De grundläggande behoven och förslag från Socialstyrelsen

Huruvida hjälpbehoven uppfyllt kriterierna för de s.k. grundläggande behoven är central om man ska få statlig assistansersättning eller ej. Når man enligt Försäkringskassan  inte upp till över 20 timmar/vecka i grundläggande behov beviljas ingen statlig assistansersättning. Då får man söka assistans hos sin hemkommun istället.  De grundläggande behoven är följande:

·       Hjälp med av och påklädning

·       Personlig hygien

·       Matlagning/Intag av mat

·       Kommunikation

·       Ingående kunskap om personen med funktionsnedsättning och personlig assistans.

Termen grundläggande behov har funnits nästan lika länge som assistansreformen, närmare bestämt 1996. Efter en dom i Regeringsrätten år 2009 har emellertid Försäkringskassan höjt  kriterierna kraftigt för vad som ska räknas som grundläggande behov inom ovan nämnda kategorier. Detta är den viktigaste orsaken till att många förlorat sin assistans och ännu fler fått antalet beviljade timmar kraftigt reducerade. Några exempel på hur Försäkringskassan ser på de grundläggande behoven:

·       Vid av och påklädning, duschning mm räknas det grundläggande behovet bara om det är "integritetsnära". En bisarr konsekvens blir t.ex. att hjälp med att tvätta håret inte räknas som ett grundläggande behov.

·       I samband med toalettbesök räknas endast den tid som går till förflyttning till och från toalettstolen, ta på och av nödvändiga kläder  samt integritetsnära hjälpinsatser när "de naturliga behoven" är avklarade som ett grundläggande behov. Tiden man sitter på toalettstolen räknas (otroligt men dessvärre sant) alltså inte in.

·       I intag av måltider räknas det grundläggande behovet endast om brukaren inte kan föra maten till munnen själv, d v s behöver matas.

·       Hjälp med att ta på ytterkläder räknas inte som ett grundläggande behov.

     ´
Det är alltså dessa riktlinjer som Försäkringskassans handläggare följer vid omprövningar eller nyansökningar. Då detta område är mycket stort och det finns mycket att reflektera kring och verkligen ifrågasätta kommer jag att återkomma till det fler gånger i bloggen.

 

                                             

Socialstyrelsen förslår att man bör införa någonting som kallas "allmänna råd" för att höja kompetensnivån på assistenterna och ställa högre krav på kunskap om LSS och hur funktionshinderomsorgen såg ut innan LSS och assistansreformen trädde i kraft. Förslaget har redan mött motstånd i brukarerörelsen då många anser att assistenterna inte behöver ingående kunskap om LSS för att göra ett bra jobb som personliga assistenter. Och det är bara att instämma. Grundläggande kunskap kan vara bra att ha tycker jag men det kan man få på de assistansutbildningar som assistansanordnare håller i, formell dokumenterad kunskap om LSS är helt överflödigt.

 Själv sätter jag också ett stort frågetecken vad Socialstyrelsen menar med följande formulering:

"Personliga assistenter undantas om den assistansberättigade har ett avgörande inflytande på och väljer vem som ska vara hans eller hennes personliga assistent. Då behöver assistenterna inte ha formell utbildning utan ska ha kunskaper i grundläggande värden, regelverk och förhållningssätt/ bedömningsförmåga vilket definieras i de allmänna råden".

Det låter på Socialstyrelsen som att det bara är i bland som brukaren har ett avgörande inflytande på vilka som anställs. Tanken med den personliga assistansen är ju att brukarna alltid ska ha ett avgörande inflytande på vem/vilka man anställer som personliga assistenter, eller vill Socialstyrelsen inskränka vår rätt att själv välja vem man vill anställa?