Ifa -s debattforum 25 november

För andra året i rad besökte jag Ifa -s debattforum. Det är en bit att åka från Jönköping men det kändes verkligen viktigt att delta den här gången med tanke på allt negativt som sker kring den personliga assistansen.

Dagen började med LSS utredningens ordförande Desirée Pethrus höll ett anförande och berättade om utredningen och dess syfte. Mycket av det hon sa lät vettigt tycker jag men vi måste hela tiden tänka på vad som faktiskt står i direktivet. Min förhoppning är att Desirée Pethrus inte tolkar besparingskraven allt för bokstavligt. Oroväckande är att Helena Höög från ISF (Inspektionen för socialförsäkringar) sitter med i staben. För er som inte minns vem Helena Höög är så ledde hon en ISF utredning som 2014 bland annat föreslog att den avskydda ICF mallen sku bli ett viktigt instrument vid behovsbedömningar. Brrr...

Efter Desirée Pethrus framträdande följde en debattpanel, vars deltagare var Ifa -s verksamhetsansvarige Sophie Karlsson och andra välkända profiler från funkisrörelsen som Wenche Willumsen, Cecilia Blanck, Maria Persdotter och Jonas Franksson.

 Debattpanalen var helt eniga om att en kommunalisering av assistansreformen är helt förödande beroende på att motsättningen mellan LSS som rättighetslag och det kommunala självstyret är för stark. Däremot råder det lite delade meningar om finansieringen. RBU-s Maria Persdotter menade att kommunerna ska inte fatta några beslut och finansiera noll procent av assistansersättningen. Jonas Franksson och STIL menar att enbart Försäkringskassan ska fatta beslut om PA men kommunerna ska stå för större del av finansieringen än idag. 

Finansieringen är en mycket intressant och viktig fråga. Jag har tidigare hållit med Maria Persdotter helt, som bekant har ju VIMPA också tagit ett beslut om saten ska finansiera assistansen till 100 procent. Verkligheten senhösten 2016 är emellertid sådan att det inte känns realistiskt att kunna driva igenom att staten finansierar assistansen till 100 %. Här tycker jag finns utrymme för viss pragmatism så länge vi inte släpper ståndpunkten att en kommunalisering är helt oacceptabel.

Direktiven till LSS utredningen oroade självfallet  hela debattpanelen.

Höjdpunkten för mig var statsvetaren och funktionshinderforskarens Niklas Altermark föreläsning om svenska statens politik mot personer med funkisar och andra behövande grupper. En utförlig sammanfattning kräver minst ett eget blogginlägg här tar jag upp det viktigaste:

·        Det råder ingen tvekan om att regeringens politik kring den personliga assistansen blivit alltmer restriktiv och att politiken nu uppenbart syftar till att sänka kostnaden.

·        När staten vill försämra för vår grupp och andra behövande sker det ALDRIG genom att politikerna klart och tydligt säger att stödet ska försämras eller tas bort. Istället sker det i smyg och följer alltid samma mönster:

- Ett problem konstrueras och förstoras till orimliga proportioner.  Staten intar en ledande ställning för att belysa problemets omfattning där selektiv data väljs ut för att passa syftet.

- Åtgärder måste vidtas för att säkra stödsystemets legitimitet.

- Stödsystemet underfinansieras.

- Larmrapporter från de personer som berörs ignoreras. Istället försöker man och vända på "steken" genom att hävda att staten inte genomför försämringar genom att hänvisa till hur mycket pengar som tillförs.

Allt detta känner vi igen  från dagens situation. Hur många gånger har vi inte hört Åsa Regnér upprepa sina mantra om "kostnadskontroll", legitimitet" och "träffsäkerhet"?

Och hur många debattartiklar har Åsa Regnér och Ann-Marie Begler skrivit vid det här laget som handlar om "skenande kostnader", kriminalitet, pengar som går till fel saker och att det inte sker några försämringar? Underfinansiering? Tja, inte kan jag med bästa vilja påstå att den här regeringen är generös med pengarna precis...

Niklas Altermark har intervjuats flera gånger i Assistanskoll. Jag har dålig koll på hur flitigt anlitad han är vid olika seminarier som brukar och funkisrörelsen anordnar. Hur som helst måste vi utnyttja hans kunskaper och engagemang maximalt.

Efter lunch var det dags för debattpanel med riksdagspartierna. Här konstaterar jag återigen att det starkaste stödet för personlig assistans finns hos Liberalerna och Vänsterpartiet men även att Kristdemokraternas engagemang tycks bli allt större. Sämst - Socialdemokraterna var givetvis svaga  men miljöpartiets representant  Stefan Nilsson stod i särklass - verkade helt oengagerad och om möjligt ännu mer okunnig.. Vänsterpartiets Maj Karsson betonade starkt att assistansreformen i första hand  är en frihets och demokratireform inte en valfrihetsreform. Centerns Anders W Jonsson räknade upp sex ett antal exempel på regeringsbeslut som senaste året drivit utvecklingen åt helt fel håll. Bland annat regleringsbrevet, efterskottsbetalningen, höjd arbetsgivareavgift för unga och direktiven till LSS utredningen.

Givetvis blev det en det en del frågor från åhörarna med. Själv ställde jag följande frågor till Socialdemokraterna och Miljöpartiet:

Först och främst, Åsa Regnér har sagt att 10 % av 30 utbetalda miljarder kr (stat + kommun) går till reklam. Det är helt orimligt att 3 miljarder kr går till reklam, det förstår vem som helst. För det andra - hur har regeringen tänkt och lösa den omöjliga ekvationen att bryta utvecklingen med antalet beviljade timmar i genomsnitt om de med störst behov ska få nödvändigt stöd utan att andra får minskat stöd? På den senare frågan fick jag inget svar men till min förvåning i positiv riktning medgav Socialdemokraten Mikael Dahlkvist att "han inte vet vad Åsa Regnér har fått de siffrorna ifrån och att han inte delar ministerns åsikt angående omfattningen på anordnarnas utgifter för reklam och marknadsföring.

Jag hade velat ställa en fråga till men fick inte tillfälle. Frågan jag ville ställa var denna:

 Regeringen hävdar att det pågår ett stort överutnyttjande". Eftersom ni anser att det är omfattande måste ni ha definierat vad som är "överutnyttjande". Så min fråga är kort och gott - vad är överutnyttjande?

 

* Det blev också lite diskussioner med kompisen Jonas Franksson (som för övrigt var lysande i debattpanelen) om vad STIL planerar framöver. Under våren kommer STIL att anordna en konferens om kontantstödets betydelse för att förverkliga självbestämmande som jag kommer att delta i. 24 maj kommer jag också hålla en föreläsning om personlig assistans och LSS i Jönköping i samband med några temadagar om hur det är att leva med funktionsvariationer/funktionsnedsättningar i dagens Sverige. Givetvis blev det också lite prat med personer från IfA -s ledning, bland annat Lilly Key och intervjun från i höstas. Jag tillhör ju numer föreningens verkliga "veteranmedlemmar"