För några veckor sedan samlades regeringen vid statsministerns residens
Harpsund. Finansminister Magdalena Andersson meddelade återigen att Sveriges
ekonomi går som tåget och att det finns ett reformutrymme, utgiftsökningar på
hela 40 miljarder kr. 40 miljarder - 40 000 miljoner kr är väldigt mycket
pengar som finansministern vill spendera på olika sätt, bland annat mer pengar
till kommunerna och polisen. Detta utan skattehöjningar. En del bedömare menar
att 40 miljarder kr är rena glädjekalkyler från finansdepartementet, en typisk
”valbudget” med mycket ”valfläsk”. Jag
och alla vänner i funktionsrättsrörelsen sysslar emellertid inte med att göra
prognoser om statens intäkter. Säger Magdalena Andersson att det finns 40
miljarder kr tillgängliga får regeringen stå för det.
Givetvis är det många delar av den offentliga sektorn som är i behov av
mera pengar. Sanningen är emellertid att statens utgifter för
assistansersättningen utgjorde 2015 drygt 2 % av statsbudgeten. Att detta
enligt propagandan skulle vara på väg att ”knäcka” statens finanser är
dumheter, det är inga jättebelopp från Maggans överskott som behövs. Ska göra
ett räkneexempel på hur ungefär hur mycket av dessa 40 miljarder kr som måste
tillföras assistansbranschen för att täcka löpande kostnadsökningar i form av
löneökningar för uppemot 100 000 assistenter. D v s hur mycket som måste
tillföras utöver de redan fattade besluten.
Alla nedanstående siffror är hämtade från assistanskoll.se
Obs! Eftersom så många förlorat sin
assistansersättning från FK borde utgifterna vara några miljarder kr mer om
alla behov tillgodosetts, här utgår jag ifrån de faktiska utgifterna just nu.
Utgångsvärden
Höjningen av schablonen kommande 3 år blir 4,4 kr/timme (291 kr 2017)
För att inte ta till i underkant krävs en höjning på 7 kr/timme, en höjning
på ytterligare 2,6 kr
Antalet beviljade timmar/vecka ligger för tillfället på 129,2 timmar och
antalet assistansberättigade från FK är ca 15200 personer.
Bruttokostnaden för staten (om efterskottsbetalning inte införts) hade
varit ca 23,2 miljarder kr 2016. En höjning med 4,4 kr ger ca 1,5 % i ökning
vilket ger en ungefärlig bruttokostnad/utgift för 2018 på 23,5 miljarder kr
*1,015= ca 23,5 miljarder kr
Enligt denna lilla kalkyl ökar statens utgifter med bara 300 miljoner kr
för 2018
Summan som måste tillföras för att täcka löneökningarna. D v s 2,6 kr/timme
blir ca 210 miljoner kr.
210 miljoner kr, Det är den ungefärliga summan som Magdalena Andersson
måste tillföra från sina 40 miljarder, 40 000 miljoner kr för att täcka
kommande löneökningar för assistenterna 2018. Räknat i procent blir det ynkliga 0,05
%, eller fem promille. Räknar vi på hela treårsperioden som 1,5 %/år i
schablonhöjning ska gälla blir det ge drygt 1,6% (640 miljoner kr. Nog finns
det pengar allt som kan täcka både löneökningarna för assistenterna och
dessutom satsa stora belopp på andra mycket viktiga områden.
Med tanke på den stora summor som enligt
finansministern finns tillgängliga för att stärka välfärden kom inte och säg
att pengarna är slut, att vi inte har råd med personlig assistans och övriga
LSS insatser efter behov och att notan för vår frihetsreform är på tok för hög.
Det finns pengar och det måste vi trycka på stenhårt varje gång
finansministerns hjälpreda Åsa Regnér kommer med nya utspel att "kostnaden
skenar". Likaså sätta press på regeringen att definiera att välfärden ska
omfatta ”alla”. För mig är definitionen mycket enkel:
Välfärden ska omfatta hela Sveriges befolkning, ca 10 miljoner invånare. Det gäller även personer som ”kostar pengar”.
* Det är också relevant att se hur mycket kommunernas
LSS utgifter ökar som också påstås öka lavinartat. Övriga LSS insatser +
kommunal assistans. Råd och stöd ligger under Landstinget men för enkelhetens
skull räknar jag ihop den insatsen med de” med de kommunala insatserna
ledsagning, kontaktperson, gruppboende mm Bruttosumman för alla LSS insatser är
ca 70 miljarder kr vilket betyder att kommunerna står för ca 46-47 miljarder
kr.
I det här exemplet utgår jag först från att summan höjs i samma takt som
Maggan höjer schablonen, 1,4 %. Den verkliga höjningen är troligen större, LSS
experter som Harald Strand och Pelle Kölhed vet nog mer exakt. Kom ihåg att
det finns ett utjämningsystem för de kommunala insatserna men det omfattar inte
personer som förlorar statlig assistansersättning och blir beviljad kommunal
assistans istället.
Med utgångspunkt från ovanstående siffror blir i så
fall summan 2018 47 miljarder kr * 1,015 =47,7 miljarder kr en ökning på 770
miljoner kr. En ökning i samma takt som skulle behövas för att täcka
löneökningarna i assistansen (2,4 %) ger en ökning på drygt 1,1 miljarder kr.
Detta fördelas emellertid på 290 kommuner.
Enligt Statistiska centralbyrån fick kommunerna 2016 in
nästan 670 miljarder kr i skatteintäkter. Överskottet var 21,5 miljarder kr. Visst,
det finns många kommuner som går back
och har mycket ansträngd ekonomi. Sett till hela landet finns ändå pengar att
täcka kommande ökningar för LSS även efter skolan, äldreomsorgen mm också får
ökade anslag. Detta innan Magdalena Andersson fördelat en enda krona av sina 40 miljarder kr.
De merutgifter som uppstår när personer förlorar statlig
assistansersättning och blir hänvisade till kommunal assistansersättning
istället ökar emellertid snabbt och där beviljar staten NOLL kronor i
kompensation. Vi ser redan vad följden håller på att bli – kommunerna drar i
rask takt ner på antalet beviljade timmar i genomsnitt. Tänk bara på
skandalerna i Tranås i somras och då är det bara en kommun av 290…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar