Försäkringskassans nya tolkning av det femte grundläggande behovet

I somras kom som sagt en ny dom från Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) som innebar en ny tolkning av det femte grundläggande behovet - ingående kunskap om brukaren. Enligt HFD omfattas bara personer med psykiska funktionsvariationer av det femte grundläggande behovet. Nu är Försäkringskassans jurister klara med sin tolkning av domen och man anser följande:

" – Vi har kommit fram till att man enbart kan åberopa det femte grundläggande behovet när man har en psykisk funktionsnedsättning. Vi har även gjort ett ställningstagande att det femte grundläggande behovet ska ha en koppling till övriga fyra grundläggande behov".

När assistanskoll i en intervju frågade vad det innebär i praktiken blev svaret följande:

Om du har behov av ingående kunskaper ska de förekomma i samband med måltider, av/påklädning, personlig hygien eller kommunikation. Det ska inte vara i något annat sammanhang. Behovet ska även vara direkt föranlett av den psykiska funktionsnedsättningen.

Den nya tolkningen kommer att börja tillämpas omgående. FK är åtminstone ärliga i den meningen att man inte förnekar att personer kommer att mista assistansen. Men vad är en psykisk funktionsnedsättning? FK har inget svar f.t, det ska "definieras". Vilka löper störst risk att förlora assistansen. Ifa har kommenterat den nya tolkningen och skriver följande angående vilka som är i farozonen att förlora assistansen:

-De som tidigare har ansetts ha behov av hjälp av någon med ingående kunskaper och som inte har en psykisk funktionsnedsättning.

- De som har en psykisk funktionsnedsättning och där det inte finns en koppling mellan hjälpbehovet och de övriga grundläggande behoven

- De som har en psykisk funktionsnedsättning men där behovet av hjälp av någon med ingående kunskaper inte är en följd av den psykiska funktionsnedsättningen.

Hur många berörs av den nya tolkningen? Är omöjligt att säga säger både FK och Ifa eftersom det inte finns någon definition av psykisk funktionsnedsättning/funktionsvariation. Rimligen är många i farozonen som ligger strax över 20 timmar/vecka i grundläggande behov och har ett antal timmar (behöver inte vara så många) beviljat via det femte behovet. En annan grupp är de som har många timmar beviljade via det femte behovet som inte "har en koppling till övriga grundläggande behov".

Oavsett hur FK-s definition kommer se ut har de besked man lämnat inte varit något som ger någon anledning till minskad oro hos potentiellt ett mycket stort antal personer.

* 30 september genomförde ENIL (European Network Independent living) en stor demonstration i Bryssel för förbättrade levnadsvillkor för personer med funktionsvariationer. Man pekade på att vi är kraftigt överrepresenterade i fattigdomsstatistiken, mer än var femte EU invånare med funktionsvariationer är fattig eller befinner sig nära fattigdomsstrecket. En funkis från Irland som heter Paul Fagan konstaterade att (fritt översatt):

Undersökningar har visat att vi är den mest utsatta gruppen i samhället därför att vi är lättast att spara pengar på. Det måste bli ett stop på det.

Nadia Hadad, talesperson för ENIL sa även följande:

I många länder finns inte personlig assistans överhuvudtaget, i andra länder bland annat Belgien måste man "stå i kö" om man ska bli beviljad PA - det är inte acceptabelt.

Det var sjunde gången som ENIL genomförde vad man kallar en frihetsmarsch (freedom drive).

* Samtidigt som ENIL demonstrerade för våra rättigheter i Bryssel ägnade sig FK-s nya generaldirektör Ann Marie- Begler åt att skriva en lång debattartikel i SVD där hon proklamerade att nu tar vi krafttag mot fusket i assistansbranschen. Tyvärr hänvisar hon återigen till utredningen från 2012 som hävdar att påstått fusk uppgår till 2-3 miljarder kr/år. Utöver detta ska det finnas ett stort mörkertal.

För den oinvigde cementerar den här typen av artiklar där osäkert underlag framställs som fakta bilden av assistansbranschen som en verksamhet där kriminalitet och fusk härjar vilt.

Försäkringskassans debattartikel