onsdag 27 maj 2015

Intressant avhandling på Uppsala Universitet om fördomar i samhället


Fördomar är  kopplade till vår personlighet som i sin tur är ärftlig. Men det betyder inte att vi ska tolerera dess uttryck.


Robin Berg - forskare i psykologi vid Uppsala Universitet


Tidningen Assistans tog i sitt senaste nummer upp en avhandling från Uppsala Universitet som handlar om hur fördomar skapas och hur de ser ut. En mycket viktig fråga at belysa där personer med funktionsvariationer torde tillhöra de grupper i samhället som är utsatta för mest fördomar och där utvecklingen dessutom går åt fel håll. Viktiga punkter som Robin Berg tar upp i avhandlingen:'

·   Fördomarna riktar sig i regel neråt i samhällspyramiden. Dvs ju lägre status en grupp har i samhället desto större är risken att fördomar sprids om den gruppen/grupperna.

·  Fördomar mot personer med funktionsvariationer går i många fall "hand i hand" med fördomar mot kvinnor, homosexuella samt rasistiska strömningar i samhället.

·  De faktorer som orsakar fördomarna är detsamma överallt i världen. Samma faktorer som orsakar rasism i Sverige ledde till t.e.x. Apartheid i Sydafrika.

·   Hög arbetslöshet och andra sociala problem är alltid en stark grogrund för att fördomar sprids mot samhällsgrupper med "låg status" i samhället. Den fördomsfulle upplever i regel att "världen     går åt fel håll" och känner därmed sin egen tillvaro hotad.

Det är egentligen inga sensationella slutsatser men ändå viktiga att ta i beaktning när man ska bekämpa fördomarna. På frågan om vem som sprider fördomarna svarar Robin Berg följande:

Genom samhällsdebattörerna. Den som sätter sina fördomar i debatten sätter agendan i samhället.

Just därför är Expressens och andra tidningars ständiga kritik mot assistansreformen så farlig. Dessa personer har indirekt en mycket stor makt eftersom deras påverkan på samhällsdebatten är stor. Man har spridit en bild till allmänheten av att personlig assistans är lika med fusk och kriminalitet. För vår del är det helt förödande.
Därför är Svenska Dagbladets reportageserie om hur det är att leva generellt med funktionsvariationer och samhällets attityder mot oss oerhört viktig och värd en stor elogé. Här visar man en motbild av Expressens beskrivning att vi är "kravmaskiner som kostar på tok för mycket pengar". Den motbilden behövs verkligen.

Med avhandlingen som bas - vilka slutsatser ska vi dra i vår kamp att få bort fördomarna med alla funkisar? Naturligtvis är det oerhört viktigt att synas och höras, visa upp hur vår vardag är. En annan viktig sak tycker jag är att det krävs ett nära samarbete med andra grupper som också är utsatta för mycket fördomar, t.ex. invandrare ( i synnerhet om man kommer från Mellanöstern) , hbqt personer, kvinnor, arbetslösa, etcetera.




* Nyligen kunde man läsa om ett förfärligt exempel på rent hat mot personer med funktionsvariationer. 17 årige Zaccarias Nilsson är rullstolsburen men kan ändå gå lite grann. Det är inget konstigt med det, det finns många personer som delvis kan gå men som ändå behöver rullstolen, varje dag.

Trots detta blir Zaccarias ändå ofta ifrågasatt om han verkligen behöver rullstol, att han "fuskar". Nyligen har det blivit ännu värre. Vid två tillfällen har han blev han  hotad på pendeltåget och vid ena tillfället blev hans rullstol utslängd ur tåget.

Detta sker i ett land där nästan alla säger att alla människor är lika mycket värda. Fall som Zaccarias visar återigen att det finns många fler personer än man vill tro som tycker annorlunda. Hur mycket fuskskriverierna i pressen påverkar dessa mörka krafter kan man bara spekulera om men att det påverkar är jag övertygad om.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar