Kommunal vill helst att alla assistenter arbetar heltid

Kommunals ordförande Annelie Nordström har som de senaste månaderna rivit upp mycket känslor då hon skrivit blogginlägg på Kommunals hemsida där budskapet är att brukare och anordnare har för stor makt.

Innan jag går vidare så är det A. Nordströms uppgift att som Kommunals ordförande försvara medlemmarnas intresse och jag är inte på något sätt emot fackföreningar, de har spelat och spelar en mycket viktig roll för att försvara arbetstagarnas intressen. Alla assistenter har också rätt till sjysta löner och arbetsvillkor. Problemet är att om Kommunals ordförande får precis  som hon vill skulle det innebära en rejäl förskjutning i maktbalansen mellan brukare och assistenter till brukarnas nackdel.  

Även om Kommunal ska försvara sina medlemmars intressen är det faktiskt inte för mycket begärt att man samtidigt medger att vi brukare sitter i en allt annan än avundsvärd sits. Man nämner inte ett ord om att det faktiskt är lätt att förlora assistansen idag eller att det inte är anordnarnas fel att det med dagens system är omöjligt för en assistent att komma upp i heltid om denne har många jourtimmar . Det är också uppenbart att Kommunals ordförande har svårt och inse att yrket personlig assistans inte är ett vårdyrke.

  Nyligen intervjuades A. Nordström i Assistanskoll där hon sa bland annat följande:

 Jag tycker heltid borde vara norm för alla yrken. Det är viktigt att kunna leva på sin lön och möjligheten till heltidsjobb har också stor betydelse för pensionen. På vissa håll i landet har alla som är anställda av kommunen fått heltidstjänster – även de personliga assistenterna.

Visst ska assistenter kunna bli erbjudna heltidslön, det är ju det normala för flertalet på arbetsmarknaden. Jag vänder mig dock bestämt emot att det i praktiken ska vara ett krav. Till att börja med är LSS tydlig - det är brukaren som bestämmer vem man vill anställa och vilka tider assistenterna ska jobba. På assistenternas sida finns det faktiskt en del som vill jobba deltid och trivs utmärkt med det. Runt om i landet jobbar t.ex. ett stort antal studenter deltid. Själv har jag flera deltidsanställda som pluggar och det funkar jättebra för både mig och assistenterna. Vill verkligen Kommunal stoppa möjligheterna för tusentals studenter och andra som vill jobba deltid? I så fall är man verkligen ute på hal is.

Vidare säger Annelie Nordström följande i intervjun:

assistansberättigade och anhöriga till dessa inte ska få ha ansvar för arbetsmiljöfrågorna.

Med detta uttalande går hon rakt emot en av grundbultarna i hela tanken med assistansreformen - nämligen att brukaren själv har kapacitet att sköta arbetsmiljöfrågorna som en del av arbetsledarrollen.

Vad skulle det betyda för oss brukare och hela assistansreformens intentioner om Annelie Nordströms idéer blir verklighet? Hur jag än vrider och vänder på det kan jag inte komma fram till något annat än att självbestämmandet över vem man vill ha som assistent och hur den ska utföras urholkas rejält. Det blir ett stort steg bakåt, i värsta fall en återgång till något som påminner om gamla tiders vårdinrättningar.

Och vad gäller arbetsmiljön. Onekligen ligger det ett stort ansvar som arbetsledare att känna till vilka lagliga rättigheter assistenterna har - rättigheter som i vissa fall kan inskränka självbestämmandet. Eftersom våra hem är deras arbetsplats gäller samma regler som på vilken arbetsplats som helst. . För de som kanske tycker att det är för svårt ska självfallet kunna överlämna ansvaret till någon annan. Men att helt frånta oss möjligheten är ett stort steg tillbaka mot att assistansen blir något helt annat än ett hjälpmedel att kunna leva som andra. 

Assistanskoll intervjuar Bengt Elmén

* Jag tycker det är verkligen olyckligt att de som röstar på mig, inte får sin röst hörd och inte blir representerade i kommunfullmäktige på det sätt de vill

Kristian Hegaard.

Kristian Hegaard är rullstolsburen och aktiv politiker i kommunen Fredensborg norr om Köpenhamn. Nyligen berättade Unga Rörelsehindrade i Göteborg följande:

Kommunstyrelsen i Kristians hemkommun har bestämt att det är dags att göra besparingar i stödet till personer med funktionsvariationer och nu ska beslut tas i fullmäktige. Kristian får emellertid inte vara med och rösta! Motiveringen är att han anses vara jävig...

Man tar sig för pannan. En folkvald politiker får inte vara med och ta beslut i en mycket viktig fråga, det är inget mindre än en inskränkning i demokratin.  Eller än värre, en selektiv demokrati. Vi pratar ofta om hur viktig självrepresentationen är och jag instämmer så klart. Ska självrepresentationen verkligen betyda något förutsätter den att man som politiker har rätt att rösta i frågor som berör oss själva.

Och angående motiveringen om jäv - är inte alla politiker mer eller mindre jäviga när beslut fattas? 

Mer om Kristian Hegaard