Norska Stortinget har beslutat att från och med 1januari 2015 uppgradera rätten till
personlig assistans till lagstiftad rättighet. Det har tidigare varit möjligt att bli beviljad
assistans, i Norge kallat Brukerstyrt Personlig Assistanse, BPA men då har det varit helt upp till kommunerna att bevilja rätten. Nu
blir det istället en lagstadgad rättighet om hjälpbehovet anses vara
tillräckligt stort. De viktigaste punkterna:
· BPA
måste beviljas om hjälpbehovet överstiger 32 timmar/vecka. Observera att man
talar om hjälpbehov - inte
grundläggande behov som i Sverige.
· Om
hjälpbehovet ligger på 25-32 timmar/vecka måste kommunen bevisa att BPA blir dyrare än andra alternativ om man ger
avslag.
· Anses
hjälpbehovet understiga 25 timmar/vecka får kommunerna själva avgöra vilken
stödform man beviljar.
· Man
får rätt till dubbel assistans
· Assistansersättningen
betalas ut som i Sverige med ett
schablonbelopp, i dagsläget 386 kr/timme.
· Kommunerna
är fortfarande huvudfinansiärer, staten står emellertid för 80 % av kostnaden
som överstiger
900 000 kr/år.
Ett
tidigare förslag som lades fram av den förra socialdemokratiska regeringen
innehöll många begränsningar på hur och till vad assistansen får användas.
Handikapprörelsen i Norge kritiserade givetvis det förlaget hårt och dessa
begränsningar är nu borttagna. I den nya lagstiftningen är det brukaren och
ingen annan som bestämmer hur man vill ha sin assistans utförd och vad man vill
göra med hjälp av assistansen.
Handikapprörelsen
i Norge är givetvis mycket glada att rätten till personlig assistans blir en
lagstadgad rättighet men man är kritisk till flera saker. Först och främst att
det finns en åldersgräns på 67 år. Det finns visserligen inget i lagen som
säger att man med automatik förlorar sin assistans när man fyller 67 år men när
den nya lagstiftningen träder i kraft kommer man vara utlämnad till kommunernas
välvilja om man får behålla sin personliga assistans eller inte. Ren åldersdiskriminering anser man som dessutom
går emot FN-s handikappkonvention. Man kommer framöver att jobba hårt för att
ändra på lagen.
En
anan sak man ogillar är regelverket för de som hamnar i intervallet 25-32
timmar/vecka vilket bara kommer leda till onödig byråkrati och osäkerhet för
brukaren. När det gäller de luddiga bestämmelserna för de som hamnar under 25
timmar/vecka kommer man att jobba för en förändring. Man anser också att
kommunerna fortfarande har för stor makt då det är de och inte motsvarigheten
till Försäkringskassan som bedömer hjälpbehoven.
*
När det gäller egna reflektioner är det givetvis en stor framgång för
handikapprörelsen i Norge att rätten till personlig assistans blir en
lagstadgad rättighet och den kommer, liksom i Sverige att innebära oerhörda
förbättringar i livskvalitet för norrmän med stora funktionsnedsättningar men
det finns utan tvekan saker som behöver ändras framöver.
Norge är visserligen ett av världens absolut
rikaste länder, kanske det allra rikaste men jag ser ändå en fara i att
kommunerna och inte staten fortfarande är huvudfinansiärer samt fattar beslut
om hur många timmar som beviljas. Det finns en risk i att många kommuner beviljar så lite timmar som
möjligt. Totalt sett borde ändå antalet personer som är beviljade BPA stiga
rejält jämfört med dagens ca 3000 personer.
När
det gäller 67 årsgränsen så påminner den om hur LSS såg ut de första åren, då
rätten till personlig assistans upphörde vid 65 års ålder, den regeln togs bort
i Sverige 2001. Det är oacceptabelt att en 67 åring i Norge ska vara utlämnad
till sin hemkommuns godtycke om man ska få behålla sin assistans eller ej, det
måste ändras.
Till skillnad från Sverige har Norge
inte stiftat en helt ny lag. Den nya rättighetslagstiftningen förs istället in
under Helse- og omsorgstjenesteloven. I Norge
anser handikapprörelsen det varit bättre om man , som i Sverige stiftat en helt
ny lag. Jag instämmer då jag tycker det ökar "tyngden".
Åren
som kommer tycker jag det är av yttersta vikt att handikapprörelsen i både
Sverige och Norge följer varandra hur assistansen fungerar i våra respektive
länder och utbyter erfarenheter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar