måndag 4 september 2017

Enligt Magdalena Andersson finns 40 miljarder kr tillgängliga för utgiftsökningar.

För några veckor sedan samlades regeringen vid statsministerns residens Harpsund. Finansminister Magdalena Andersson meddelade återigen att Sveriges ekonomi går som tåget och att det finns ett reformutrymme, utgiftsökningar på hela 40 miljarder kr. 40 miljarder - 40 000 miljoner kr är väldigt mycket pengar som finansministern vill spendera på olika sätt, bland annat mer pengar till kommunerna och polisen. Detta utan skattehöjningar. En del bedömare menar att 40 miljarder kr är rena glädjekalkyler från finansdepartementet, en typisk ”valbudget” med mycket ”valfläsk”.  Jag och alla vänner i funktionsrättsrörelsen sysslar emellertid inte med att göra prognoser om statens intäkter. Säger Magdalena Andersson att det finns 40 miljarder kr tillgängliga får regeringen stå för det.


Givetvis är det många delar av den offentliga sektorn som är i behov av mera pengar. Sanningen är emellertid att statens utgifter för assistansersättningen utgjorde 2015 drygt 2 % av statsbudgeten. Att detta enligt propagandan skulle vara på väg att ”knäcka” statens finanser är dumheter, det är inga jättebelopp från Maggans överskott som behövs. Ska göra ett räkneexempel på hur ungefär hur mycket av dessa 40 miljarder kr som måste tillföras assistansbranschen för att täcka löpande kostnadsökningar i form av löneökningar för uppemot 100 000 assistenter. D v s hur mycket som måste tillföras utöver de redan fattade besluten.

Alla nedanstående siffror är hämtade från assistanskoll.se

Obs! Eftersom så många förlorat sin assistansersättning från FK borde utgifterna vara några miljarder kr mer om alla behov tillgodosetts, här utgår jag ifrån de faktiska utgifterna just nu.


Utgångsvärden
Höjningen av schablonen kommande 3 år blir 4,4 kr/timme (291 kr 2017)
För att inte ta till i underkant krävs en höjning på 7 kr/timme, en höjning på ytterligare 2,6 kr
Antalet beviljade timmar/vecka ligger för tillfället på 129,2 timmar och antalet assistansberättigade från FK är ca 15200 personer.

Bruttokostnaden för staten (om efterskottsbetalning inte införts) hade varit ca 23,2 miljarder kr 2016. En höjning med 4,4 kr ger ca 1,5 % i ökning vilket ger en ungefärlig bruttokostnad/utgift för 2018 på 23,5 miljarder kr *1,015= ca 23,5 miljarder kr

Enligt denna lilla kalkyl ökar statens utgifter med bara 300 miljoner kr för 2018

Summan som måste tillföras för att täcka löneökningarna. D v s 2,6 kr/timme blir ca 210 miljoner kr.


210 miljoner kr, Det är den ungefärliga summan som Magdalena Andersson måste tillföra från sina 40 miljarder, 40 000 miljoner kr för att täcka kommande löneökningar för assistenterna 2018. Räknat i procent blir det ynkliga 0,05 %, eller fem promille. Räknar vi på hela treårsperioden som 1,5 %/år i schablonhöjning ska gälla blir det ge drygt 1,6% (640 miljoner kr. Nog finns det pengar allt som kan täcka både löneökningarna för assistenterna och dessutom satsa stora belopp på andra mycket viktiga områden.

Med tanke på den stora summor som enligt finansministern finns tillgängliga för att stärka välfärden kom inte och säg att pengarna är slut, att vi inte har råd med personlig assistans och övriga LSS insatser efter behov och att notan för vår frihetsreform är på tok för hög. Det finns pengar och det måste vi trycka på stenhårt varje gång finansministerns hjälpreda Åsa Regnér kommer med nya utspel att "kostnaden skenar". Likaså sätta press på regeringen att definiera att välfärden ska omfatta ”alla”. För mig är definitionen mycket enkel:

Välfärden ska omfatta hela Sveriges befolkning, ca 10 miljoner invånare.  Det gäller även personer som ”kostar pengar”.



Det är också relevant att se hur mycket kommunernas LSS utgifter ökar som också påstås öka lavinartat. Övriga LSS insatser + kommunal assistans. Råd och stöd ligger under Landstinget men för enkelhetens skull räknar jag ihop den insatsen med de” med de kommunala insatserna ledsagning, kontaktperson, gruppboende mm Bruttosumman för alla LSS insatser är ca 70 miljarder kr vilket betyder att kommunerna står för ca 46-47 miljarder kr. 

I det här exemplet utgår jag först från att summan höjs i samma takt som Maggan höjer schablonen, 1,4 %. Den verkliga höjningen är troligen större, LSS experter som Harald Strand och Pelle Kölhed vet nog mer exakt. Kom ihåg att det finns ett utjämningsystem för de kommunala insatserna men det omfattar inte personer som förlorar statlig assistansersättning och blir beviljad kommunal assistans istället.

Med utgångspunkt från ovanstående siffror blir i så fall summan 2018 47 miljarder kr * 1,015 =47,7 miljarder kr en ökning på 770 miljoner kr. En ökning i samma takt som skulle behövas för att täcka löneökningarna i assistansen (2,4 %) ger en ökning på drygt 1,1 miljarder kr. Detta fördelas emellertid på 290 kommuner.

Enligt Statistiska centralbyrån fick kommunerna 2016 in nästan 670 miljarder kr i skatteintäkter. Överskottet var 21,5  miljarder kr. Visst, det  finns många kommuner som går back och har mycket ansträngd ekonomi. Sett till hela landet finns ändå pengar att täcka kommande ökningar för LSS även efter skolan, äldreomsorgen mm också får ökade anslag. Detta innan Magdalena Andersson fördelat en enda krona av sina 40 miljarder kr.

De merutgifter som uppstår när personer förlorar statlig assistansersättning och blir hänvisade till kommunal assistansersättning istället ökar emellertid snabbt och där beviljar staten NOLL kronor i kompensation. Vi ser redan vad följden håller på att bli – kommunerna drar i rask takt ner på antalet beviljade timmar i genomsnitt. Tänk bara på skandalerna i Tranås i somras och då är det bara en kommun av 290…



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar