”Så flyttade regeringen fokus från allas lika
värde till besparingar”
Niklas
Altermark
Niklas Altermark är statsvetare, verksam i Lund och
forskar mycket runt Svenska statens Funktionsrättspolitik. För oss är han en
välkänd hård kritiker av regeringens hantering av den personliga assistansen
och har bland annat skrivit en rapport med titeln - Det handlar om miljarder
där den s.k. Expert metoden avfärdas helt som trovärdig när det gäller
bedömningen av storleken på kriminalitet i assistansbranschen. Nyligen har
Niklas skrivit en ny Rapport där regeringens argumentation kring kostnaden för
personlig assistans får svidande kritik.
Niklas Altermarks viktigaste slutsatser är:
· Kostnadsproblemen för assistansen är
konstruerat för att motivera nedskärningar för alla som behöver personlig
assistans.
· De åtgärder som regeringen vidtagit är inte särskilt effektiva mot vare sig
bidragsbedrägerier eller oskäliga vinster.
· Fokus på den svenska
funktionsrättspolitiken har skiftat från inkludering till ”problem med höga
kostnader och besparingar”. Utvecklingen är emellertid inget isolerat svenskt
fenomen, liknande utveckling är tydlig i en lång rad länder i västvärlden.
· Regeringen via Åsa Regnérs ständiga larm
om ”skenande kostnader och ”överutnyttjande” bidrar till att skapa en
förtroendekris för assistansreformen som egentligen inte finns.
· Regeringen ställer medvetet
olika grupper med funktionsvariationer emot varandra som han formulerar så här:
”Regeringen konstruerar en motsättning:
assistansanvändare har ett intresse av bibehållet stöd, medan personer med
andra insatser har ett intresse av satsningar som möjliggörs av besparingar
inom assistansen.”
Samtidigt
menar Niklas Altermark att det inte funkar att försöka överbevisa regeringen att
assistansreformen inte är en kostnadsbomb. Han vill istället att fokus
lyfts till andra områden som utgår ifrån vilka levnadsvillkor vi har.
Håller
självfallet med i stora drag Den här regeringen har lagt ner mycket energi på
att svartmåla vår reform och ställa olika grupper emot varandra. Anser ändå att
vi måste prata pengar med då motståndaren (regeringen, FK och andra
myndigheter) samt kommunerna i släptåg inte gör något annat än att prata just
pengar. Men perspektivet måste vara hur vi ser till att det finns resurser till
alla behov i välfärden, inte att till varje pris sänka notan för PA.
Assistansreformens och LSS lagens framtid
får emellertid aldrig reduceras till bara kronor och ören. Det vill
regeringen men frågan om assistansreformens och LSS framtid handlar om vilket
samhälle vi vill ha. Ska alla ha rätt till full delaktighet i samhället eller
ska en mindre grupp människor exkluderas för att vi ”kostar för mycket pengar”.
I ett humanistiskt samhälle i ett land som är ett av världens rikaste måste
svaret vara så självklart att det inte borde behöva debatteras alls.
Åsa Regnér lämnar troligen regeringen för ett toppjobb
i FN. Vad kommer det betyda för regeringens politik? Troligen ingenting då Åsa
Regnér är en hantlangare som villigt verkställer det mycket starkare krafter i
regeringen (d v s Magdalena Anderssons finansdepartement) efterfrågar. I bästa,
med betoning på bästa fall får vi en efterträdare som ifrågasätter
besparingshysterin på finansdepartementet.
Försäkringskassans regleringsbrev
Regeringen har meddelat direktiven till
Försäkringskassan angående personlig assistans för 2018
Försäkringskassans
arbete med assistansersättning ska präglas av hög kvalitet och rättssäkerhet så
att rätt person får rätt ersättning, såväl flickor och pojkar som kvinnor och
män. Besluten ska vara likvärdiga över hela landet. Försäkringskassan ska verka
för att utredningar, försäkringsmedicinska utredningar och läkarutlåtanden
håller hög kvalitet. Försäkringskassan ska även säkerställa en god kontroll för
att motverka överutnyttjande och brottsligt nyttjande med ett särskilt fokus
på den ökande timutvecklingen.
Kommentar: Inget nytt under solen. Regleringsbrevet är
i stort sett en kopia från föregående års regleringsbrev. Här framgår klart och
tydligt att regeringen är fixerad vid antalet beviljade timmar. Jag är inte det
minsta förvånad, tyvärr visar det återigen att regeringen saknar egen ambition
att återupprätta lagens ambitioner. Här framgår också att regeringen har en
utpräglad medicinsk syn på hjälpbehoven, inte faktiska hjälpbehov.
Vi har ett tungt arbete framför oss om vi ska övertyga
den här regeringen att PA är en mycket viktig socialpolitisk reform som
faktiskt måste få kosta en del. Att antalet beviljade timmar måste vara ganska
högt om lagens intentioner ska uppfyllas o s v.
* Har nu
läst en sammanfattning av lagrådsremissen till föreslagna lagändringar som ska
träda i kraft. Nu ska lagrådet granska så att förslagen inte bryter mot andra
lagar. Egna tankar.
Det är
positivt att det slutligen slås fast att assistans ska beviljas för väntetid
och beredskapstid. Även resa till och ifrån aktivitet ger rätt till assistans.
.
Det är också positivt att tvåårsomprövningar för personer med ändrade behov ENDAST ska beröra de faktiska ändringarna, inte en omprövning av hela beslutet.
.
Det är också positivt att tvåårsomprövningar för personer med ändrade behov ENDAST ska beröra de faktiska ändringarna, inte en omprövning av hela beslutet.
Givetvis
positivt att alla protester faktiskt gett resultat. Själv var jag långt ifrån
säker att det skulle skrivas in att transport till och ifrån aktiviteter skulle
ge rätt till personlig assistans.
Sammantaget
- små steg i rätt riktning. Vägen är emellertid mycket lång innan
assistansreformens intentioner återupprättats. Med de nya lagändringarna (utgår
nu från att de träder i kraft) befinner vi oss i samma läge som 12 juni 2017,
dagen före HFD domen. Det innebär att det fortfarande inte är ett grundläggande
behov att få hjälp med andning, egenvård (inklusive sondmatning) med mera.
Jämfört med, situationen före HFD domen 13 juni fjolåret är det fortfarande
lika svårt att bli beviljad personlig assistans. Antalet avslag på
nyansökningar våren 2017 låg på nästan 90 %. Besparingsdirektiven ligger kvar med mera.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar