Allmänt om FN-s handikapp konvention

I detta blogginlägg kommer jag bara att beröra konventionen översiktligt. Jag kommer emellertid att återkomma ett flertal blogginlägg då det är ett mycket omfattande ämne.

1948 antog FN sin deklaration om de mänskliga rättigheterna , de gäller ALLA  människor, oavsett var de bor. Bland dessa rättigheter finns t.ex.

o   Jämlikhet, icke diskriminering, Tillgänglighet

o   Rätten till liv, likhet inför lagen

o   Tillgång till rättssystemet

o   Personlig integritet

o   Rätten till medborgarskap, leva självständigt

o   Delta i samhället, yttrandefrihet

o   Utbildning, hälsa

Under 1990-talet höjdes dock röster för att det behövdes en särskild konvention  som enbart inriktade sig på mänskliga  rättigheter  för personer med funktionssnedsättningar. Arbetet för att anta konventionen påbörjades år 2000 och avslutades 2006.  I Sverige trädde den i kraft år 2009. Några centrala punkter är:

·       Det är samhället som ska anpassa sig till individen och inte tvärtom.

·       Konventionens syfte är att främja, skydda, säkerställa alla människors lika rättigheter.

·       Varje rättighet för en individ är en skyldighet för staten.

·       Rätten till personlig assistans regleras i kapitel 19, kommer att återkomma till den i ett enskilt blogginlägg.

 

 

Konventionen har vidare 3 "huvuddelar"

1.     Kap 1-4 handlar om grundläggande principer, t.ex. definitionen av vad en funktionsnedsättning är.

2.     Artikel 5-30 räknar upp en rad rättigheter som alla människor med funktionsnedsättningar har - t.ex. rätten till utbildning, hälsa, familjeliv, god levnadsstandard,  personlig assistans och mycket annat.

Artikel 31-50 behandlar hur alla rättigheter ska efterlevas och uppföljning av  hur man tänker åtgärda 
 brister.

Frågan jag ställt mig innan är hur mycket juridisk tyngd konventionen har? Svaret är att den rent juridiskt definitivt inte är någon papperstiger. Alla länder som undertecknat och ratificerat den,  d v s godkänt den i respektive lands parament är skyldiga att följa den. I klartext - alla lagar i Sverige som berör rättigheterna för personer med funktionsnedsättningar måste följa bestämmelserna i handikappkonventionen. Och inte bara det. Enligt Thomas Hammarberg,  generalsekreterare i välkända människorättsorganisation Amnesty International och f.d. EU kommissionär för mänskliga rättigheter  tillåter inte konventionen att tillämpningen  av lagarna ändras p g a ändrad rättspraxis .Enligt Hammerberg står alltså konventionens bestämmelser över prejudicerande domar från nationella domstolar.. Detta är nytt för mig och något som jag personligen tycker vi  borde trycka på rejält.

Vidare granskar FN hur medlemsländerna lever upp till sina åtaganden och om man anser sig blivit utsatt för diskriminering  kan man klaga hos en övervakningskommité. När det gäller hur Sverige lever upp till sina åtaganden har man fått kritik på b l a följande områden:

·       Lagarna tillämpas på felaktigt sätt vilket urholkar rättigheterna.

·       Tillgängligheten måste förbättras.

·       Samma sak gäller rättstödet till personer som p g a sina funktionsnedsättningar har svårt att föra sin egen talan.

Ft.  håller FN på att genomföra en "besiktning" av hur Sverige i praktiken lever upp till konventionen. Och enligt Lennart Tehage, som höll i föreläsningen jag besökte finns det en hel del (närmare bestämt 26 frågor) som regeringen kommer ha svårt att ge tillfredsställande svar på.

  

Mer om FN-konventionen på svenska