Det här blogginlägget kommer återigen att rikta stark kritik
mot hur S-MP regeringen hanterar vår rättighetslag. Alla de socialdemokrater
och även miljöpartister som inte ställer upp på den politiken ska inte känna
sig ifrågasatta här när det gäller människosyn och engagemang för allas lika
värde.
Snart håller Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti en ny
partikongress. Sedan segern i riksdagsvalet 1932 har SAP styrt Sverige i totalt
68 år av 85 möjliga, oftast ensamma. Partiet styrde Sverige under den tid då
välfärdsstaten byggdes upp, en välfärdsstat som partiet är mäkta stolt över att
ha byggt upp och som jag själv anser vi ska värna. För vår del släpade emellertid
utvecklingen efter och rättighetslagen LSS som är den troligen största frihets
och demokratireformen som införts efter den allmänna rösträtten. Den infördes
av en borgerlig regering, mitt i en djup lågkonjunktur.
I SAP-s partiprogram är partiet noga med att påpeka det
självklara att alla människor är lika mycket värda och att välfärden ska komma
alla till del. Inför kongressen har partiet publicerat ett stort dokument – En
välfärd för alla, Trygghet i vår tid. Låter vackert men gäller det verkligen alla?
Det mycket trista svaret är svaret uppenbart nej, åtminstone inte på
regeringsnivå. Den nuvarande S regeringen (med Miljöpartiet som medhjälpare)
för den mest destruktiva politiken en regering fört mot oss sedan LSS trädde i
kraft. Visst, det var sannerligen inte guld och gröna skogar under
alliansregeringen heller. Trion Fredrik Reinfeldt- Anders Borg-Maria Larsson
spred visserligen floskler runt sig men det var aldrig fråga om en ren
propaganda, systematisk smutskastning av assistansreformen eller sätta olika
LSS insatser emot varandra.
Åsa Regnér upprepar gång på gång att vi värnar visst
lagen. Det ekar minst sagt ihåligt. Om regeringen
haft ett genuint intresse av att värna lagen hade man inte publicerat
direktiv till en utredning som:
- · Sätter olika LSS insatser emot varandra
- · Bara pratar om kostnader som är för höga
- · Som inte ser assistansreformens demokratiska värden och en fantastisk jämlikhetsreform
- · Som inte ska analysera alternativa kostnader
Kriminella assistansanordnare? Visst finns de och de
ska bort, punkt. Men om regeringen verkligen sett kriminella anordnare som det
största problemet hade det funnits klara direktiv i utredningen hur vi ska
komma åt dem. Några sådana direktiv har inte jag hittat i alla fall. Det är
kostnaden som är för hög, d v s kostnaden för vår rätt till självbestämmande
och goda levnadsvillkor enligt LSS.
Hur får S-MP regeringen ihop de
destruktiva direktiven med ambitionerna i ovannämnda dokument? Sanningen är
givetvis att det inte går ihop alls. Sen må Åsa upprepa hur många gånger hon
vill att ”vi värnar verkligen reformen”, det saknar trovärdighet…
Mitt förtroende för regeringen är kört i
botten men på lokal nivå finns det ändå positiva tecken i partiet som säger sig
värna de utsatta. Inför partikongressen framgår det i en välfärd att lita på
att det finns ett stort antal motioner som vill se en humanare bedömning av
insatsen personlig assistans. Det kan inte upprepas för många gånger de
människorna ska vi inte demonisera, de är faktiskt viktiga allierade.
På lördag äger det rum en ny
manifestation i Göteborg för att försvara den personliga assistansen och LSS,
platsen är Gustaf Adolfs torg 13.00 -14.00. Facebookadressen till eventet för
mer information ser ni nedan.
I morgon blir det resa till Göteborg och
besök på Leva & Fungera mässan. Berättar om besöket i bloggen senare i
veckan.
* Stefan Löven har i egenskap av
regeringschef det yttersta ansvaret för nedmonteringen av vår rättighetslag. Nyligen
var frågan om assistansen uppe i riksdagen igen. När Stefan Löven skulle
kommentera att 80 % fick avslag på nyansökningar 2016 blev svaret mycket
nonchalant och respektlöst mot de som drabbas:
"majoriteten av dem
som söker på nytt får det beviljat"
I övrigt var det regeringen numer välkända mantran och kriminella som
berikar sig, assistanspengar som göder jurister och så vidare.
Herr statsminister. Vilken statistik hänvisar du då till.? Själv har jag
plöjt igenom mycket statistik på Assistanskoll och inte hittat något som
bekräftar det. Och de som ändå inte får assistans, vad ska hända med dem? Ska
inte alla med i socialdemokratins samhällsbygge?
Har statsministerns ens läst om kvinnan som avled på en toalett, om Nora
Eklöv som inte kan jobba som generalsekreterare hos Unga Rörelsehindrade, om
lilla Selma som inte får någon PA? Eller har han gett Magdalena Anderson så
fria händer att hon styr den ekonomiska politiken utan ens, att formellt sett
hennes chef statsministern har några synpunkter alls? Mycket tyder på att
sanningen tyvärr ligger nära det sistnämnda.
Som socialdemokraterna riks menar allvar med att välfärden ska omfatta
alla måste besparingshysterin mot assistansreformen upphöra omgående och direktiven till LSS utredningen skrivas om. Dessvärre känns det
mycket avlägset.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar