I detta blogginlägg kommer jag bara att beröra konventionen översiktligt. Jag kommer emellertid att återkomma ett flertal blogginlägg då det är ett mycket omfattande ämne.
1948 antog FN sin deklaration om de mänskliga
rättigheterna , de gäller ALLA
människor, oavsett var de bor. Bland dessa rättigheter finns t.ex.
o
Jämlikhet, icke diskriminering,
Tillgänglighet
o
Rätten till liv, likhet inför lagen
o
Tillgång till rättssystemet
o
Personlig integritet
o
Rätten till medborgarskap, leva
självständigt
o
Delta i samhället, yttrandefrihet
o
Utbildning, hälsa
Under 1990-talet höjdes
dock röster för att det behövdes en särskild konvention som enbart inriktade sig på mänskliga rättigheter för personer med funktionssnedsättningar.
Arbetet för att anta konventionen påbörjades år 2000 och avslutades 2006. I Sverige trädde den i kraft år 2009. Några
centrala punkter är:
·
Det är samhället som ska anpassa sig
till individen och inte tvärtom.
·
Konventionens syfte är att främja,
skydda, säkerställa alla människors lika rättigheter.
·
Varje rättighet för en individ är en
skyldighet för staten.
·
Rätten till personlig assistans regleras
i kapitel 19, kommer att återkomma till den i ett enskilt blogginlägg.
Konventionen har vidare
3 "huvuddelar"
1.
Kap 1-4 handlar om grundläggande
principer, t.ex. definitionen av vad en funktionsnedsättning är.
2.
Artikel 5-30 räknar upp en rad rättigheter
som alla människor med funktionsnedsättningar har - t.ex. rätten till
utbildning, hälsa, familjeliv, god levnadsstandard, personlig
assistans och mycket annat.
Artikel 31-50 behandlar
hur alla rättigheter ska efterlevas och uppföljning av hur man tänker åtgärda brister.
Frågan jag ställt mig innan är hur mycket juridisk
tyngd konventionen har? Svaret är att den rent juridiskt definitivt inte är
någon papperstiger. Alla länder som undertecknat och ratificerat den, d v s godkänt den i respektive lands parament
är skyldiga att följa den. I klartext - alla lagar i Sverige som berör
rättigheterna för personer med funktionsnedsättningar måste följa bestämmelserna
i handikappkonventionen. Och inte bara det. Enligt Thomas Hammarberg, generalsekreterare i välkända människorättsorganisation
Amnesty International och f.d. EU kommissionär för mänskliga rättigheter tillåter inte konventionen att tillämpningen av lagarna ändras p g a ändrad rättspraxis
.Enligt Hammerberg står alltså konventionens bestämmelser över prejudicerande
domar från nationella domstolar.. Detta är nytt för mig och något som jag
personligen tycker vi borde trycka på
rejält.
Vidare granskar FN hur
medlemsländerna lever upp till sina åtaganden och om man anser sig blivit utsatt
för diskriminering kan man klaga hos en
övervakningskommité. När det gäller hur Sverige lever upp till sina åtaganden
har man fått kritik på b l a följande områden:
·
Lagarna tillämpas på felaktigt sätt
vilket urholkar rättigheterna.
·
Tillgängligheten måste förbättras.
·
Samma sak gäller rättstödet till
personer som p g a sina funktionsnedsättningar har svårt att föra sin egen
talan.
Ft. håller FN på att genomföra en
"besiktning" av hur Sverige i praktiken lever upp till konventionen.
Och enligt Lennart Tehage, som höll i föreläsningen jag besökte finns det en
hel del (närmare bestämt 26 frågor) som regeringen kommer ha svårt att ge
tillfredsställande svar på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar