Bygga LSS boenden för barn får aldrig bli ett alternativ till indragen personlig assistans

Förra veckan blev det stor uppståndelse när Eskilstuna kommun meddelade att de skulle bygga ett LSS boende för barn. Innan vi går vidare med mina tankar om det är lätt och konstatera att det aktuella boendet är ett av många exempel på att funktionsrättsrörelsen är oerhört splittrade i synen på LSS i helhet. I det aktuella fallet tyckte en del att det var inget konstigt alls – det handlar ju om en av 10 insatser i LSS. I många fall var emellertid avståndstagandet totalt vilket ledde till att vi la mycket energi på en polariserad debatt, exakt det makthavarna vill vi ska göra – träta inbördes. Denna splittring tycker jag verkligen är sorglig och kan aldrig föra något positivt med sig, tvärtom.

Är då det här en bra stödform i LSS? Nej, det är det inte tycker jag. I den diskussionen som uppstod på min Facebooksida kände jag mg lite missförstådd, jag menade aldrig att det var ett bra alternativ till personlig assistans. Vad jag däremot missförstått själv är karaktären på den här typen av boende. Jag har uppfattat det som att det är temporära boenden, en insats som påminner om korttidsboende och  Avlösarservice i hemmet. Det är insatser jag tycker ska finnas som alternativ till personlig assistans till hårt prövade familjer, ofta med syskon som lätt inte får den uppmärksamhet de förtjänar. Jag har sett och hört flera reportage där barn och föräldrar uppenbart mått mycket bra av insatsen  Avlösarservice– ett av den är ensamstående mamman Mariana som gick in i väggen men beviljades insatsen med mycket positivt resultat för både barnet och mamman.

Boendet i Eskilstuna är emellertid till skillnad från ”Kortis” ett permanent boende vilket jag inte var med på från början. Alla barn, med eller utan funktionsnedsättningar ska så långt som möjligt bo i föräldrahemmet  och det är samhällets skyldighet att erbjuda det nödvändiga stödet för att det ska funka – kan inte se att det är bra för barnen att bo permanent ifrån föräldrahemmet. För barn med stora behov innebär det förutom anpassningar av hemmet personlig assistans, Avlösarservice eller Kortis eventuellt ledsagning om föräldrarna tycker det är en bättre lösning. Några föräldrar kanske tycker att en kombination av personlig assistans och någon annan LSS insats som Avlösarservice är det optimala för barnets bästa. Direkt avgörande för mig är rätten att få personlig assistans för barnet om föräldrarna vill det och barnet ska inte  bo permanent på ett LSS boende.

 Enda undantaget från principen av föräldrahemmet som bas är som jag kan se, förhoppningsvis mycket få fall där det är skadligt eller t.om farligt för barnen att bo i föräldrahemmet. Exempelvis om barnet eller barnen vanvårdas, misshandlas, föräldrarna har  missbruksproblem och liknande missförhållanden. Det mest tragiska exemplet som jag känner till är Bobby som för ett antal år sedan misshandlades till döds av sina föräldrar. Men i sådana tragiska fall där det är direkt olämpligt, även skadligt för barnen att bo hos föräldrarna måste en fosterfamilj med nödvändigt stöd från samhället vara ett mycket bättre alternativ än permanent barnboende.

Tyvärr tror jag risken är stor att boenden som det aktuella i Eskilstuna kommande år kommer byggas ut i rask takt när allt fler barn förlorar personlig assistans. Många desperata föräldrar kommer att välja LSS boenden för barn. Inte för att de tycker det är en bra lösning, inte för att de på något sätt gillar det utan enbart av ren desperation när krafterna inte räcker till och samhället sviker både barnet/barnen och föräldrarna.

LSS boende för barn får aldrig bli ett seriöst alternativ till indragen personlig assistans. Den eller de politiker som eventuellt tycker det borde (oavsett partitillhörighet)  omedelbart ställa sina platser till förfogande. Det hör nämligen inte hemma i ett välfärdssamhälle att ersätta PA med barnboenden, det är ett antal stora kliv bakåt.

* Rapporter i media om personer med uppenbart mycket stora hjälpbehov som förlorar personlig assistans avlöser varandra, särskilt barnfamiljer tycks vara överrepresenterade. Det är omöjligt och hinna sätta sig in närmare i varje fall där varje fall givetvis är djupt tragiska. Personlig assistans ske beviljas efter behov, vare sig Magdalena Andersson, Åsa Regner eller hantlangaren Försäkringskassan har rätt att sätta ett tak för hur mycket en människa får kosta.

Ett av alla dessa förfärliga reportage man läst eller hört om handlade om 2 åriga Eleonora som har en extremt sällsynt genmanipulation som har lett att hon har mycket stora behov av hjälp, allt från att vända sig, sitta till sondmatning och hjälp vid epileptiska anfall. Men någon assistans beviljad från FK får inte familjen. Ja bortsett från symboliska 10 minuter om dagen… Som att få en smäll på käften konstaterar pappa Rickard Lundqvist. FK-s beslut är nu överklagat. En ljuspunkt i den tragiska historien är att hemkommunen Malmö ändå ställt upp och tills vidare beviljat Eleonora nästan 140 timmar assistans/vecka.

Liberalerna har KU-anmält Åsa Regnér för regeringens hantering av assistansreformen. Liberalerna anser att de direktiv ministern gav till FK i regleringsbrevet strider mot lagens intentioner. Liberalerna anser också att Åsa Regnér överskred sina befogenheter när FK fick direktiv/order att bryta utvecklingen med antalet beviljade assistanstimmar.

Eleonora får ingen assistans

Liberalerna KU-anmäler Liberalerna