Lyckad manifestation och tankar om vägen framåt

Lördagen 3 december 2016 är nu ett klasiskt datum i svensk funkishistoria. Det var dagen då en enad svensk funktionshinderrörelse med gemensam röst sa i från att vi finner oss inte i att bli behandlade som andra eller tredje klassens medborgare och vi vägrar och acceptera regeringens destruktiva politik. Detta skedde samtidigt i 25 städer runt om i landet med sammanlagt tusentals deltagare. Var vi eniga? Jag I stort sett, ja! Det uttalande som Handikappförbunden publicerade andra december publicerade var undertecknade av i stort sett samtliga tunga aktörer i den svenska funkisrörelsen.

Uttalandet från Handikappförbunden

Här nere i Jönköping deltog, enligt Jönköpings-Posten ca 200 personer i manifestationen, betydligt fler än undertecknat räknat med. Av familjerelaterade skäl kunde jag tyvärr inte delta i själva demonstrationen. Istället blev min uppgift att vara medias kontaktperson fram tills demonstrationsdagen samt skriva en debattartikel som undertecknades av VIMPA, HSO Jönköpings län och FUB. Det blev också två intervjuer, en med Jönköpings-Posten och en med SVT Jönköpingsnytt som jag är mycket nöjd med. Tyvärr har SVT tagit bort länken till intervjun.

Intervjun med JP

När det gäller uppmärksamheten från media riksnivå tycker jag den var mycket bra. Blev överraskad när jag fick veta att SVT hade sänt direkt. Har nu sett hela den sändningen i efterhand.

Som helhet en stor, stor framgång men nu gäller det att blicka framåt.

 Regeringen har visserligen annonserat vissa förbättringar för de som har förhöjt timbelopp och Åsa Regnérs debattartikel om detta var till viss del mer tillmötesgående. Det är ändå inga åtgärder som innebär några fundamentala ändringar i regeringes politik och eftergifterna har enbart tillkommit efter ett massivt opinionstryck. I grund och botten tror jag inte firma Löfvén- Andersson - Regnér har ändrat uppfattning överhuvudtaget. Lördagens manifestation ser jag därför som ett första steg i en lång, lång kamp för att säkra vår rätt till självbestämmande och full delaktighet i samhället. Det kommer vara absolut nödvändigt att vi tillsammans kämpar vidare för att hålla uppe trycket mot regeringen. Upprepningar av lördagens nationella manifestationer kommer att vara nödvändiga.

När jag började skriva det här blogginlägget kikade jag i almanackan på lämpliga datum för nya nationella  manifestationer första halvan av 2017. Jag fastnade för två datum som bra kandidater för nya landsomfattande manifestationer.

·       5 maj . Sedan ett antal år tillbaka firar den Europeiska Independent living rörelsen den Europeiska Independent Living dagen. Detta skulle vara ett bra alternativ för en ny kraftsamling.

·  6 juni - Nationaldagen

Ska vi verkligen ut och demonstrera på nationaldagen? Jag tänker så här. På nationaldagen är tanken att vi ska samlas för att uppmärksamma vilket bra land Sverige i de allra flesta fallen är. Använd denna dag för att visa ska Sverige verkligen ska vara ett land för alla, att Konungariket Sverige ska vara ett land där alla får plats med självbestämmande och rätt till full delaktighet i samhället. Nationaldagen är dessutom helgdag och till skillnad från midsommarafton finns inga fasta rutiner för hur vi svenskar firar nationaldagen.

Mellan förhoppningsvis nya demonstrationer runt om i landet måste vi naturligtvis  hålla uppe trycket mot makthavarna på både nationell och lokal nivå med debattartiklar, mail/brev till politiker mm. Mycket viktigt är också att alla personer som är beviljad andra LSS insatser känner sig delaktiga.

Hur som helst, nästa gång det är dags för att demonstrera jag se till att det inte kommer något emellan som hindrar deltagande i själva demonstrationen. I nästa blogginlägg ska jag publicera debattartikeln i JP.

* Tyvärr avslutades helgen med ett tragiskt besked. Bengt Lindqvist som själv var blind har avlidit, 80 år gammal. Bengt var en riktig kämpe för funkisars rättigheter och är tyvärr lite bortglömd

 när det gäller tillkomsten av LSS. Det var Bengt som i egenskap av vice socialminister i slutet av 1980-talet tillsatte den utredning som ledde ut till LSS. Bengt måste ha varit mycket sorgsen över hur hans partikamrater numer misshandlar vår rättighetslag.

VILA I FRID