I våras
bildades en ny förening - Med Lagen Som
Verktyg - fortsättningsvis förkortar jag det MLSV. Grundare och
styrelseordförande är Adolf Ratzka som på 1980-talet började jobba för att
införa personlig assistans i Sverige samt grundade STIL 1984. Föreningens
utgångspunkt är att det i Sverige stiftats många lagar för att motverka
diskriminering av personer med funktionsnedsättning/funktionsvariationer
samtidigt som lagarna efterföljs dåligt. Det handlar inte bara om LSS, t.e.x.
en lag om tillgänglig kollektivtrafik som är från 1979. På hemsidan skriver man följande:
Föreningen Med lagen som verktyg (MLSV) har
till ändamål att försvara och främja de mänskliga rättigheterna för
personer med funktionsnedsättning och att motarbeta deras negativa särbehandling.
För att nå dit jobbar MLSV prioriterar man följande
områden:
· utveckla och förbättra rättspraxis
i diskrimineringsfall på grund av funktionsnedsättning,
· öka och sprida medvetenhet om
diskriminering av personer med funktionsnedsättning och hur den bekämpas
· öka och sprida juridisk kompetens om
diskriminering
av personer med funktionsnedsättning.
MLSV vill alltså driva fall i domstolar för att med hjälp av juridiken förbättra våra levnadsförhållanden. Och om det visar sig att befintliga lagar genom avslag i domstolar inte uppfyller ambitionerna i t.ex CRPD (FN-s "handikappkonvention") ska man jobba för en förbättring och även nya lagar om det anses nödvändigt. Själva CRPD vill man ska utgöra grundbulten för vår rätt till goda levnadsvillkor. LSS, tillgänglighetslagstiftningen etcetera ska på nationell nivå vara de lagar som säkerställer att artiklarna i CRPD uppfylls.
Observera att man ägnar sig inte enbart om
fall som rör personlig assistans utan även andra viktiga frågor som
tillgänglighet, diskriminering på arbetsmarknaden mm. Medlemmar kan få hjälp
att driva fall i domstol utan kostnad om fallet bedöms ha god chans att gå
igenom i en rättegång.
Jag tycker det är en mycket bra idé att
starta en förening som jobbar på det här sättet och det behövs verkligen i
tider där samhällets stöd till funkisar urholkas på område efter område. Själva
skriver man på hemsidan att vi i Sverige har haft en övertro på att vi
"bara" med politikiska beslut kan åtgärda de orättvisor som drabbar
oss bara för att vi har en funktionsvariation. I t.ex. USA har man en helt
annan tradition av att inte bara förlita sig på en skriven lag utan även
testa hur effektiv den är genom att driva fall i domstolar.
Det ligger mycket i detta. LSS är
faktiskt ett bra exempel. Trots att lagen urholkats i åtminstone 6-7 år nu
(besparingsförslag nästan lika länge som lagen funnits) tycker jag det
fortfarande i många fall finns en inställning som går ut på - "hur kunde det bli så här, vi har ju
en rättighetslag". Och fortfarande tycker jag att det i vissa fall finns
en stor naivitet i funkisrörelsen - en
tro på att kommuner och FK kommer ändra sina bedömningar självmant. Själv har
jag inga som helst illusioner om att det kommer att ske. Om någon kallar mig
pessimist svarar jag att jag ser mig som REALIST.
Lagändringar av LSS § 9a är enligt min
mening absolut nödvändig eftersom FK så hårdnackat hävdar att man är tvingad att
följa en prejudicerande dom. Men även efter en lagändring trätt i kraft finns
det inga garantier för att det inte kommer nya märkliga domar som återigen
urholkar intentionen med lagen. Här är tycker jag att MSLV har en viktig roll att fylla. Driva fall för att visa vad lagarna
egentligen är värda.
Funkisrörelsen
som helhet måste släppa tanken på att det finns en garanti för att alla som
behöver hjälp också får det bara det finns en rättighetslag.
Själv är jag sedan drygt en månad
tillbaka medlem i MLSV. Ni som vill veta mer om föreningen och hur man blir
medlem kan läsa mer på hemsidan:
www.mlsv.se
* Det allmänna ombudet som drev fallet
som lett till hårdare bedömning av det femte grundläggande behovet (ingående
kunskap om brukaren) jobbar vidare med sitt eget "lilla korståg" mot
personlig assistans . Nu har ombudet som heter Birgitta Smedberg "tagit
sig an" ett nytt fall som om domstolen går på ombudets linje kommer
innebära en hårdare bedömning av de grundläggande behoven av och påklädning och
personlig hygien.
Såg i går kommentarer på Facebook typ
"är hon inte klok"! Har hon inget förstånd? Ur min synvinkel gör hon
bara det husbonden - d v s regering och Försäkringskassan vill hon ska göra.
Här betyder det att driva fall som bedöms ha rimlig chans att leda till hårdare
bedömning av personlig assistans. Själv hade jag inte mått något vidare med den
typen av arbetsuppgifter. Nu tror jag inte Birgitta Smedberg har några sådana
moraliska betänkligheter men det är inte samma sak som att hon saknar förstånd
- personen vet mycket väl vad hon sysslar med och vad det leder till.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar