30 juni åkte jag iväg till Gotland för att delta i
ett seminarium under Almedalsveckan i Visby. Seminariet var en uppföljning av
LSS20 i riksdagen 10 april. Upplägget var detsamma som i riksdagen, en
paneldebatt samt föreläsare. Min huvuduppgift var att delta i debattpanelen
tillsammans med ett antal riksdagspolitiker. Fokus låg på hur man ska
säkerställa att lagens intentioner säkerställs nu och i framtiden.När det gäller politikernas ståndpunkter kan man
sammanfatta det på följande sätt:
Inför LS20S ihop med Vronica Hedenmark
På den positiva sidan fanns att alla partier från
vänster till höger säger sig värna LSS och att den betyder oerhört mycket för
oss med stora funktionsnedsättningar. LSS
ska vara stolta över och värna. Man var också överrens om att
minuträknandet måste bort och att det är inte meningen att man med livslånga
funktionsnedsättningar ska förlora assistansen vid omprövningar.
Allt detta låter bra men
det är en sak att prata och en annan att verkligen leva upp till det. För det
är med handling man verkligen visar var man står, inte bara vackra ord Till det negativa måste också tilläggas att
flera partier la nästan all skuld på Försäkringskassan när et gäller den
hårdare tillämpningen. Det är för mig bara ett billigt sätt att försöka fly
från ansvar. Myndigheterna i Sverige har visserligen mycket makt men de är
faktiskt underordnade regeringen och politikerna, inte tvärtom. Det är politikerna
som har huvudansvaret, inte byråkrater på Försäkringskassan.
I debattpanelen
När det blev diskussion om behovet att verkligen
genomföra tvåårsomprövningarna sa jag ungefär följande:
OK, jag vet att tvåårsomprövningarna är lagstadgade
i Socialförsäkringsbalken men samtidigt när det gäller mig och alla andra där
funktionsnedsättningarna är livslånga - vad är det egentligen man ska ompröva?
Om omprövningarna nu ändå måste vara
kvar måste det vara en ren formalitet. Ungefär så här - Försäkringskassan
ringer till mig och frågar om hjälpbehoven är oförändrade.? Svar ja. OK då kör
vi vidare på samma beslut som tidigare. Färdigt.
Jag sa också att det
just nu finns tusentals personer runt om i landet som är livrädda för att
förlora sin assistans och det är fullständigt oacceptabelt. Ingen med livslånga
funktionsnedsättningar som är beroende av personlig assistans ska behöva vara rädd
för att förlora den vid omprövningar.
* Efter avslutat seminarium hade vi en trevlig kväll
med god mat och mingel på en restaurang i Visby. Där pratade jag med Sophie
Karlsson från Ifa. Bland annat berörde vi oron över konsekvenserna för små
anordnare om Försäkringskassan inför efterskottsbetalningar.
Dagen efter var det dags för hemfärd. Då det var en
del dötid innan det var dags för att stiga på färjan besökte jag Stil-s tält i
Almedalen. Där pratade vi bland annat om det "medborgargolv" som Stil
propagerar för. I korta drag innebär det att man vill täppa till de luckor som
finns i de sociala trygghetssystemen. Ingen ska kunna trilla igenom de hål som
finns, något som tyvärr händer alltför ofta, inte minst för de som är beviljade
personlig assistans eller andra LSS insatser. Jag kommer att återkomma till medborgargolvet senare i år.
* Sammanfattningsvis
var det väldigt roligt och delta i seminariet. det blir nog fler besök i
Almedalen. Nu tar jag semester et tag men jag kommer att återuppta bloggandet i
Augusti. Fram till dess önskar jag alla läsare en TREVLIG SOMMAR.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar