Att regeringen vill sänka kostnaden för personlig
assistans är ingen hemlighet. Det sägs visserligen inte rakt ut - istället
försöker man dölja målsättningen genom att använda beteckningar som
"kostnadskontroll". Ansvarig minister Åsa Regnér upprepar gång på
gång sitt mantra - vi måste ha "kostnadskontroll" och det finns ingen
motsättning mellan att värna rättigheter och den s.k. kostnadskontrollen.
Vad regeringens och även den föregående
alliansregeringens verkliga mål är har emellertid framgått gång på gång. Bengt
Elmén skrev nyligen att den nuvarande röd-gröna regeringen för den hitills mest
fientliga politiken mot personlig assistans. Jag instämmer. Av många
lågvattenmärken är de två värsta när finansminister Magdalena Andersson ställde
kostnaden för assistansen mot flyktingmottagande och regleringsbrevet till
Försäkringskassan som uppmanades arbeta för att "bryta utvecklingen med
antalet beviljade assistanstimmar". Vad jag och övrig funkisrörelse tycker
om det direktivet vet alla som följer den här bloggen...
Nyligen presenterade Assistanskoll statistik som
visar att Försäkringskassan kommit en
god bit på vägen att mot regeringens mål
- att stoppa och uppenbart på sikt uppnå en reduktion i antalet beviljade assistanstimmar.
Assistanskoll skriver följande:
Det
genomsnittliga antalet assistanstimmar per person och vecka, beviljat av
Försäkringskassan, ökar inte längre. Efter att ha stigit till en topp på 127,1
tim i december 2015 ligger det på 126.7 tim i mars 2015. Det har nu legat på
ungefär samma nivå sedan augusti 2015
Antalet beviljade timar sjönk alltså en aning. Nu
återstår och se vad som händer framöver. Min utgångspunkt är att antalet
beviljade timmar har ökat därför att det funnits ett stort behov och det är den
viktigaste orsaken till att bruttokostnaden har stigit - inte att
assistansreformen "infiltrerats" av tusentals bedragare vilket den
stundtals massiva kampanjen i media försöker göra gällande. Minskningen ovan är
marginell men fortsätter den nedåtgående trenden är det en stark indikation på
att allt fler inte får det antal timmar hen behöver för att leva ett liv med
fullt självbestämmande. Det är helt
emot LSS intentioner, emot CRPD artikel 19 och även regeringens officiella mål
med funktionshinderpolitiken. Man ska ju också ha i minnet att bakom ovan
nämnda statistik finns ett mycket stort antal personer som före 2015 helt
heller delvis hade förlorat sin statliga assistansersättning.
För att återgå till rubriken - plockade Magdalena
Andersson fram champagneflaskan när hon fick ta del av den nya statistiken? Nä,
så illa får vi verkligen hoppas att det inte är...
* Det har även kommit annan statistik om
tvåårsomprövningarna 2015. De visade följande:
· 8,5
% av de som gjorde tvåårsomprövningar förlorade statlig assistansersättning.
· 10
% fick en reduktion i antal beviljade timmar
Andelen som förlorade sin assistans minskade lite
oväntat för mig jämfört med 2014 ( då 10 %), andelen som fick en reduktion i
andelen beviljade timmar halverades från 20 till 10 %. Det låter vid en fösta
anblick som steg i rätt riktning men man ska också ha i minnet att antalet
avslag vid nyansökningar var rekordstort 2015 - nästan 70 % fick avslag. Se
även länk
Går det att dra några slutsatser av detta? En är i
alla fall att allt tyder på att det blir allt svårare att bli beviljad statlig
assistansersättning, "komma in i systemet". Den i och för sig lilla
minskningen i antal personer som förlorade assistansersättningen kan möjligen
tyda på de personer som har de största behoven, åtminstone för närvarande
sitter relativt säkert. Samtidigt kommer fortfarande hjärtskärande rapporter om
personer med uppenbart mycket stora hjälpbehov som förlorar sin personliga
assistans.
Den nya domen
från HFD i somras som kraftigt inskränkte vem som kan räkna in det femte
grundläggande behovet (ingående kunskap om brukaren) vid behovsbedömningen har inte hunnit få
ordentligt genomslag heller. Insatta jurister uppskattar att hundratals
personer kommer att förlora sin personliga assistans p g a den domen.
* Det har även kommit en åtminstone tills vidare
positiv nyhet angående utbetalningarna. En JAG medlem fick en månads
assistansersättning indragen när redovisningen kom in för sent, nu skriver FK
följande:
Enligt Försäkringskassans
föreskrifter ska redovisning av assistans ha kommit in senast den 5 i andra
månaden efter den månad då assistans började utföras. Det har på senare tid
förekommit uppgifter om att en korrekt redovisning som kommer in efter detta
datum får till följd att utbetalning för den redovisade månaden uteblir.
Försäkringskassan vill förtydliga att den enda konsekvensen av att en korrekt
redovisning kommer in efter detta datum är att utbetalningen av
assistansersättning för den redovisade månaden fördröjs.
Ja, det där kändes helt crazy! Skönt att de att de har "förtydligat" sig. Fatta vad det skulle drabbat alla de hundratals små assistansbolag som finns i Sverige. Ett enda misstag så bli man skuldsatt för livet. :(
SvaraRadera