Assistansreformen skapar massor med arbetstillfällen men kritiseras ständigt för att det kostar för mycket...

Ersättningen för personlig assistans är nu så låg att vi är djupt oroade för vår egen tillvaro och framtid. 

Ifa, STIL och JAG

I helgen skrev Ifa samt STIL och JAG en gemensam debattartikel i Svenska Dagbladet som handlade om schablonersättningen (f.n. 284 kr/timme). Budskapet var att det beloppet måste höjas för att säkerställa kvaliteten på assistansen.  Schablonersättningen som bestäms av regeringen ska täcka allt - löner med OB - tillägg, försäkringar, utbildningar, andra assistansomkostnader och administrativ avgift till assistansanordnaren.

 De senaste åren har schablonersättningen höjts i allt blygsammare takt och det finns utredningsförslag på att även frysa ersättningen helt under flera års tid. Fortsätter den här utvecklingen är det bara och instämma till 100 %. Med allt snävare utrymme att betala löner, avsätta pengar till utbildningar kommer det, bortsett från kortsiktiga vinster för staten bara att finnas förlorare - vi med assistans, våra anhöriga, assistenterna och ytterst samhället. Det kommer bli allt svårare att rekrytera bra assistenter  som vill stanna vilket innebär en kraftig urholkning av hela reformens intentioner. Tyvärr domineras istället debatten av att personlig assistans och övrig LSS verksamhet är för dyr.

Under nästan hela reformens existens har kostnaden för PA kritiserats. Detta trots att reformen varit enormt effektiv på att skapa arbetstillfällen och att timkostnaden är betydligt lägre än för hemtjänsten. Jag sticker ut hakan lite och hävdar bestämt att ingen annan verksamhet i landet som skapar så många jobb kritiseras så hårt för att den är för dyr...

96 000 personer jobbar enligt de senaste uppgifterna som personliga assistanser. Det är en hel del personer, här är några jämförelser:

·       Min hemkommun Jönköping har 12570 anställda

·      Motsvarande siffra för Stockholms kommun är 45 425

Källa: www.ekonomifakta.se (siffrorna är från november 2014)

Assistansbranschen sysselsätter alltså drygt dubbelt så många personer som landets i särklass folkrikaste kommun! Och det är ändå inte hela sanningen. Utöver dessa personer är många tusen personer sysselsatta i andra LSS relaterade verksamheter. Många personer kan tack vare assistansen jobba, tusentals anhöriga kan också jobba och därmed bidra till skatteintäkter istället för att stanna hemma för att ta hand om nära och kära. Reformen bidrar också till att många personer få som annars har svårt att komma in på arbetsmarknaden får jobb, t.ex. ungdomar och invandrare. Dessutom har vi den nationalekonomiska termen dynamiska effekter på samhällsekonomin när nya arbetstillfällen skapas.

Trots detta kritiseras en reform som skapar så mycket positivt ständigt för att den är för dyr. Först och främst har vi naturligtvis alla mänskliga och demokratiska vinster för de assistansberättigade men även ekonomiska vinster för hela samhället  Det finns ingen logik i kostnadskritiken när man tänker på hur oerhört mycket pengar arbetslösheten direkt och indirekt kostar. Man räknar med en arbetslös kostar 350 000-400 000 kr/ år. Att göra 100 000 personer arbetslösa kostar i så fall 35-40 miljarder kr/år. Bruttokostnaden för personlig assistans var som jämförelse ungefär 28 miljarder kr 2014. Ändå klagar man på en "kostnadsexplosion"...

Varför har man så inskränkt syn på kostnaden? Okunskap om hur reformen påverkar samhällsekonomin spelar säkert in. Samtidigt tycker jag inte det är för mycket begärt av 349 riksdagsledamöter och kommunalpolitiker och känna till att PA är mycket effektivare på att skapa jobb än t.ex. sänkt krogmoms räknat i antalet arbetstillfällen/skattekrona. Det är inte för mycket begärt att de som ständigt kritiserar kostnaden talar klarspråk om hur dyrt det varit för samhället om assistenterna förlorar sina jobb och tusentals andra personer tvingas lämna arbetsmarknaden.

Det är verkligen dags för ett perspektivskifte. Dagens arbetsmarknadspolitik är helt inriktad på den s.k. arbetslinjen. Vi har med svenska mått en mycket hög arbetslöshet som orsakar stora sociala problem. Då är det i min värld ekonomiskt självmål att mer och mer dra åt tumskruvarna runt en reform som ger både enorma mänskliga vinster för de assistansberättigade och även stora ekonomiska vinster för samhället jämfört med om assistenterna varit arbetslösa istället. Alla politiker och proffstyckare  - om nu personlig assistans och LSS är så dyrt, var finns alternativen - vad kostar de?

Riksdagen måste ändra perspektiv när det gäller synen på kostnaden för personlig assistans och LSS