Egentligen skulle Försäkringskassan ringt 11 juni
för omprövning av assistansersättningen eller som jag uttrycker det själv:
Omprövning
om min rätt till full delaktighet i samhället kommande två åren.
Omprövningen sköts dock upp två veckor men igår vid
14-tiden var det dags, omprövning om min rätt till personlig assistans. Jag har
flera gånger skrivit om hur förnedrande det var att genomgå tvåårskontrollen
för två år sedan och då var jag orolig för hur det skulle gå nästa gång. Kanske
skulle kriterierna för att nå upp till 20 timmar/vecka i grundläggande behov
höjas än mer? Under senaste året kom ändå positiva signaler från
Försäkringskassan om at tvåårsomprövningarna skulle förenklas rejält - under
förutsättning att man redan genomgått "helvetesundersökningen". Något
som bekräftades senare från Försäkringskassan.
När jag fick brevet från FK stod det visserligen att
det denna gång att det bara skulle vara en avstämning av läget men vad innebar
det i praktiken? I och för sig var mitt "utgångstips" att det inte
skulle bli så omfattande men helt säker var jag inte. Hur blev det då?
Försäkringskassan frågade hur assistansen funkade
och jag sa det var inga problem. Hade behovet av hjälp förändrats? Nej, det har
det inte. Sen kom lite frågor om hur vardagen såg ut i största allmänhet vad
gäller fritidsaktiviteter mm. Vi kom in på mitt engagemang i handikapprörelsen.
Summan av detta var att man kom fram till att
hjälpbehoven inte förändrats. Jag poängterade flera gånger hur viktig
assistansen är för att mitt liv ska fungera. Svaret blev att jag inte ska känna
någon oro, jag kommer att få behålla de timmar jag har. 100 % säker på att
jag verkligen får behålla alla timmarna blir jag först när beskedet blir
skriftligt men det ser alltså inte ut att vara några problem.
Samtidigt var det också omprövning till
handikappersättning och de merkostnader jag har. Och här gick man MYCKET
GRUNDLIGT tillväga, betydligt tuffare än jag räknat med. Till slut kom
handläggaren ändå fram till att jag med stor säkerhet får behålla den nivå jag
har.
För att sammanfatta det här så gick det bra, jag var
ändå ganska trött efteråt men det var framförallt orsakad av
"manglingen" om handikappersättningen. Handläggaren var inte otrevlig
på något sätt men varför måste man omprövas vartannat år? OK, det är inskrivet
i Socialförsäkringsbalken så det är lagstagat men Försäkringskassan vet
redan allt om mina hjälpbehov och att de är livslånga så vad är det
egentligen som behöver omprövas?
Den här
omprövningen var ändå mycket lättare än förnedringen för två år sedan. Det
känns skönt att det är avklarat och att
det är lugnt åtminstone kommande två åren.
*På måndag åker jag till Visby och Almedalen.
Sommarvädret har ju hitills varit riktigt uselt men enligt de senaste
prognoserna ser det ut att äntligen bli bra väder nästa vecka. Jag åker hem på
fredagen och kommer efter det att berätta i bloggen om mina upplevelser där.
Efter det är det dags för semester.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar