Det är stor skillnad på en ramlag som Socialtjänstlagen (SoL) och rättighetslagen LSS

"Ramlagstiftningen som sådan kan alltså plocka upp värderingsförändringar i samhället över tid, och på så sätt ge olika utfall, utan att skrivningarna i själva lagen som sådan ändras".

Mattias Näsman historiker och författare till STIL-s rapport Konsekvenser om indragen assistansersättning.

Flera viktiga lagar som reglerar välfärdsstatens mål och ambitioner är ramlagar. D v s riksdagen har bestämt en ungefärlig ambitionsnivå  sen är det upp till ansvarig utförare att själva bestämma hur den hjälpen ska beviljas och organiseras viket oftast är kommunernas ansvar. Nationalencyklopedin definierar en ramlag så här:

Ramlag, lag som endast innehåller allmänt hållna regler, ramar.

En ramlag anger t.ex. principer och riktlinjer men överlämnar den närmare utformningen åt andra, vanligen regeringen och myndigheter men även t.ex. organisationer i samhället såsom parterna på arbets- eller bostadsmarknaden.

Socialtjänstlagen (SoL) är en ramlag, likaså Hälso och sjukvårdslagen (HsL). LSS däremot är som vi alla vet en rättighetslag med 10 klart definierade insatser. Staten via Försäkringskassan finansierar i huvudsak personlig assistans med kommunerna ansvarar för 8 av 9 övriga insatser. Landstinget ansvarar för insatsen Råd och stöd.

Att LSS och därmed assistansreformen är en rättighetslag betyder att till skillnad från SoL lämnar LSS mycket mindre utrymme för kommunerna att själva  bestämma vilken hjälp som ska beviljas. Det är därmed inte bara själva ambitionsnivån som är mycket högre i LSS jämfört med SoL (goda levnadsvillkor mot "skäliga" levnadsvillkor) Riksdagen har mycket tydligare bestämt VILKEN hjälp vi faktiskt har rätt till oavsett bosättningsort. Detta var och är kommunernas viktigaste kritik mot LSS - lagen inskränker det kommunala självstyret. Egentligen handlar det om att deras makt över vilken hjälp vi faktiskt har rätt till minskar kraftigt.

Mattias Näsman visar emellertid att LSS inte funkar som den rättighetslag den är tänkt att vara - gäller tillämpningen från både Försäkringskassan och kommunerna. I praktiken har tillämpningen av LSS mer antagit karaktären av att det är en ramlag, inte rättighetslag. Mattias Näsman ger flera exempel på det:

·   Sveriges 290 kommuner beviljar hjälp på olika sätt med en lång rad riktlinjer beroende på kommun. Tvärtemot grundtanken med LSS där hjälpen ska vara likvärdig oavsett om du bor i Ystad eller Karesuando. Även Försäkringskassans riktlinjer för att beviljas assistans har blivit alltmer omfattande med behovsprövningar som blivit alltmer integritetskränkande.

·  Synen på hjälpbehoven hos såväl kommuner som Försäkringskassan blir alltmer medikaliserad. D v s mer och mer vikt läggs på diagnoser inte faktiska hjälpbehov. Även detta är tvärtemot intentionerna med LSS.

·  Det är mot bakgrund av detta man ska se förslag som  att införa den internationella ICF mallen vid behovsbedömningar av personlig assistans, definiera vad som är goda levnadsvillkor mm.

·  Den ökade medikaliseringen hänger också nära samman med en allmän besparingsiver - endast personerna med de största behoven ska få hjälp.

Med de argument som Mattias Näsman för fram så borde det för alla berörda bli mer lättbegripligt varför assistansreformen urholkats och med den hela LSS lagen utan lagändringar. Sen är nästa fråga - hur vrider vi tillbaka klockan så LSS blir den rättighetslag den är tänkt att vara? Att ändra LSS9a är en självklarhet, likaså att göra CRPD konventionen till lag och ta bort den åldersdiskrimerande  65 års gränsen för att kunna bli beviljad personlig assistans. 

Frågan är emellertid- räcker det? Ärligt talat jag är långt ifrån säker  - det måste  även till en allmän ändrad attityd där vi ses som samhällsmedborgare igen, inte kostnadskrävande patienter. Parallellt med detta måste även synen på hela välfärdsstaten ändras till ett mer positivt förhållningssätt än idag, vilket samhälle vill vi ha? Menar vi allvar med att vi ska ha en allmän välfärd till alla, inklusive vår rätt till självbestämmande håller det inte att spara, spara och spara ännu mer.  Som jag skrivit innan här på lokal nivå i Jönköping går det inte en vecka utan att Jönköpings-Posten rapporterar om besparingar i vård, skola, äldreomsorg, socialtjänst etcetera. Så länge inte den förändringen sker kommer LSS med mycket stor sannolikhet att även fortsättningsvis tillämpas mer som en ramlag än rättighetslag.

* Har också blivit intervjuad av TV4 Intervjun med mig i TV4

* Rekommenderar också att ni läser Harald Strands senaste LSS lektion i Heja Olika hur LSS ska tolkas och tillämpas enligt de ursprungliga intentionerna.

Så ska LSS tolkas