För några veckor sedan uppdagades en härva i
Försäkringskassan där tjänstemän på
Försäkringskassan lämnat ut sekretessbelagda uppgifter till olika
assistansbolag. Förutom att det är oacceptabelt och olagligt var det inte några
enstaka fall det handlade om. Hela 3000 brukare var berörda, d v s nästan var
femte person som är beviljad statlig assistansersättning.
Svea rikes lag säger följande om sekretessbrott:
2 kap. Lagens tillämpningsområde
1
§ Förbud
att röja eller utnyttja en uppgift enligt denna lag eller enligt lag eller förordning
som denna lag hänvisar till gäller för myndigheter.
Ett
sådant förbud gäller också för en person som fått kännedom om uppgiften genom
att för det allmännas räkning delta i en myndighets verksamhet.
1.
på grund av anställning eller uppdrag hos myndigheten,
2.
på grund av tjänsteplikt, eller
3.
på annan liknande grund.
Källa: Assistansjuristerna
Utöver detta hade Försäkringskassan inte gått vidare
med polisanmälningar utan nöjt sig med s.k. internutredningar om vad som hänt.
I fredags visade det sig att härvan växt. I en
debattartikel i DN skriver FK-s generaldirektör Ann-Marie Begler att fler
tjänstemän misstänks för sekretessbrott. Brotten handlar om att berörda
tjänstemän lämnar ut bland annat brukarnas personnummer till assistansbolag som
är beredda att gå mycket långt för att värva nya brukare. När det gäller
åtgärder för att komma åt kriminella assistansbolag stödjer jag självfallet
FK-s ambition att utveckla samarbetet med Polis och Skatteverket - helt rätt
väg att gå.
Vad jag däremot inte utan vidare kan köpa är ökad
kontroll runt brukarna. Viss kontroll måste vi som är beviljade assistans
acceptera. Själv har jag t.ex. inga problem med att Arbetsmiljöverket kommer på
besök (vilket ske mycket sällan, en gång senaste fem åren hos mig...). Våra hem
är arbetsplatser och Arbetsmiljöverket gör ju inspektioner på andra
arbetsplatser, inget konstigt med det. Däremot kan jag inte acceptera hur
mycket kontroller som helst runt oss i jakten på kriminalitet.
Skattebedrägerier eller "aggressiv marknadsföring" upptäcks t.ex.
inte genom att FK gör oanmälda hembesök hos oss eller mäter hur lång tid ett
toalettbesök tar...
* Jag ser detta som allvarligt. Lagar ska stiftas
via riksdagen och om en skärpning av bestämmelserna ska till ska detta ske via
nya regler som beslutas av riksdagen. Att på detta sätt gå förbi den
lagstiftande församlingen är helt fel enligt min uppfattning.
Erik Ward - jurist
Regeringsdirektivet där FK ska jobba för att
"bryta utvecklingen med antalet beviljade assistanstimmar" menar jag
bryter mot lagen. I en intervju med Assistanskoll menar även juristen Erik Ward att
regeringen sätter sig över en lag där det inte råder några oklarheter om att
det är behoven som ska styra och inget annat. På frågan vad direktivet kommer
leda till säger han:
Försäkringskassan kommer troligen att bli ännu
mer restriktiv i bedömningen av behovet av hjälp. Eftersom detta enligt min
mening saknar stöd i förarbeten och regelverk finns det en risk att bedömningen
blir än mer spretig med mycket ”tyckande”.
Vi kan inte ha en situation där
en rättighetslag urholkas via domstolsbeslut och vi kan än mindre acceptera att
regeringen ger direktiv till ansvarig myndighet som så uppenbart bryter mot
grundläggande principer i både LSS och CRPD -
"handikappkonventionen". Det är också oacceptabelt att vår kommuner
kan komma undan domstolstrots så enkelt. Problemet är att det är oerhört svårt
att ställa regeringen till svars. Sverige har ingen Författningsdomstol. Efter
allt som skett senaste året inom såväl personlig assistans som LSS i allmänhet
blir jag allt mer övertygad om att Sverige behöver en Författningsdomstol och
det blir ämnet för nästa blogginlägg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar