I ett blogginlägg förra
veckan skrev jag hur en stor del av bruttokostnaden, (åtminstone 45 %) för
personlig assistans, knappt 26 miljarder kr 2012 går tillbaka till stat och
kommun i olika skatter. Samtidigt skrev FUB i bloggen reclaimlss.org ett inlägg
i samma ämne men då nettokostnaden för samtliga LSS insatser.
Bruttokostnaden för alla LSS insatser år 2012 var
ca 56 miljarder kr. Men eftersom åtminstone 45 % går tillbaka till staten
betyder det att nettokostnaden den verkliga kostnaden var ca 31
miljarder kr. Emellertid måste i beräkningen även hänsyn tas till att de olika
LSS insatserna sysselsätter ca 100 000 personer Hur mycket skulle det kosta att
göra 100 000 personer arbetslösa? Arbetslösheten
kostar enormt mycket pengar och den gör det på en rad olika sätt:
* Minskade intäkter från
inkomstskatten.
*Ökade utgifter för
arbetslöshetsunderstöd, försörjningsstöd
(socialbidrag) mm.
*Sjunkande intäkter från
arbetsgivareavgifterna vilket b l a underminerar pensionssystemet.
*Mindre skatteintäkter från
konsumtion (moms)
Sedan finns det också mycket
stora indirekta kostnader i form av social utslagning, kriminalitet, försämrad
hälsa mm.
Enligt Reclaimlss.org kostar
arbetslösheten, lågt räknat 350 000- 400 000 kr/person och år. Om 100 000 personer sysselsatta i LSS verksamheterna blir
arbetslösa så blir alltså kostnaden 35-40 miljarder kr/år! LSS blir då t.o.m.
en vinst för samhället på åtskilliga miljarder/år! Första motargumentet skulle
givetvis bli att alla inte hamnar i långtidsarbetslöshet men tiotusentals
skulle utan tvekan bli det. Att 50 000 personer skulle bli långtidsarbetslösa
är knappast i överkant. Då kan vi dra bort 17,5 - 20 miljarder kr till från
31miljarder och då hamnar alltså nettokostnaden
på bara 11-13,5 miljarder kr/år!
En annan effekt om LSS
avskaffas skulle bli att många personer, troligen tiotusentals skulle lämna
arbetsmarknaden för att ta hand om anhöriga. Det skulle kosta många miljarder
kr till.
Nej, det finns inga seriösa argument till att kritisera LSS för att det kostar för mycket...
I handikapprörelsen har jag
märkt att det finns personer som är mycket tveksamma eller även direkta motståndare
till att använda kostnadsargumentet mot kritikerna. Jag håller med om att om vi
bryter ner argumentationen till att enbart handla om kronor och ören är
vi ute på hal is. Kampen om LSS handlar ju om människors möjligheter att leva
som andra, inte att visa upp positiva budgetresultat. Samtidigt borde alla vid
det här laget vara medvetna om att motståndarna struntar totalt i
argument som allas rätt till självbestämmande, möjligheten att syra sitt eget
liv och andra argument kopplade till mänskliga rättigheter (MR-argument). Det
är därför jag är helt övertygad om att argumentationen måste breddas för att få
kritikerna på defensiven.
I olika facebook grupper ser
emellanåt kommentarer som lyder ungefär så här:
"Pratar vi om kostnaderna
köper vi motståndarnas verklighetsbeskrivning". Ärligt talat förstår jag
inte det argumentet mot att använda oss om kostnadsargumentet. För mig går
nämligen människosynen och därmed synen på MR-frågorna och synen på kostnaden
hand i hand. Oavsett vad det handlar om så är det ju så att ju större värde man
sätter på någonting, desto mer är man beredd att betala för det. När diverse
proffstyckare klagar på kostnaden för LSS och sätter grupper mot varandra så
säger man samtidigt:
Vi är inte beredda att
betala för att handikappade ska kunna leva som andra. Sjukvården, pensionärerna
mm ska inte behöva lida för att ni ska få allt ni begär! Med andra ord
ifrågasätter man den innersta kärnan i MR-frågan, nämligen alla människors lika
värde! Förutom att visa på hur ihålig kostnadskritiken är ser jag inga som
helst problem med att använda kostnadsfrågan och MR argumenten tillsammans i
kampen mot kritikerna. Det gäller för oss att koppla ihop gnället på kostnaden
med en tveksam människosyn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar