Regeringen avskedar Ann-Marie Begler och besparingskraven till LSS utredningen tas bort

I fredags fick vi veta att regeringen har sparkat Ann-Marie Begler, i våra kretsar mycket illa omtyckt generaldirektör för Försäkringskassan. Även den, enligt mig mycket osympatiska rättschefen Eva Nordqvist kommer att lämna FK, officiellt går hon i pension till sommaren. Med denna duo borta + Åsa Regnér som lämnade regeringen för några månader sedan är hela den trio som symboliserat nedmonteringen av assistansreformen borta.

Alla vi som är berörda är givetvis glada att Regnér, Begler och Nordqvist försvinner men signalerade det en kursändring från regeringen? Mitt svar när jag fick nyheten var - Knappast, åtgärderna kändes som ren symbolpolitik, avsett för att lugna funktionsrättsrörelsen. I ett vidare perspektiv även missnöjda S väljare som ogillar kriget mot sjukskrivna. Allt eftersom kritiken mot regeringen blivit allt hårdare och konsekvenserna av besparingspolitiken allt tydligare har regeringen blivit allt räddare för att assistansen och LSS ska bli en valfråga.

Det är mot den bakgrunden jag såg fredagens besked. Socialdemokratin har sett och ser sig fortfarande som den enda politiska partiet i riksdagen som kan garantera välfärden åt alla behövande. Den förda politiken går rakt emot den självbilden och med en valrörelse som är i startgroparna hade Begler och Nordqvist blivit belastningar. Överhuvudtaget tycker jag agerandet från Rosenbad senaste halvåret har haft en tydlig karaktär av ”vi prövar oss fram” för att se hur stora eftergifter som behövs för att lugna oss. Nödstoppet räckte inte och inte tillfälliga lagändringar heller. Att plocka bort Regnér var inte tillräckligt heller. Nu prövade man med att plocka bort duon Begler-Nordqvist också.

Varför fick Begler sparken just nu? Hade det inte varit val i höst är jag nästan 100 % säker på att hela trion Regnér, Begler och Nordqvist varit kvar idag. Den bakomliggande orsakerna är givetvis regeringens rädsla för att assistansen och LSS blir en valfråga. Den utlösande faktorn som fick regeringen att bestämma sig kan mycket väl har varit en intervju i Assistanskoll där Eva Nordqvist meddelade att det var inte alls säkert att FK skulle bevilja hjälp för sondmatning ens efter domen i HFD 13april. Situationen höll på att bli ohållbar för ”välfärdspartiet” nummer 1. Det var att allt för lätt för allianspartierna att attackera S trovärdighet i välfärdsfrågor.

Assistanskoll - inte säkert att FK beviljar hjälp för sondmatning'

Det som skedde fredagen 27 april var enbart symbolpolitik därför att dittills hade ingenting kommit fram som på ett fundamentalt sätt ändrade regeringens inställning till assistansreformen. Besparingsdirektivet till både FK och LSS utredningen låg kvar, det är oerhört svårt att bli beviljad assistans etcetera men det betyder inte att det saknade betydelse. I första hand ska vi se det som ett bevis på att regeringen kände sig allt mer trängd. Vi hade fram till 27-e april tvingat fram tillfälliga lagändringar, propagandan om de ondsinta privata anordnarna avfärdade t.o.m. utredaren Stig Svensson, Niklas Altermark har på ett övertygande sätt visat att den s.k. expert metoden är totalt olämplig för att bedöma fusk och kriminalitet i assistansbranschen o.s.v.''

*  Mycket överraskande, i positiv bemärkelse var att Lena Hallengren i måndags meddelade att besparingsdirektiven ska tas bort Utredningstiden förlängs några månader också vilket visar att regeringen verkligen känner sig trängd. Det är resultatet av ett massivt opinionstryck från alla som värnar rätten till självbestämmande. Givetvis en framgång som ska firas men mycket återstår innan kampen är vunnen. När det gäller kostnaden/utgifterna var beskeden mycket luddiga tycker jag. Min tolkning är denna:

Besparingsdirektiven ska tas bort men kostnaden får inte öka. I praktiken innebär det besparingar om än inte lika brutala som i LSS direktiven. Och från vilken nivå får kostnaden inte öka? Här finns inga besked. Är det från dagens nivå där många miljarder kr redan sparats in på assistansersättningen?

Vad ska hända med alla de personer som förlorat assistansersättningen? Har fick vi inga besked alls och även efter dagens besked är det lika svårt som innan att bli beviljad personlig assistans. Och var finns förslag som åtgärder alla försämringar i andra LSS insatser? Ledsagning är en insats där försämringarna är förande, gruppboendena fungerar allt sämre etcetera. Vägen är mycket lång innan vi har en fungerande lag igen. Några exempel på nödvändiga åtgärder:

·   Samtliga delar av HFD domarna 2009, 2012, 2015 och 2017 måste återställas. Fortfarande anser FK att delar av domen 2017 (kvalificerade hjälpbehov) fortfarande gäller).

·   Begreppen integritetsnära hjälpbehov måste slopas helt och hållet i en reformerad LSS lag.

·  En tydligt klargörande av huvudmannaskapet där assistansen inte får kommunaliseras.

·  Återställande av de domar som raserat andra LSS insatser

Givetvis ska alla som förlorat assistansen kunna få tillbaka den!

Efter att ha firat en viktig framgång är det bara att kavla upp ärmarna igen och jobba vidare tills slutmålet är nått. En återställd och säkrad LSS lag som skyddar både assistansen och de andra LSS insatserna.