måndag 27 november 2017

Mycket viktigt att direktiven till LSS utredningen skrivs om

Att regeringen nu delvis backar är en viktig delseger men som jag skrev i föregående inlägg  - läget är fortfarande mycket allvarligt. Jag tror dock att snabbutredningen som presenteras i december kommer utmynna i förslag på konkreta lagändringar.Trycket mot regeringen är också så stort nu att jag har svårt och se att man inte kommer göra något åt de tre resterande domarna från HFD (2009, 2012 och 2015.

Ingenting tyder dock på att regeringen i grund och botten ändrat inställningen till LSS. Det märktes senast i riksdagsdebatten förra veckan. Även om (vilket troligen kommer att ske) lagändringar kommer som undanröjer effekterna från de fyra domarna återstår ett mycket viktigt och centralt problem. Direktiven till LSS utredningen (beräknas vara klar oktober 2018) finns fortfarande kvar och här finns inga tecken på att regeringen är på väg att göra eftergifter i form av nya direktiv.

Varför är det då så viktigt att direktiven skrivs om för att långsiktigt säkra LSS intentioner? Svaret är att (som säkert de flesta minns) att direktiven har ett mycket stort fokus på att kostnaden för personlig assistans ska sänkas. Vidare ska satsningar på andra LSS insatser finansieras av besparingar i assistansersättningen. I direktivet formuleras det så här:


 stödinsatser som LSS omfattar ska finansieras med besparingar inom assistansersättningen. Målet är att de kvinnor och män, flickor och pojkar som ingår i lagens personkrets ska få del av funktionella insatser utifrån sitt behov samtidigt som kostnadsutvecklingen för hela det offentliga åtagandet på om-rådet ska vara långsiktigt hållbart. Med hänsyn till kraftiga kostnadsökningar inom assistansersättningen behöver även ytterligare besparingar göras.  

Notera att regeringen i sina direktiv inte nöjer sig med att skära i assistansersättningen för att finansiera satsningar på andra LSS insatser. Notera att utöver dessa nedskärningar ska ytterligare besparingar göras. Fortsätter man att läsa i direktiven återkommer orden ”kostnad” och ”kostnadskontroll” gång på gång medan orden leva som andra och självbestämmande är minst sagt sällsynta. Hela direktiven genomsyras alltså av ett enormt fokus på en kostnad för självbestämmande som är för hög och måste sänkas. Här finns heller ingen ambition att göra en samhällsekonomiskkalkyl på hur assistansreformen påverkar samhällsekonomin.

Så länge dessa direktiv inte ändras kvarstår faktum att regeringen tycker att assistansreformen är för dyr. Lika länge som direktiven finns kvar kommer utredaren Gunilla Malmborgs främsta uppgift enligt direktiven vara att föreslå åtgärder som sänker kostnaden. Och vi vet att det går inte att sänka kostnaden utan att ett stort antal personer kommer i kläm. Det är oundvikligt att ambitionsnivån inte sänks.Sparkraven på Försäkringskassan kommer att finnas kvar. Vi vet alla hur ”kreativa” myndigheten är att vända och bända på lagen för att hitta lyckor till avslag.

Utan ändrade direktiv - såvida inte hela utredningen bara blir en hårt kritiserad pappersprodukt blir det oerhört svårt att långsiktigt skydda LSS intentioner även efter lagändringar. Vi måste kräva att alla besparingsdirektiv tas bort och ersätts med ett fokus på hur hela LSS ska utvecklas utan att ställa insatser emot varandra. 





DHR har tagit det radikala steget att kontakta FN, närmare bestämt rapportören Catalina Devandas Aguila för att upplysa  vad som händer med assistansreformen. DHR-s ordförande Rasmus Isaksson berättar:
Vi hoppas att hon kan trycka på och ha en dialog med regeringen. Det är viktigt att hon som jobbar med rättigheter för personer med funktionsnedsättning globalt känner till vad som händer i Sverige. Det är många utomlands som hänvisar till den svenska modellen med personlig assistans. Vi har under många år haft ett ansett gott rykte och därför är det viktigt att FN känner till att samhällsklimatet håller på att förändras.

 Det här är också en utveckling som inte bara gäller personlig assistans. Vi upplever att rättigheter får allt mindre betydelse och att de allt oftare filtreras genom finansdepartementet. Det ser vi inom många områden

Ett mycket bra initiativ som jag som DHR medlem givetvis stödjer fullt ut.




Hudiksvall har vunnit pris som årets bästa LSS kommun som delas ut av Heja Olika, ABH Assistans och FUB. Gävle och Uppsala kom på andra respektive tredje plats. Motiveringen till förstaplatsen är:

Hudiksvall har fått generellt goda omdömen för sina LSS-insatser, bland annat i brukarenkäter, och vissa insatser är föredömliga. Kritik finns mot försämringar inom ledsagarservice och assistans.

Juryn vill uppmärksamma det starka engagemanget på flera nivåer; vi tycker det är berömvärt att Hudiksvall vill vara en vinnare på LSS. Förvaltningen Omsorg om personer med funktionsnedsättningar har målsättningen att ”vara bäst på att bli bättre”. En sådan ambition är viktig för att inspirera hela kommunen att förbättra för personer som är beroende av LSS-insatser.

Grattis till Hudiksvall!

Är ofta skeptisk till den här typen av priser. Samtidigt behöver de kommuner som faktiskt gör ett bra jobb och de som arbetar i verksamheterna uppmuntran och då fyller ett sånt här pris en funktion. Finns bara en uppriktig vilja från politikerna i kommunerna att förverkliga LSS intentioner i praktiken är mycket vunnet. Den viljan är tyvärr bristfällig på många håll i landet, tyvärr inte minst hos regeringen själv.

Mer information, se www.hejaolika.se (länk fungerar inte)


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar