Vem ska bestämma vad som är goda levnadsvillkor?

SoL (Socialtjänstlagen) talar om "skäliga" levnadsvillkor. I klartext betyder det att man ska ha vad som räcker till att överleva - bostad, mat på bordet, kläder på kroppen men inte så mycket mer. Det som ibland kallas "lite guldkant på tillvaron är knappast möjligt för den som får hjälp enligt denna lag. I LSS är emellertid ambitionerna högre än så eftersom lagen klart och tydligt säger att den som får hjälp ska ha goda levnadsvillkor och kunna leva som andra.Det borde därmed inte finnas några delande uppfattningar bland politiker, tjänstemän och jurister att LSS är en lag där ambitionsnivån är satt betydligt högre än i SoL.

Men verkligheten är det emellertid annorlunda. Juristen Margareta Bankel Persborn som jag skrivit om tidigare och som är en av de konsulter som kommuner anlitat för att hitta kryphål i LSS har t.ex. sagt följande i en föreläsning inför kommunala tjänstemän.

Goda och skäliga levnadsvillkor är lika och att man återfinner goda levnadsvillkor i den gamla omsorgslagen, förstår inte varför man propsar på att LSS skulle vara en bättre lagstiftning än SoL.

Denna person är utöver att hålla föreläsningar för kommuner hur man hittar kryphål  för att avslag på för olika LSS insatser dessutom flitigt anlitad för att hjälpa kommuner vid överklagningar. Lika illa är att det finns riksdagsmän som uppenbarligen inte ser skillnad på "skäliga och "goda" levnadsvillkor.

Vad innebär då goda levnadsvillkor? Ja, det handlar om betydligt mer än att ha tillräckligt med hjälp för att överleva i alla fall. Alla som behöver stöd från samhället kan rent generellt säkert enas om att det förutom att ha en bostad med de bekvämligheter man kan förvänta sig handlar det om att ha ett självbestämmande, egenmakt över sitt eget vardagsliv. Att spontant kunna gå ut och shoppa, gå på bio, fotbollsmatch, göra en resa beroende på intresse mm. Förra veckan hade Assistanskoll intervjuat en kommunal handläggare som visserligen uttryckte stor frustration över att tillämpningen av LSS blivit allt mer restriktiv. Samtidigt hade handläggaren en fortlöpande dialog med kollegor om vad som är goda levnadsvillkor? Jag säger följande:

Även om politiker och tjänstemän säkert gärna vill en lista där det punkt för punkt framgår vad som är goda levnadsvillkor och vad som inte är det är det helt orimligt att upprätta något sådant. Varför? Jo, därför att vi är olika som människor och prioriterar därför olika saker. För en del är den ultimata livskvalitén att årligen göra en resa till Thailand eller något annat varmt och soligt land, andra  kan prioriterar helt andra saker för att få vad de tycker goda levnadsvillkor. Om myndigheterna skulle bestämma sig för att göra en sådan lista skulle det innebära ett grovt intrång på självbestämmandet och därmed en förödande urholkning av hela LSS lagen. 

Ingen politiker, tjänsteman eller jurist med noll kontakt med hur våra vardagsliv ser ut ska över våra huvuden få bestämma vad som är goda levnadsvillkor som sedan gäller för alla som är beviljade LSS insatser, det kan aldrig accepteras!