Förra veckan skrev Åsa Moberg en Debattartikel i
Dagens Samhälle med rubriken:
Överheten ogillar att LSS ger svaga
en röst
Åsa Moberg är mycket kritisk till regeringens
politik vad gäller personlig assistans och även den föreslagna snabbutredningen
som jag skrivit om. Vad finns egentligen att utreda undrar Åsa Moberg?
Svaret vet redan hundratals familjer, kanske
tusentals, som får sin tillvaro upp och nervänd: Ja, den som är lika
funktionshindrad som förr kan plötsligt få sina personliga assistenter
indragna.
"Kostnadskontroll", "träffsäkerhet" och
"legitimitet" är kodord som vi fått vänja oss vid när Åsa Regnér
försöker dölja regeringens avsikter med personlig assistans och hela LSS. Som
ett positiv upprepar hon gång på gång att "pengarna måste gå till rätt
saker.Självklart ska pengarna gå till rätt saker och inga
assistanspengar ska hamna i kriminellas fickor. Åsa Regnér har rätt i att
tanken aldrig var att assistansersättningen
skulle finansiera jurister men jag är så gott som 100 % säker på att det
är inte den verkliga orsaken till att ansvarig minister ser rött på dessa
jurister. Det handlar om ren cynism, ett fult och ovärdigt maktspel, David mot
Goliat.
I rena ringhörnan befinner sig vi med personlig assistans
med assistenter, anhöriga och personer som söker assistans. I andra ringhörnan
befinner sig regeringen med vad gäller alla ekonomiska frågor Magdalena
Andersson som överbefälhavare, Åsa Regnér som medhjälpare och Försäkringskassan
med sina enorma resurser. På de assistansberättigades sida finns emellertid ett, i vissa assistansbolag
stort antal jurister som tillvaratar
våra intressen.
Som bekant tycker regeringen att personlig assistans är för
dyrt och det är inget man döljer. Klart och tydligt står det i direktiv till FK
att antalet timmar ska ner, direktiven i LSS utredningen är glasklara etcetera.
Magdalena Andersson har också vid flera tillfällen sagt att assistansen är ett
område regeringen vill spara pengar på. Det
handlar alltså inte om att regeringen blundar för verkligheten - det är en i
högsta grad medveten politik.
Jurister som försvarar våra intressen blir därmed ett stort
problem för regeringen. De är kunniga i det de gör och stärker därmed vår
position mot den enorma övermakten som utgörs av regeringen och
Försäkringskassan. I klartext -juristerna är ett stort hinder för regeringen
att ta fram stora osthyveln för att kapa utgifterna för personlig assistans. Detta är den verkliga orsaken till att Åsa
Regnér vill ha bort juristerna, den utjämnade maktbalansen är ett mycket stort
irritationsmoment. Att sen regeringen via FK håller sig med en
armé med jurister som tillvaratar regeringens intressen är inte det minsta
konstigt för Maggan och Åsa Regnér, tvärtemot en självklarhet...
I den bästa av världar skulle inte juristerna behövas men
regeringen har med sin politik och Försäkringskassans behovsdömningsinstrument
skapat ett absurd obalans i
maktförhållandet mellan vi brukare och regering - Försäkringskassan och även
kommunerna. Utan juristerna skulle många fler än idag vara helt chanslösa.
Sen går det och invända (vilket Åsa Regnér säkert skulle
göra) - varför ska många med personlig assistans ha rätt till gratis
juristhjälp när andra inte har det? Mitt svar är att hela systemet är riggat på
så sätt att den som kämpar mot myndigheterna i förvaltningsdomstolarna ALLTID
befinner sig i kraftigt underläge, spelar ingen roll om det handlar om personlig
assistans, annan LSS insats eller något helt annat. I skrivande stund finns det
säkert hundratals, om inte tusentals personer runt om i landet son nekas t.ex.
sjukpenning trots intyg från läkare att hen inte kan jobba. Och är man svårt
sjuk - hur många orkar ens att överklaga?
Den obalansen måste
rättas till så att alla som nekas sina rättigheter från FK och kommunerna har
rätt till rättshjälp. Sannolikheten att det införs under överskådlig framtid är
i bästa fall oerhört liten. Makten d v s regeringen med sina myndigheter och
kommunerna är de stora vinnarna med dagens system och har således inget
intresse av att systemet ändras. Ser vi
enbart till assistansen Åsa Moberg sammanfattar
mycket bra med den här meningen:
I botten ligger en maktkamp mellan
myndigheter och hjälpbehövande. Överheten ogillar att ”de assistansberättigade
har för mycket att säga till om” och kräver ökad kontroll.
* Mitt i all
besparingshysteri, människors liv som slås i spillror och t.om en person som
avlidit p g a indragen assistans börjar det
faktiskt hända positiva saker även på politisk nivå. SVT rapporterar i dag att
Vänsterpartiet ska försöka få till ett nödstopp på avslag. Liberalerna, Centern och
kristdemokraterna stödjer initiativet. Även om försöket inte lyckas kommer det
åtminstone att föra med sig det positiva att det håller på att bildas en opposition
mot regeringens förfärliga politik. Detta från både vänster och högerblocket vilket är
mycket viktigt i vår fortsatta kamp. För att långsiktigt säkra
assistansreformen och hela LSS måste det finnas stöd från både vänster och
högerpartierna i riksdagen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar