Schablonbeloppet mm
För någon vecka sedan bestämde regeringen
schablonbeloppet på assistansersättningen till 280 kr/timme för kommande år.
Höjningen är bara 5 kr jämfört med 2013 eller ca 1,8 %. Jag tycker själv som
alla andra att höjningen är mycket snål, den täcker inte ens löneökningarna
(när Ob-tillägg och arbetsgivareavgifter är medräknade) för anställd personal.
Hur motiverar då regeringen denna synnerligen blygsamma höjning?
"Höjningen endast är tänkt att täcka de
löneökningar och lönebikostnader som kommer år 2014". Den del av
schablonen som ska täcka kostnader för administration, kompetensutveckling,
assistansomkostnader mm har under åren räknats upp för mycket och höjs därför
inte denna gång". Regeringen anser alltså att man tidigare varit så pass
generös i den årliga höjningen av schablonbeloppet att det inte finns någon
anledning att höja den mer än 5 kr/timme
p g a kringkostnader som t.ex. assistansutbildningar. En utredning av
schablonbeloppets utformning är sedan tidigare tillsatt och kommer att vara
klar 2014.
I den årliga budgetpropositionen kommenterar man
också lagändringarna inom LSS som trädde i kraft 1 juli 2013:
"Från den 1 juli 2013 gäller nya regler för
personlig assistans, assistansersättningen och tillståndsgivningen för att
yrkesmässigt få bedriva verksamhet med personlig assistans. Syftet är att
förhindra oegentligheter, överutnyttjande eller andra orsaker till felaktiga
utbetalningar av ersättningen. Man kan tycka vad man vill om lagändringarna men
regeringen talar i alla fall klarspråk om varför lagändringarna införts.
Avräkningsperioden på sex månader kvarstår. Brukarrörelsens krav på att övergå
till 12-månadersperioder blir det därmed inget av tills vidare.
Skärpt lagstiftning om tillgänglighet på
gång
I samband med att Neuroförbundet (tidigare NHR) höll
kongress i mitten av september meddelade
integrationsminister Erik Ullenhag att regeringen tänker lägga ett lagförslag om att icke tillgänglighet i det offentliga samhället
ska behandlas som diskriminering enligt svensk lag.
Återstår nu och se hur vasst lagförslaget blir i
slutändan. Ökad tillgänglighet har ju under lång tid varit en av
handikapprörelsens hjärtefrågor. Att samhället ska vara tillgängligt för
personer med funktionsnedsättningar står också inskrivet i FN-s
handikappkonvention kap 19 punkt C:
"Community
services and facilities for the general population are available on an equal
basis to persons with disabilities and are responsive to their needs".
Alltså, enligt konventionen ska samhällsservice och
allmänna platser/byggnader ska vara fullt tillgängliga och anpassade för handikappades personers
behov. Observera att konvention talar om alla former av
funktionsnedsättningar.
För oss med personlig assistans är frågan om
tillgänglighet givetvis synnerligen viktig. Enkelt uttryckt menar jag att
"förhållandet" mellan ett tillgängligt samhälle och personlig
assistans ut så här:
· Ett
samhälle må vara hur tillgängligt som helst men utan assistans hjälper det inte
oss.
· Å
andra sidan är samhället inte tillgängligt kan vi inte utnyttja assistansen
fullt ut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar