torsdag 11 januari 2018

Niklas Altermark – Regeringen har konstruerat ”kostnadsproblemet” för att motivera generella neddragningar

Så flyttade regeringen fokus från allas lika värde till besparingar”

Niklas Altermark
Niklas Altermark är statsvetare, verksam i Lund och forskar mycket runt Svenska statens Funktionsrättspolitik. För oss är han en välkänd hård kritiker av regeringens hantering av den personliga assistansen och har bland annat skrivit en rapport med titeln - Det handlar om miljarder där den s.k. Expert metoden avfärdas helt som trovärdig när det gäller bedömningen av storleken på kriminalitet i assistansbranschen. Nyligen har Niklas skrivit en ny Rapport där regeringens argumentation kring kostnaden för personlig assistans får svidande kritik.

Niklas Altermarks viktigaste slutsatser är:

·   Kostnadsproblemen för assistansen är konstruerat för att motivera nedskärningar för alla som behöver personlig assistans.

·  De åtgärder som regeringen vidtagit är inte särskilt effektiva mot vare sig bidragsbedrägerier eller oskäliga vinster.

·  Fokus på den svenska funktionsrättspolitiken har skiftat från inkludering till ”problem med höga kostnader och besparingar”. Utvecklingen är emellertid inget isolerat svenskt fenomen, liknande utveckling är tydlig i en lång rad länder i västvärlden.

·   Regeringen via Åsa Regnérs ständiga larm om ”skenande kostnader och ”överutnyttjande” bidrar till att skapa en förtroendekris för assistansreformen som egentligen inte finns.


·   Regeringen ställer medvetet olika grupper med funktionsvariationer emot varandra som han formulerar så här:

”Regeringen konstruerar en motsättning: assistansanvändare har ett intresse av bibehållet stöd, medan personer med andra insatser har ett intresse av satsningar som möjliggörs av besparingar inom assistansen.”

Samtidigt menar Niklas Altermark att det inte funkar att försöka överbevisa regeringen att assistansreformen inte är en kostnadsbomb. Han vill istället att fokus lyfts till andra områden som utgår ifrån vilka levnadsvillkor vi har.

Håller självfallet med i stora drag Den här regeringen har lagt ner mycket energi på att svartmåla vår reform och ställa olika grupper emot varandra. Anser ändå att vi måste prata pengar med då motståndaren (regeringen, FK och andra myndigheter) samt kommunerna i släptåg inte gör något annat än att prata just pengar. Men perspektivet måste vara hur vi ser till att det finns resurser till alla behov i välfärden, inte att till varje pris sänka notan för PA.

 Assistansreformens och LSS lagens framtid får emellertid aldrig reduceras till bara kronor och ören. Det vill regeringen men frågan om assistansreformens och LSS framtid handlar om vilket samhälle vi vill ha. Ska alla ha rätt till full delaktighet i samhället eller ska en mindre grupp människor exkluderas för att vi ”kostar för mycket pengar”. I ett humanistiskt samhälle i ett land som är ett av världens rikaste måste svaret vara så självklart att det inte borde behöva debatteras alls.



Åsa Regnér lämnar troligen regeringen för ett toppjobb i FN. Vad kommer det betyda för regeringens politik? Troligen ingenting då Åsa Regnér är en hantlangare som villigt verkställer det mycket starkare krafter i regeringen (d v s Magdalena Anderssons finansdepartement) efterfrågar. I bästa, med betoning på bästa fall får vi en efterträdare som ifrågasätter besparingshysterin på finansdepartementet.


Försäkringskassans regleringsbrev
Regeringen har meddelat direktiven till Försäkringskassan angående personlig assistans för 2018
Försäkringskassans arbete med assistansersättning ska präglas av hög kvalitet och rättssäkerhet så att rätt person får rätt ersättning, såväl flickor och pojkar som kvinnor och män. Besluten ska vara likvärdiga över hela landet. Försäkringskassan ska verka för att utredningar, försäkringsmedicinska utredningar och läkarutlåtanden håller hög kvalitet. Försäkringskassan ska även säkerställa en god kontroll för att motverka överutnyttjande och brottsligt nyttjande med ett särskilt fokus på den ökande timutvecklingen.

Kommentar: Inget nytt under solen. Regleringsbrevet är i stort sett en kopia från föregående års regleringsbrev. Här framgår klart och tydligt att regeringen är fixerad vid antalet beviljade timmar. Jag är inte det minsta förvånad, tyvärr visar det återigen att regeringen saknar egen ambition att återupprätta lagens ambitioner. Här framgår också att regeringen har en utpräglad medicinsk syn på hjälpbehoven, inte faktiska hjälpbehov.

Vi har ett tungt arbete framför oss om vi ska övertyga den här regeringen att PA är en mycket viktig socialpolitisk reform som faktiskt måste få kosta en del. Att antalet beviljade timmar måste vara ganska högt om lagens intentioner ska uppfyllas o s v.



* Har nu läst en sammanfattning av lagrådsremissen till föreslagna lagändringar som ska träda i kraft. Nu ska lagrådet granska så att förslagen inte bryter mot andra lagar. Egna tankar.

Det är positivt att det slutligen slås fast att assistans ska beviljas för väntetid och beredskapstid. Även resa till och ifrån aktivitet ger rätt till assistans.
.
 Det är också positivt att tvåårsomprövningar för personer med ändrade behov ENDAST ska beröra de faktiska ändringarna, inte en omprövning av hela beslutet.

Givetvis positivt att alla protester faktiskt gett resultat. Själv var jag långt ifrån säker att det skulle skrivas in att transport till och ifrån aktiviteter skulle ge rätt till personlig assistans. 

Sammantaget - små steg i rätt riktning. Vägen är emellertid mycket lång innan assistansreformens intentioner återupprättats. Med de nya lagändringarna (utgår nu från att de träder i kraft) befinner vi oss i samma läge som 12 juni 2017, dagen före HFD domen. Det innebär att det fortfarande inte är ett grundläggande behov att få hjälp med andning, egenvård (inklusive sondmatning) med mera. Jämfört med, situationen före HFD domen 13 juni fjolåret är det fortfarande lika svårt att bli beviljad personlig assistans. Antalet avslag på nyansökningar våren 2017 låg på nästan 90 %. Besparingsdirektiven ligger kvar med mera.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar