Följande uträkningar bygger på perioden 2002-2012. Uträkningen av skatteintäkterna är inte exakt, då skulle vi behöva hjälp av nationalekonomer men det går ändå att göra en ganska rimlig beräkning då man vet nivån på inkomstskatt och arbetsgivareavgifter. S.k. "dynamiska effekter"på samhällsekonomin när jobb skapas behöver man hjälp av nationalekonomer för att räkna på och är således inte inkluderat.
År
|
Total bruttokostnad i miljoner kr
|
2002
|
9767
|
2003
|
11165
|
2004
|
12748
|
2005
|
14335
|
2006
|
16095
|
2007
|
18171
|
2008
|
19858
|
2009
|
21753
|
2010
|
23188
|
2011
|
24286
|
2012
|
25915
|
Källa:Assistanskoll www.assistanskoll.se
Bruttosumma
= ca 197,2 miljarder kr som stat och kommun betalat ut i
assistansersättning 2002-2012. Det är mycket pengar.
Men vi vet ju alla
att den överlägset största delen av en assistansanordnares kostnad är lön till
assistenterna och på bruttolönen ska både inkomstskatt och sociala avgifter
betalas. Därtill kommer 6-7 % av lönesumman till avtalsförsäkringar som dock
inte går in i statsbudgeten eller allmänna pensionssystemet.
Enligt Försäkringskassans riktlinjer ska 87 % av utgifterna
bestå av lönekostnader + avtalsförsäkringar, ca 22,5 miljarder kr(, alltså ungefär 80 % går till lön + sociala avgifter/arbetsgivareavgifter = ca 20,7 miljarder kr år 2012.
Hur mycket skatteintäkter ger detta till staten? En total
lönekostnad, inklusive sociala avgifter på 20,7 miljarder motsvarar en bruttolönkostnad på drygt 15,7
miljarder kr. På detta betalar assistententerna ca 30 % i inkomstskatt och
arbetsgivaren 31,4 % i arbetsgivaravgifter, vilket ger ca 9,6 miljarder kr till
staten. Emellertid betalar också assistenterna skatt på sin konsumtion (moms)
som utan tvekan ger miljardintäkter till
staten. Jag räknar ändå relativt lågt här 2 miljarder kr år 2012 (den allmänna
momssatsen är ju 25 %).
Staten har alltså fått tillbaka 11,6 miljarder kr = 44,8 % av bruttosumman. Nettokostnaden, den
VERKLIGA kostnaden för stat och kommuner år 2012 blir därmed 14,3 miljarder kr.
Riktigt intressant blir det om vi summerar alla
skatteintäkter perioden 2002-2012. 44,8 % av 197,2 miljarder kr = 88,3
miljarder kr till staten i olika skatteintäkter! Och då är troligen
momsintäkterna klart högre än det jag anger. Därtill kommer alltså även de
pengar som betalats in via avtalsförsäkringarna under denna tid, åtskilliga
miljarder kr.
Vad får vi då för 88 miljarder kr? Beroende på hur staten väljer att spendera pengarna så finansierar 88 miljarder kr t.ex:
·
Alla barnbidrag i drygt 3,5 år - kostnad 23,4
miljarder kr 2009
·
Grundskolan under drygt 1 år - brutto kostnad
83,4 miljarder kr 2011
·
Gymnasieskolan ca 2,5 år - bruttokostnad 37,4
miljarder kr 2012
Källor Försäkringskassan och Skolverket
Slutsats. Assistansreformen är inte en reform som
bara leder till utgifter för staten, den ger också mycket intäkter till staten.
Något kritikerna (medvetet eller omedvetet) aldrig nämner. Med andra ord, den är inte alls så dyr som kritikerna hävdar.
Bakom alla dessa siffror finns
också ett stort antal människor. Hur många personer är sysselsatta i
assistansbranschen? Enligt Stil jobbar ca 80 000 personer som personliga
assistenter, avrundat går det därmed ungefär 4 assistenter/brukare. Att
avskaffa assistansreformen skulle alltså innebära att väldigt många blir
arbetslösa. Och arbetslösheten kostar oerhört mycket pengar.
Utöver det tillkommer ju många vinster för
de människor som lever med assistans som inte går att mäta i kr och ören som
t.ex självbestämmandet, att fullt ut kunna delta i samhällslivet och mycket
annat.
Jag kommer att återkomma till hur mycket det skulle kosta staten om tiotusentals assistenter blir arbetslösa
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar