Reflektioner kring regeringens förslag att minska vinsterna i välfärdssektorn

Vinster i skattefinansierad välfärd har blivit ett allt hetare debattämne på senare år, en debatt som också fått bränsle av diverse skandaler i privata vårdbolag, friskolor som gått i konkurs och även grov ekonomisk brottslighet i några assistansbolag. I måndags meddelade regeringen att man har en principiell överrenskommelse klar med Vänsterpartiet att ta bort vinstintresset från skattefinansierad välfärd, vad kommer detta betyda för assistansbranschen som i högsta grad berörs?

Hela valrörelsen var Vänsterpartiets ledare benhård i sina krav. OK med privata bolag som återinvesterar vinsten men blankt nej till vinstutdelningar. Nu blev det inget totalförbud men ändå en mycket hårdare verklighet för aktieägare som är ute efter att tjäna stora summor på kort tid.

Vi vet inte än hur det färdiga lagföreslaget kommer att se ut - en utredning ska nu tillsättas och ny lagstiftning träder i kraft tidigast 2016. De rödgröna säger emellertid att målet är att ta bort vinstjakten som drivkraft i välfärden. Något totalförbud mot vinstuttag kommer det inte att bli men de berörda partiernas ambition är ändå tydlig - vinsterna ska minskas radikalt

Aktieutdelningar kommer att vara möjliga men bara i liten skala - huvudregeln kommer vara att överskottet ska sparas eller återinvesteras i verksamheten. Däremot har man inte sagt något om den vinst som uppstår om man säljer ett privat vårdbolag, skola etcetera. Jag kommer senare i höst att skriva ett mer ingående inlägg om min syn på vinster i assistansbranschen och andra skattefinansierade välfärdstjänster. Fram tills det nöjer jag mig med att konstatera följande:

Jag menar att det finns mängder med privata anordnare som gör ett utmärkt jobb där både brukare och anställda är nöjda. Att verksamheten drivs i privat regi betyder inte alls med automatik att anordnaren är oseriös. Det finns emellertid företag i assistansbranschen, äldreomsorgen mm vars främsta mål är att maximera vinsten eller med kortsiktiga investeringar göra  "snabba klipp". Och den typen av anordnare ska bara bort, den som har främsta ambitionen att bli multimiljonär eller miljardär på skattefinansierad välfärd har ingenting att göra i branschen som jag ser det.

Om nu det färdiga lagförslaget ser ut ungefär så som S-MP-VP önskar sig, hur skulle det påverka valfriheten för brukaren att själv välja anordnare? En logisk följd blir att riskkapitalbolagen försvinner men det är knappast något som är en katastrof för brukarna. Rimligtvis borde det stärka de ej vinstdrivande Kooperativen - själv tror jag att antalet Kooperativ skulle öka. Men hur kommer det gå med de mindre  privata anordnarna  om deras möjlighet att skapa sig en buffert för oväntade utgifter minskar? Vinst är, trots allt nödvändigt för at skapa sig en buffert för oväntade utgifter. Lägg därtill planerna från Försäkringskassan att införa efterskottsbetalning mm.

Ska bli mycket intressant och se hur det färdiga lagförslaget ser ut om några år. Under tiden tror jag hela brukarrörelsen (där det i stort sett råder enighet om att valfriheten för brukaren är central) mår bra av en debatt om vad som kommer hända med mindre privata anordnare om slutprodukten om några år blir ungefär som man presenterade i måndags.

* Nu är det mindre än två veckor kvar till LSS festen i Stockholm. Ser verkligen fram emot det.