från statsbudgeten – de har omfördelats på andra budgetposter. 

 

 

Efter att jag med hjälp av Chat GPT tagit fram de här siffrorna som överensstämde med Assistanskolls egna siffror blev jag nyfiken på hur hur mycket som kommer att fortsätta försvinna till andra budgetposter. Så gag gav Chat GPT instruktioner att räkna på utvecklingen – under förutsättningen att den fortsätter i samma takt fram till 2032. Summorna blir inte exakta så klart men det blir ändå ungefärliga värden. För att inte blåsa upp siffrorna bad dessutom AI att sätta utgångsvärdet lite lägre på 62 miljarder kr ackumulerat 2015 - 2025. Då ser det ut så här: 

  2026: 10 mdkr  

 2027: 10,5 mdkr  

2028: 11 mdkr  

  2029: 11,5 mdkr  

  2030: 12 mdkr  

 2031: 12,5 mdkr  

 2032: 13 mdkr 

 

Summa drygt 80 miljarder kr 2025 - 2032 och totalt 142 miljarder2015-2032, Och 80 miljarder kr 2025 - 2032 är troligen markant i underkant, eftersom vi utgick från ett lite lägre utgångsvärde 2025. 

Siffrorna stiger som ni ner i en rasande fart, det är mer än en fördubbling 2025 - 2032. 

Sen fick jag en idé till. För att bättre ta till sig hur mycket 67 miljarder kr faktiskt är. Hur mycket skulle denna summa väga i kontanta sedlar? Och valde 1000 kronor sedeln. Det är faktiskt lätt att räkna ut, bara man vet hur mycket en sedel väger. 67 miljarder kr motsvarar 67 miljoner 1000 kronors sedlar. Enligt Riksbankens hemsida väger en tusen kronors sedel ganska precis 1 gram.  De 67 miljoner sedlar som krävs för att samla ihop 67 miljarder kr väger alltså ungefär: 

1 gram* 67 miljoner = 67 miljoner gram = ungefär 67 000 kg = ungefär 67 ton… 

Så mycket väger sedlarna

Man tänker sig att en sedel väger ju ingenting men samlar man ihop miljoner och åter miljoner blir det kolossala tyngder. Vad ska vi då jämföra 67 ton med? Det första jag kom att tänka på var världens största landdjur – afrikansk savannelefant. En fullvuxen hanne väger vanligtvis runt eller strax under 6 ton. Pengaberget väger alltså lika mycket som åtminstone 11(!) afrikanska elefanter… Hade vi använt 100 kronor sedlar istället blir det 110 elefanter… Och ovan nämnda 142 miljarder kr fram till 2032 om nuvarande utveckling fortsätter blir alltså 23  -24 elefanter. En vanlig vikt för en blåval  är runt 130 - 140 ton – det största djur som någonsin existerat. Vi har alltså 2015 - 2032 en vikt i sedlar ungefär motsvarande en blåval.. 

 

Men bakom tiotals miljoner sedlar, elefanter och blåvalar finns det tusentals och åter tusentals personer som hade kunnat få hjälp för alla dessa miljarder. Så hur många personer handlar det om – hur många personer - ungefär hade kunnat få dygnet runt assistans 2015 t.om 2025 med 67 miljarder kr? Grundantagande. 1) Schablonen följer den verkliga utvecklingen, inga tillägg alltså. 2) Personerna har i genomsnitt 8 timmar jourtimmar/per dygn. Det ger 18 utbetalda fulla timmar/ per dygn. En jourtimme motsvarar ju bara 0,25 timmar. 3) Räknar vi på statistik från Assistanskoll blir den genomsnittliga schablonersättningen 2015 t.om 2025 ca308,80 kr 4) Personer med förhöjt timbelopp ingår inte här men de är inte så många.

Kostnad 1 person 11 år 2015 t.om 2025 = 308,80 kr*18 tim*365 dagar = ca 2,023 miljoner kr*11 = ungefär 22,26 millioner kr.  Total summa 11 år = c a 22,26 millioner kr

67 000 miljoner – 67 miljarder kr räcker alltså till dygnet runt assistans i 11 år 2015 t.om 2025 för drygt 3000 personer.

Dryga 3000 personer eller åtminstone närmare 3000 personer hade alltså kunnat få mycket högre livskvalitet, mycket mer självbestämmande enligt LSS intentioner.

Men regeringar på båda sidor blockgränsen har helt medvetet valt att sänka ambitionsnivån och då kan konsekvensen bara bli att förre och färre får den hjälp hen egentligen behöver och mycket lägre livskvalitet. Detta är givetvis helt oförenligt med LSS intentioner.

På den politiska nivån har många ett delansvar. Ytterst naturligtvis statsministern som leder regeringen men som aldrig visar intresse för assistansen. Den verkliga makten över reformen har därmed finansministern – utan tillräcklig finansiering – inga vettiga schablonhöjningar och förre som beviljas insatsen. Schablonersättningen bestäms sedan 2016, eller 2017 (lite osäker på det exakta årtalet) av regeringen i budgeten. I förhandlingar när budgeten ska tas fram samarbetar regeringarna även med partier som inte är formellt del i regeringen. Alla partier som godkänt budgeten senaste 10 - 11 åren har också de facto accepterat urholkningen och överflyttningen av pengar. Det gäller även mindre assistansvänliga partier.

Angående vikten på pengarna?  Hade gissat själv 2 - 3 ton…