Den nya regeringen är klar och lite reflektioner

Tidigare idag läste Stefan Löfven upp sin regeringsförklaring, efter åtta år i opposition återtar nu socialdemokraterna regeringsmakten, vad kommer det betyda för vi som lever med personlig assistans eller andra LSS insatser?

Om vi börjar med själva ministerlistan blir det en "stor regering", hela 24 ministrar, varav 18 socialdemokrater. Ett antal namn är de helt väntade. Att Magdalena Andersson blir finansminister, Margot Wallström  utrikesminister, Åsa Romson miljöminister och Gustav Fridolin skolminister var alla självklara. De för oss är de viktigaste posterna  de statsråd som tar hand om socialdepartementet. Här har Stefan Löfven bestämt sig för att avskaffa titeln socialminister - istället väljer istället Stefan Löfvén att dela upp jobbet på tre ministerposter (brukar vara två). 

Till socialdepartementet knyts jämställdhetsministern (en viktig post för vår del) som kommer att besättas av Åsa Regnér som tidigare varit generalsekreterare i RFSU (Riksförbundet för sexuell upplysning). Den person som direkt kommer ha huvudansvaret för funkisfrågorna blir om jag förstått det rätt också jämställdhetsministern. Märkligt att Lena Hallengren som varit sossarnas handikappolitiska talesperson inte fick en ministerpost. 

När det gäller själva regeringsförklaringen fanns mycket positivt, här är ett axplock:

·       Fokus på jämlikhet

·       FN-s Barkkonventionen ska bli svensk lag

·       Nationellt kunskapscentrum för forskning om rasism

·       Säkra de nationella minoriteternas rättigheter

Något direkt fokus på just handikapprörelsen blev det inte. Om man skulle be Stefan Löfvén om en förklaring skulle han troligen svara ungefär så här:

Handikapprörelsens frågor - LSS, tillgänglighet, icke diskriminering etcetera går hand i hand med socialdemokratins övergripande samhällsvision - ett samhälle för alla, utan diskriminering och rasism, ett samhälle där alla som behöver stöd för att leva sitt liv också ska få det etcetera.

Att göra FN-s barnkonvention till svensk lag är givetvis ett mycket bra förslag men hade han samtidigt föreslagit att även göra handikappkonventionen till svensk lag hade Stefan Löfven sänt ut en kraftfull signal att våra frågor verkligen är prioriterade. Nu blev det inte så.

Sammanfattningsvis. Socialdemokraterna är inte ett 45-50 % parti längre. S-MP regeringen fick tillsammans knappt 39  % av rösterna. Inte ens med stöd av Vänsterpartiet är man nära att ha egen majoritet. Även om Stefan Löfvén har en ambition att göra stora förbättringar är det långtifrån självklart att han kan driva igenom det i riksdagen.

 Med andra ord  gör man nog klokt i att inte skruva upp förväntningarna vad gäller en radikal förbättring för vår del. Detta i synnerhet som Sverigedemokraterna det tredje största partiet i riksdagen kan fälla alla förslag om man gör gemensam sak med allianspartierna och Jimmie Åkesson prioriterar definitivt inte våra frågor. Det vore visserligen ett enormt svek från Folkpartiet om man går emot ett S-MP-VP  lagförslag om ändring av t.ex. LSS § 9a eller skärpning av tillgänglighetslagen. Det hade ändå känts tryggare med det Folkparti som leddes av Bengt Westerberg.

 Ett första test på hur stort allvar den nya regeringen tar frågan om personlig assistans och LSS blir reaktionerna på den statliga utredning som ska presenteras i oktober som ska belysa konsekvenserna om Försäkringskassans hårdare tillämpningar. Den kommer jag att återkomma till. Ett positivt tecken är att man i alla fall bestämt sig för att avskaffa Fas 3 och införa Flexjobb som Neuroförbundet och Stil projektet Medborgargolv jobbat hårt för.

Anm. För de som kanske inte vet vad flexjobb är för något handlar det om att personer med nedsatt arbetsförmåga ska kunna jobba deltid men ändå få betalt för 100 %. Arbetsgivaren betalar för den del som man faktiskt jobbar - staten betalar resten. I Danmark som är förebilden har det inneburit stora förbättringar för personer med nedsatt arbetsförmåga.

Mer om flexjobben