Simrishamns kommun har ett mycket stort ansvar för den nu akuta krisen för assistansreformen

Med all rätt har regeringen, HFD och F-kassan fått mycket kritik senaste tiden. En part i allt detta glöms dock i stor utsträckning bort som egentligen har det största ansvaret av alla för den nu akuta krisen, nämligen Simrishamns kommun.

Det var Simrishamns kommun som drev ärendet ända upp till HFD. Av allt att döma beredda att testa alla möjligheter att dra ner på den kommunala assistansersättningen. Hade inte den kommunen varit så ihärdiga hade ärendet aldrig nått HFD. Vi ska komma ihåg att både Förvaltningsrätten och Kammarrätten gick emot kommunen. Hade kommunen accepterat de besluten hade vi aldrig stått där vi gör nu.

Visst kan man invända att hade inte Simrishamns kommun gjort det så hade det varit någon annan istället. Visst finns den möjligheten, det är t.om sannolikt. Faktum är dock att det var just Simrishamns kommun som var den drivande kraften i det aktuella fallet och därför har de ett mycket stort ansvar för att assistansreformen är nära kollaps.

Bortsett från Simrishamns kommun agerande, hur mycket ligger kommunerna i stort bakom alla de försämringar som skett sedan 2009-2009?  Rent historiskt är det inte någon hemlighet att de inte gillar LSS. Officiellt för att det är en rättighetslag som inskränker det kommunala självstyret. I praktiken för att deras makt över hur hjälpen till oss ska utformas minskar – maktbalansen ändras till kommunernas nackdel.  

Den nu aktuella domen i HFD var inte första gången kommunerna drivit fall upp till HFD som urholkat assistansreformens intentioner. Domarna om de grundläggande behoven (2009)  och egenvård (2012) drevs av kommunerna Luleå och Piteå. Det betyder att tre av fyra rättsfall med beslut från HFD som nu nästan krossat assistansreformen har kommunerna inte F-Kassan varit drivande. Det fjärde rättsfallet om det femte grundläggande behovet (2015) drevs för övrigt inte av Försäkringskassan utan det s.k. allmänna ombudet som överprövade ett beslut från Försäkringskassan.

Min dystra slutsats är därför att kommunerna har varit en mycket aktiv part för att montera ner assistansreformen och inte nog med det. Kommunerna har även drivit och vunnit flera fall i HFD som slagit hårt mot andra LSS insatser. Bland annat en dom som i praktiken ger kommunerna rätt att tvångsförflytta personer mellan olika gruppboenden. Gång på gång har de visat att de har oerhört svårt och acceptera att LSS är den rättighetslag den är tänkt att vara. När FK med all rätt får mycket kritik för sina övertolkningar av domarna i HFD och förnedrande behovsbedömningar – glöm inte bort kommunerna som ofta kommer undan på tok för billigt!

Många kommer säkert ihåg reportagen i TV4-s kalla Fakta för 3-4 år sedan som avslöjade företaget Kommun Lex och juristen Jonas Reinholdssons mycket otrevliga verksamhet och en människosyn som var förfärlig. Kommun Lex ”affärsidé” gick ut på att lära kommunernas handläggare att hitta kryphål i lagstiftningen för att maximera antalet avslag på olika LSS insatser. Efterfrågan på hans tjänster var uppenbart mycket stor och intäkterna därför mycket höga.  Men lång rad kommuner hade totalt spenderat miljontals kr för att få ta del av J. Reinholdssons tjänster. Det framgick också att det fanns fler företag än Kommun Lex som var aktiva i ”branschen”.

En sak kan vi hur som helst slå fast med mycket stor sannolikhet. Om man vill sabotera hela LSS är det "effektivast" att först ge sig på assistansen med full kraft. Kommunerna har som sagt alltid ogillat LSS men det är bara assistansen (PA står för drygt 40 % av bruttoutgifterna för hela LSS) som staten i huvudsak basar över. Flyttas hela notan för assistansen hypotetiskt över till kommunerna redan 2018 innebär det en utgiftsökning för kommunerna för LSS på 25-26 miljarder kr.

Med ledsagning, gruppboende etcetera redan utsatta för stora försämringar är det givet att det blir ett enormt "besparingstryck" på hela LSS (Råd och stöd undantaget som landstingen basar för). Lagens intentioner, oavsett insats kollapsar. Dags att ”äntligen” plocka fram SoL igen. Ramlagen som ger kommunerna mycket mer makt att själva bestämma hur hjälpen ska utformas – glöm självbestämmandet för oss.

Kontaktuppgifter Simrishamns kommun

Mail:  simrishamns.kommun@simrishamn.se  

Telefon: 0414-81 90 00 

E-post socialnämnden  socialnamnden@simrishamn.se 

Telefon 0414-81 91 14

* När detta skrivs (fredagen 3 november 2017) har regeringen fortfarande inte tagit något initiativ till att lagändringar men trycket hårdnar mot dem. Man brukar säga att det goda i slutändan alltid vinner över det onda. Jag känner ändå optimism för att vi till slut kommer att vinna den här kampen. Enigheten och beslutsamheten i funktionsrättsrörelsen finns och kampen för frihet har alltid varit en faktor som svetsat samman människor som utsätts för förtryck.

Bild: Tompa med permobil är med och demonstrerar för rätten till personlig assistans. Centrala Tranås en solig julidag 2017.

Lagändringar i LSS behövs, omfattande sådana. Jag har gått igenom de viktigaste tidigare (SS § 9a och LSS § 5-7) Mycket viktigt här är att jurister verkligen kollar igenom de nya paragraferna innan beslut tas i riksdagen så att de är så vattentäta som bara är möjligt. Vi måste även titta på och göra ändringar i den ofta bortglömda Socialförsäkringsbalken kapitel 51 som reglerar PA som en socialförsäkring, ersatte LASS (Lagen om assistansersättning) 2011.Det räcker inte med att lagen bara ändras, den måste ändras så att det blir omöjligt ens för juristerna i HFD att göra nya ”kreativa tolkningar” som ännu en gång urholkar intentionerna med lagen.