Sanningen om de ”skenande kostnaderna” för personlig assistans

Ingen annan socialförsäkring debatteras på samma sätt som PA när det gäller kostnaden/utgifterna. Jösses, statsfinanserna hotas till och med… Men hur mycket ligger det i att kostnaden ”skenar”. Först av främst konstaterar jag, av samhällets totala utgifter för hela LSS på ca 70 miljarder kr stod statlig assistansersättning för ca 21,5 miljarder kr 2016, inklusive kommunernas utgifter var summan ca 26,3 miljarder kr. Utan införandet av efterskottsbetalning hade summan varit ungefär 2 miljarder kr. Att dessa 21,5 miljarder kr (ca 23,5 om inte efterskottsbetalning införts) skulle hota statens finanser är dumheter.

Men hur mycket ligger det då i att kostnaden ”skenar”? Ja, sant är att assistansreformen blev betydligt dyrare än väntat. Detta beror på att behoven underskattades, vi lever längre, 65 årsgränsen togs bort mm. Tittar man på statistiken menar jag att den stora ökningen räknat i procent/år skedde under 2000-talets första decennium. Så här ser såg kostnadsutvecklingen ut 2000 -2010 urval av år. Siffrorna anger ungefär antalet miljarder kr (statlig och kommunal assistansersättning). Statens andel är ca 80 %)

·         2000 – 6,9

 2004 – 12,7

·  2007 – 18,1

·  2010 – 23,1

• 
  
• 
  
• Källa: Assistanskoll.se

Utan tvekan stiger utgiftskurvan snabbt under dessa år men hur ser det ut sedan dess?

·   2011 – 24,3

·   2013 – 27,1

·   2015 – 29,7

·  2016 – 26,3

Hela tidsperioden 2000-2016 steg kommunernas utlägg från 1,6 miljarder kr till 4,8 miljarder kr.

Källa: Assistanskoll.se

Efter en snabb ökning 2000-2010 har kurvan planat ut betänkligt. 2016 var kostnaden/utgifterna lite högre än 2012. Även med behållen förskottsbetalning hade utgifterna varit lägre 2016 än 2015. Till detta ska läggas att ska men ge en verklig bild av utgiftsökningarna måste inflationen räknas med. Alla nämnda summor (som media alltid hänvisar till) är de löpande kostnaderna. Den s.k. fasta kostnaden där inflationen är borträknad skulle ge betydligt mindre ökning i utgifterna. Och då talar vi bara om bruttosummor, inte nettosumman, den verkliga kostnaden för samhället.

Med stöd av ovanstående statistik menar jag att det finns inget fog för att hävda att kostnaden/utgifterna för vår rätt till goda levnadsvillkor skenar i väg, ”bortom all kontroll”. Av naturliga skäl ökar alla utgifter för välfärden men det gör också samhällets sammanlagda resurser, vi har aldrig varit så rika som nu. I dag pratas det ofta om ”fake news”, (påhittade nyheter) som sprids på nätet. Svenska staten ägnar sig i högsta grad åt fake news när regeringen hävdar att kostnaden för personlig assistans skenar, det är inte sant helt enkelt.

Så varför sprida lögner om skenande kostnader för en fantastisk frihetsreform? Det har jag skrivit om tidigare, i korta drag handlar det om att skapa legitimitet för den förda politiken gnom att sprida propaganda om såväl ohämmad kriminalitet som ”skenande kostnader”.

Därmed inte sagt att regeringen inte ska granska hur utgiftskurvan utvecklar sig, det motsätter jag mig inte. Alla regeringar måste ha koll på hur våra gemensamma resurser används, avsett utgiftsområde. Men det som sker nu är en konsekvent nedmontering av en fantastisk frihetsreform kombinerat med propagandan om "skenande kostnader" som inte existerar. Notan för rätten till självbestämmande ska bara ner. Konsekvenser, alternativa kostnader, FN konventioner etcetera är i bästa fall sekundärt.

* STIL aktivister i Småland har den senaste veckan spelat in två nya podavsnitt.

Personlig Assistans är inte vård

Diskussion om domar som påverkat tillämpningen negativt



* Nu är vi inne i påskveckan. Jag tar nu en veckas ledigt från bloggandet och önskar alla bloggläsare och facebookvänner en riktigt GLAD PÅSK!