Tankar om en valrörelse med visioner och framtidslösningar om ett bättre samhälle för alla

I september är det dags för riksdagsval igen, ett val som jag hoppas blir mer ideologiskt än vad man är van vid. När det är dags för riksdagsval kämpar alla partier om väljarnas gunst. Därför brukar valrörelserna handla om frågor som rör oss alla -jobb, vård, skola, äldreomsorg, ekonomi/”plånboksfrågor”.  Allt är viktiga frågor så klart men innebär att valrörelserna inte når de orättvisor som bland annat drabbar oss med stora funktionsvariationer. Vi är en minoritet i samhället, resurssvaga och i inte så viktiga för att vinna regeringsmakten.

Ändå hoppas jag verkligen (och där vilar stort ansvar på oss själva) att den här valrörelsen också ska handla om större saker än att införa ett nytt jobbskatteavdrag eller höja något enstaka bidrag. Nämligen visioner om vilket samhälle vi vill ha? Ska alla inkluderas eller ska minoriteter sållas bort för att vi ”kostar för mycket”. Hur ska vi lösa framtidens finansiering av välfärden när robotar tar över allt mer uppgifter?

Assistansens och LSS framtid är direkt avgörande om LSS gruppen (med alla insatser totalt 80 000 personer, varav knappt 20 000 med PA) ska ha möjlighet att leva som andra. Detta måste bli en valfråga men den kommer inte bli det om vi inte själva ser till att den blir det. Allt handlar dock inte om enbart PA och LSS inom funkisområdet, det finns en rad andra problem som måste lyftas fram, tar ett axplock här

Utvecklingen av nya hjälpmedel

Som så mycket annat i teknikens värld går utvecklingen i rasande fart. Här finns stor potential att öka livskvalitén för alla som är beroende av olika hjälpmedel i vardagslivet. Frågeställningen gäller, hur ska vi se till att alla med behov kan ta del av de nya hjälpmedlen? Vi kan inte acceptera att bara en liten del med tillräckligt tjock plånbok kan ta del av de nya hjälpmedlen. Ja, det handlar givetvis om att öppna plånboken hos den offentliga sektorn men även undanröja diverse byråkratiska hinder som hindrar nya produkter att nå marknaden. Och (hemsk tanke för landstingspolitiker) vissa inskränkningar i Landstingens självstyre. Problemet är betydande vilket Funktionshinderpolitik belyst och måste lösas.

Ekonomi och sysselsättning

Alla kan inte leva på bidrag men det finns även många personer av orsaker hen inte rår över inte kan jobba och då behöver dessa personer ekonomiskt stöd från samhället. I denna grupp finns förutom personer med allvarliga sjukdomar även många personer med varaktiga eller permanenta hjälpbehov, LSS gruppen på ca 80 0 000 personer är av förklarliga skäl kraftigt överrepresenterade i denna kategori samhällsmedborgare. Allteftersom Sverige blir allt rikare måste även dessa personer få ta del av välståndsökningen. Det betyder att nivån på olika ekonomiska stödsystem (pensioner, bostadstillägg etcetera) successivt måste höjas. ”Arbetslinjen” som den är utformad nu är förödande för personer som faktiskt inte kan jobba då varje form av bidragshöjning sägs motverka ”arbetslinjen”. Blir den inställningen permanent kommer alla personer som faktiskt inte kan jobba sjunka allt längre ner i låginkomstträsket. Är det verkligen acceptabelt i ett demokratiskt samhälle? Svaret måste vara nej om vi ska ha ett samhälle för alla.

Arbetsmarknaden i sin helhet står också inför enorma förändringar. Kommande 20 åren beräknas 2 miljoner arbeten försvinna p.g.a. robotisering och automatisering och utvecklingen lär fortsätta efter det. En del av dessa jobb kommer att ersättas (men knappast långt ifrån alla), arbetsmarknaden kommer bli allt tuffare med allt högre krav på arbetskraften. Arbetslösheten hos funkisar som grupp är skyhög. Använder vi den nya tekniken på ett konstruktivt sätt skulle det säkert ha positiva effekter på denna dystra statistik. Sker inte det kommer vi som grupp troligen att hamna allt längre från arbetsmarknaden. Det är mycket också en mycket viktig fråga som måste lyftas fram.

Tillgänglighet

Detta är en mycket viktig fråga som berör ett mycket stort antal människor med en lång rad olika funktionsvariationer, inklusive en allt äldre befolkning. Lagen skärptes som bekant 2015 men där fanns stora undantag, En del av detta kommer att tas bort (våren 2018) men det finns fortfarande mycket att förbättra. Staten måste oavsett lagtextens formuleringar gå in med subventioner för att snabba på den faktiska anpassningen. Här är också viktigt och lyfta fram att tillgänglighet inte bara handlar om fysisk tillgänglighet. Det handlar även om att personer med grava syn, hörselskador, olika kognitiva funktionsvariationer mm ska ha tillgång till information med mera vilket är inskrivet i CRPD konventionen.

Ja, detta var ett axplock på viktiga saker som måste lyftas fram som viktiga frågor. Det är givetvis inte gratis. Pengar finns emellertid i ett av världens rikaste länder, frågan är hur vi vill prioritera att använda dem?

Framtidens skattesystem

På lång sikt finns en utmaning som måste lösas, nämligen hur ska skattesystemet utformas i framtiden när robotar tar över allt mer arbetsuppgifter`? Det kommer successivt att urholka det nuvarande skattesystemet mer och mer vars bas är inkomstskatt, moms och sociala avgifter. En robot betalar ingen inkomstskatt och ingen moms heller. Några arbetsgivare avgifter blir det inte heller. Det är ingen fara på taket just nu men det handlar inte om en avlägsen framtid. Har vi ansvarsfulla politiker med lite ledaregenskaper måste detta börja planeras för så fort som möjligt.

 Jag återkommer till andra frågor under våren, t.ex. vår generellt sett usla hälsa, bristen på självrepresentation i politiska församlingar med mera.