måndag 8 maj 2017

Ny forskarrapport från Lunds universitet underkänner statens fuskrapporter

Niklas Altermark är statsvetare med Lunds Universitet som arbetsgivare och en stark kritiker mot den destruktiva besparinghysterin som riktas mot assistansreformen, Niklas intervjuas emellanåt av Assistanskoll. Nu har Niklas skrivit en rapport, delfinansierad av STIL som riktar hård kritik mot alla fuskrapporter som styr regerringens agerande. I rapporten riktas hård kritik mot den s.k. expertmetoden som användes när Billumrapporten presenterades 2012. För att göra en kort återkoppling. Expertmetoden fungerar ungefär så här:

Ett antal ”experter/auktoriteter” inom området som berörs sätter sig ner i grupp för att diskutera fram en sannolik omfattning på ett problem, i det här fallet fusk i assistansersättningen. Till slut presenterar gruppen en slutsats om en trolig omfattning på problemet. Det finns inget som helst stastistiskt säkerställt bevis på att siffrorna stämmer åtminstone någorlunda, enligt Billumrapporten är upp till 15 % av all utbetald assistansersättning fusk/kriminalitet, ytterligare 15-18 % är ”överutnyttjande”. Likväl är det siffrorna som Billumrapporten presenterade som gång på gång används som ”bevis” på att fusk och kriminalitet härjar vilt.


Det säger sig självt att expertmetoden här inte kan bli något annat än i bästa fall någorlunda kvalificerade gissningar mer sannolikt dåliga gissningar utan någon verklighetskontakt. Jag kan inte tänka mig ett enda domstolsfall där slutsatser på så lös grund hade hållit som bevis i en rättegång men för oss är det uppenbart annorlunda. Billumrapporten har blivit regeringens och likasinnade tycka till experter som Anna Dahlberg heliga graal i deras kamp för att bevisa att personlig assistans är = fusk, kriminalitet och s.k. överutnyttjande. Niklas Altmerk säger följande:

De experter man kallat in är inte oberoende forskare. Istället är det anställda på Försäkringskassan och andra myndigheter. Det här har inget med vetenskap att göra
Vi ser hur sifforna används som ett sätt att legitimera åtstramningspolitik

Niklas Altermark säger inte att det inte förekommer fusk, det gör det men inte mer än i andra välfärdssystem. Han förspråkar att det  görs en seriös bedömning av problemets omfattning och då är expertmetoden helt olämplig. Istället vill Niklas Altermark vill istället se stickprovskontroller. Wilhelm Ekensteen kommenterar rapporten så här:

Det förstärker ju bilden av en väldigt tendensiös användning av begreppet fusk i regeringens politik. Vi är de första att välkomna att man bekämpar kriminell verksamhet, men som det är nu så växer den diffusa obevisade fuskdimman över oss som har personlig assistans. Det är olyckligt.

Vad säger då regeringen? När detta skrivs (torsdags kväll) hade det varit knäpptyst från regeringen. Ur deras synvinkel är inte tystnden svår att förstå. Hela politiken, hela den propagandapparat som Rosenbad dragit igång har ju utgångspunkten varit att det är ett bevisat faktum att Billumrapporten är sann…

Ur vår synvinkel hoppas jag att rapporten ger rejäl draghjälp i kampan att vrida bort det ensidiga fokuset på kriminalitet och fusk. Står funktionsrättsrörelsen bara på dig så blir det i långa loppet omöjligt för trion Stefan Löfven-Magdanela Andersson och Åsa Regnér att bara ignorera rapporten från Lunds Universitet...



Det som sker är skamligt för ett land som vårt”

Jimmy Loord – Kristdemokraterna i Nybrå Kommun


De personer, både representanter från regeringspartierna och allianspartierna som tar tydlig ställning mot  den systematiska nedmonteringen ska uppmärksammas. I det här fallet väljer jag Jimmy Loord som representerar Nybrå kommun i Småland. Nyligen intervjuades Jimmy i Assistanskoll och citetat ovan är hämtat därifrån.

När jag läser intervjun tycker jag inte det råder någon tvekan om att Jimmy tycker att assistansreformen är en viktig del av välfärdsstaten. Han säger bland annat:
7
När man ser hur individer behandlas av den politik som förs är det lätt att ta till starka uttryck. Jag har vuxit upp med att personlig assistans finns och sett den fungera mycket bra. Att enskilda nu får sin assistansersättning borttagen är skamligt för det svenska välfärdssamhället.

När jag talar med folk i kommunen möter jag förvåning över att ett stöd som funnits under många år tas bort.

I intervjun berättar Jimmy att hemkommunen märker av de allt hårdare bedömningarna från Försäkringskassan som leder till att kommunen får ta emot ett ökande antal personer som förlorat statlig assistansersättning. Hitintills har de som istället sökt assistans genom hemkomunnen fått samma antal timmar som de hade hos FK. Schablonbeloppet är detsamma som FK-s, f.n 291 kr/timme. Fortsätter trenden menar Jimmy Loord att det ekonomiskt blir ohållbart att inte skärpa behovsbedömningen.

Om de 2-3 ärenden som ligger i Förvaltningsrätten just nu förlorar sin assistansersättning så handlar det 14,4 miljoner om vi ska ge samma stöd som de tidigare haft på Försäkringskassan.

Vad innebär det för kommunen?
– Att vi tvingas att göra tuffare bedömningar, hittills har vi gett samma stöd i form av personlig assistans som de haft på kassan tidigare. Detta har alla partier i nämnden varit överens om.

Visst, LSS är en rättighetslag och det är behoven som ska styra, inte pengarna. Jag förstår ändå Jimmys inställning när det gäller behovsbedömningarna framöver. Det Kommunala utjämningssystemet omfattar nämligen bara de LSS insatser som kommunerna  själva ansvarar för, där ingår inte personer som förlorat statlig assistansersättning . När personer som förlorat statlig assistansersättning och får den genom hemkommunen istället betyder det en faktisk ökning i utgifterna för berörd kommun.

De belopp som nämns i artikeln, drygt 14 miljoner kr för de ovan nämnda fallen i Förvaltningsrätten tycker säkert många inte är  någon jättesumma i en kommunbudget, Nybrå är emellertid relativt liten kommun med ca 20 000 invånare så 14 miljoner kr/år + de 8-9 personer som kommunen redan tagit hand om som blivit utsparkade av FK blir en hel del pengar i en kommun av Nybrås storlek. Assistansen ska ju samsas med en rad andra verksamheter inom välfärden som kommunerna ansvarar för.

Den verklighet som Jimmy Loord beskriver visar återigen att kommunerna inte ska vara huvudmän för den personliga assistansen. Kommunerna fixar inte det helt enkelt. Ett ensamt kommunalt huvudmannaskap blir därför dödsstöten för assistansreformen som vi vill ha den.






STIL-aktivister i Småland har gjort en ny podinspelning, del 2 om tillgänglighet. Även denna gång deltar tillgänglighetsinventerare Johan Steirud. Tyvärr funkade inte uppladdningen perfekt så några minuter på slutet saknas.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar