Sveriges Radios granskning av assistansbranschen visar på stor okunskap

För några veckor sedan genomförde Sveriges Radio en granskning av assistansbranschen. Vi är väl medvetna om att det är medias roll att granska alla skattefinansierade verksamheter och det är en självklarhet att oseriösa anordnare inte har i branschen att göra.  Däremot är vi mycket kritiska till den ensidiga bilden och den stora okunskap som journalisterna visar upp.

Syftet med personlig assistans är att ge personer med stora funktionsnedsättningar möjlighet att leva ett självständigt liv som alla andra. Sveriges Radio visar vid upprepade tillfällen att man ser personlig assistans som vilken vårdverksamhet som helst. Har man den synen på en rättighetslagstiftning anser vi att man inte förstår syftet med lagens intentioner. Det är också en nedvärderande syn på personer med stora funktionsnedsättningar.

Fokusen på hela reportageserien är att visa att kriminalitet och oegentligheter florerar vilt utan några motåtgärder från Försäkringskassan och IVO - Inspektionen För Socialförsäkringar. Sveriges Radio använder den fakta om omfattningen kriminaliteten som finns på ett mycket omdömeslöst sätt. Man hänvisar till den statliga utredningen från 2012 som säger att 2-3 miljarder kr/år försvinner p.g.a. "fusk och kriminalitet". Faktum är att det finns inga bevis på att omfattningen på kriminaliteten är i närheten av de summorna. Att så säkert använda denna summa visar att man uppenbart inte tagit del av Försäkringskassans egna undersökningar som anger mycket lägre summor. 2013, året efter som utredningen kom krävde man tillbaka 168 miljoner kr.

I reportageserien och samhällsmagasinet "Studio Ett" pressas också företrädare för Försäkringskassan och IVO ganska hårt på att kontrollen runt brukarna måste bli betydligt hårdare idag, det inkluderar många fler oanmälda hembesök. Vi anser det är helt orimligt att oanmälda hembesök hos brukarna ska ingå som praktiskt taget standardåtgärd hos IVO. Det är en sak om det finns konkreta brottsmisstankar men journalisterna verkar inte inse att så frekventa oanmälda hembesök misstänkliggör uppemot 20 000 personer där antalet bedragare är mycket lågt. Fokus måste istället ligga på och förhindra att ett fåtal bedragare blir beviljad personlig assistans.

Man jämför också kostnaden (brutto) för personlig assistans med försvaret. Denna jämförelse anser vi är helt irrelevant eftersom det handlar om helt olika verksamheter. När det gäller kostnaden inom andra områden i välfärden som t.ex. sjukvården, äldreomsorgen, barnbidrag etcetera har Public service aldrig ställt det mot försvaret.

Sammantaget visar hela reportageserien på stor okunskap om ämnet man granskar. Ännu allvarligare är att det ger en bild för allmänheten att problem med kriminalitet är större än vad de egentligen är. Sprider sig uppfattningen att kriminaliteten i assistansbranschen är så utbredd ökar risken markant att förtroendet för reformen urholkas.

Vi har även pratat med Karin Wettre på Ekot som gjorde merparten av reportagen och framfört våra ståndpunkter. Vi sammanfattar kort de svar vi fick:

Vi har även pratat med Karin Wettre på Ekot som gjorde merparten av reportagen och framfört våra ståndpunkter. Vi sammanfattar kort de svar vi fick:

 ·    Man ber om ursäkt för att man använde ordet vård, det var ett stort misstag.

· Man backar inte vad gäller omfattningen på kriminaliteten. Karin Vettre hävdar att man i granskningen funnit många olika varianter av fusk och ren kriminalitet. Det finns "många små bäckar" som sammantaget blir miljardbelopp. De motargument som vi använde, bland annat att Försäkringskassan 2013 krävde tillbaka 168 miljoner kr ändrade inte på något sätt Ekots uppfattning.

·     Oanmälda hembesök. Man står fast vid att man inte krävt fler hembesök. Under fortsatt diskussion framförde vi att hela brukarrörelsen känt sig misstänkliggjorda.  Där hävdar man att man visst förstår att en myndighet inte kan göra oanmälda hembesök utan vidare. Däremot tycker man att fler oanmälda hembesök borde göras. Detta motiverar man med att man i granskningen hittat flera fall med brukare som farit mycket illa.

·      När man jämförde kostnaden med försvaret säger man att man inte alls hade uppsåt att framställa assistansen som en kostnadsbörda för samhället. När det handlar om så stora summor behöver lyssnarna ha något att relatera till för att få "en uppfattning om hur mycket 28 miljarder kr är". Det var det enda syftet.

VIMPA efterlyser en förändrad attityd hos media till såväl personlig assistans som funktionshinderfrågor i stort. Med undantag av TV4-s reportage i Kalla Fakta för drygt ett år sedan tid har rapporteringen och tidningarnas ledarartiklar kring personlig assistans helt fokuserat på kriminalitet, oegentligheter och höga kostnader. Vad assistansen betyder för oss har kommit helt i skymundan.

Det råder enighet i Sverige om att alla människor är lika mycket värda och att demokrati är det självklara styrelseskicket. Assistansreformen är en av de viktigaste demokrati och jämställdhetsreformer som genomförts, den gör det möjligt för oss med stora funktionsnedsättningar att fullt ut kunna utnyttja våra demokratiska fri och rättigheter. Det är hög tid att media byter perspektiv och istället för problem fokuserar på hur mycket assistansreformen betyder för oss. Istället bör man granska varför Sverige har fått ganska kraftig kritik från FN för att vi bryter mot Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar och hur tillvaron ser ut för alla de personer runt om i landet som helt eller delvis förlorat sin personliga assistans eller annan LSS insats.

Detta framförde vi också i samtalet med Karin Vettre. Svaret blev att man är väl medvetna om hur viktig den personliga assistansen är och att det mycket väl kan bli en reportageserie om assistansens betydelse för oss som är beroende av den. Någon försäkran att det blir så fick vi naturligtvis inte.

Thomas Juneborg

Talesperson Vimpa