Nu återstår bara sju dagar till riksdagsvalet, det
mesta tyder på en röd-grön seger och därmed regeringsskifte efter åtta år med
borgerlig regering. I början av året skrev jag att jag hoppades att valet för
en gångs skull skulle handla om bredare visioner om hur vi ska göra Sverige
till ett ännu bättre land att leva i, hur vi även i praktiken skulle
förverkliga regeringens, på papperet mycket fina ambitioner inom
handikappolitiken. Jag hade förhoppningar som sagt, däremot var
förväntningarna mycket låga och med bara en vecka kvar till valet får man
konstatera att förväntningarna inte på något sätt överträffats.
Hela valrörelsen har vare sig de politiska partierna
eller journalisterna i de rikstäckande medierna visat något som helst intresse
för handikapprörelsens hjärtefrågor. Och överlag har debatten mellan regeringen
och det röd-gröna gänget handlat mycket mer om "regeringsduglighet"
än visioner för framtiden. Inte ens pensionärernas situation har (bortsett från
en del debatt om sänkt inkomstskatt ) berörts mycket.
Så kommer vi till den vanliga frågan - varför är det
så? Vi med personlig assistans utgör visserligen bara en liten grupp (ca 20 000
personer), totalt ca 80 000 personer som är beviljade hjälp inom LSS. Men alla
vi som lever med någon form av funktionsnedsättning är desto fler. Ändå
är det helt tyst i valrörelsen om centrala frågor som - hur ska vi göra
samhället tillgängligt för alla, hur ska vi få ner den (hos vissa grupper inom
funktionshinderrörelsen) skyhöga arbetslösheten, hur ska vi även i praktiken
leva upp till såväl bestämmelserna i svensk lagstiftning som FN-konventionen om
rättigheter för personer med funktionsnedsättningar ?
Visst, jämfört med de allra flesta länder i världen har vi det väldigt bra men det går
åt fel håll med allt större kontroll, svårare behovsprövningar mm och för de som trillar mellan stolarna (vilket sker allt oftare)
får det förödande konsekvenser. I sin senaste rapport riktade FN hård kritik mot Sverige till att vi inte lever upp till konventionen. Det handlade bland
annat om att LSS inte tillämpas som intentionerna avser och då är regeringens reaktion
bekymmersam:
Man tar inte till sig kritiken alls. Tvärtom
ifrågasätter Maria Larsson FN hur man kan rikta kritik mot ett land som t.ex.
satsade 28 miljarder kr, enbart på personlig assistans 2013? Budskapet är dessvärre glasklart - man tycker
redan man gör mer än tillräckligt. Man är ju även väldigt stolta över att ha
presenterat en tillgänglighetslag, full med viktiga undantag, där vissa
företrädare för regeringspartierna fortfarande pratar om kostnader istället för
rättigheter. . Med den inställningen är det inte så konstigt att våra frågor
berörs så lite/inte alls i alliansens valrörelse
När det gäller bristen på uppmärksamhet frågor som rör mänskliga rättigheter i helhet
för vi med funktionsnedsättningar får man återigen konstatera att det är inget
politikerna satsar på. Vi i handikapprörelsen får istället kämpa på själva så
gott vi kan med att anordna seminarier och demonstrationer för att sätta våra
frågor i strålkastarljuset. Men att det kommer bli stora valfrågor som
debatteras i de stora valdebatterna i Radio och TV verkar inte ske under
överskådlig framtid. Den stora
"duellen" i Radion i fredags mellan Fredrik Reinfeldt och
Stefan Lövfen var talande. Ämnet personer med funktionsnedsättningar och deras
livsvillkor berördes (som väntat) - NOLL sekunder...
Hur hade det ut om handikapprörelsen varit en
ekonomiskt sett resursstark grupp som t.ex. villaägare, diverse
lobbyorganisationer i näringslivet etcetera? Troligen hade läget varit helt
annorlunda ut.
*Angående seminarier. I morgon åker jag till Göteborg
för att delta i sett seminarium anordnat av DHR Göteborg, Unga Rörelsehindrade
och Teater Kattma med Temat:
Samhällsvinster att satsa på människor med funktionsnedsättningar - ur ett mänskligt och samhällsekonomiskt perspektiv
Innan har jag suttit med i debattpaneler, nu blir
det debut som föreläsare men det går säkert bra det med. Temat blir - Personliga och demokratiska vinster med personlig
assistans. Kommer berätta mer i bloggen nästa vecka.
I riksdagen 10 april var det debut för debattpanel nu blir det debut som föreläsare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar