Avslag på resningsansökan i HFD om dom från 2015

Efter den kontroversiella domen i Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD), målnummer 5237-14 som kom sommaren 2015 har assistansjurister filat på att få till en resningsansökan i HFD. De anledningar som angavs för att HFD måste ta upp fallet igen var dessa:

·   Fallet hade inte prövats på rätt sätt

·   Försälkringskassan har misstolkat domen

Nu har beslutet kommit och det blev avslag! Innan vi går vidare sammanfattar jag kort vad domen från 2015 handlade om:

·  2012 beviljade FK personlig assistans till en kvinna med stora andningsproblem, diagnosen var Cystisk fibros.

·  Det allmänna ombudet som har makt att överpröva FK-s beslut överklagade med hänvisning till att det femte grundläggande behovet – ingående kunskap om brukaren i princip bara omfattar personer med psykiska funktionsvariationer.

·  Socialstyrelsen och Kommunförbundet ansåg att FK gjorde rätt som beviljade assistans.

· Det ansåg även Förvaltningsrätten, Kamarrätten, bara HFD gick på det almänna ombudets linje.

Nu har alltså HFD-s beslut kommit som blev negativt, domen från 2015 står fast. Vad betyder det här för framtiden? Denna dom i kombination med Regleringsbrev och att FK 2016 dammade av en fyra år gammal(!) dom från HFD om egenvård har haft enormt negativa konsekvenser som vi alla känner till.

·  Innebär det här ett stort bakslag för kampen att stoppa den nedåtgående sprialen? Tveklöst ja.

·         

Kommer FK och fortsätta hänvisa till domen från 2015? Svar ja.

·  Var beslutet väntat? Nu vet jag inte exakt vad som står i överklagandet och HFD-s beslut men mitt dystra men uppriktiga svar är att jag är inte särskilt överrasskad. När HFD väl fattat ett första beslut måste det till något extraordinärt skäl om fallet ska återupptas. SVT skriver också följande om HFD-s motivering:

Enligt 37 b § förvaltningsprocesslagen (1971:291) får resning beviljas i mål eller ärende om det på grund av något särskilt förhållande finns synnerliga skäl att pröva saken på nytt. Det har inte framkommit att sådana skäl föreligger

Tittar vi bakåt i backspegeln följer också beslutet en linje där domar i HFD går i starkt restriktiv riktning och det gäller både domar som rör assistansen och andra LSS insatser. Domstolarnas kompetens om LSS och CRPD eller brist på den ska jag beröra i nästa blogginlägg.

* En ny statlig utredning har presenterats som ska bekämpa kriminalitet i välfärdssystemen. Ett längre och mycket obalanserat reportage sändes i SVT-s rapport 5 maj Följande text har jag mailat (igår) till Rapportredaktionen.

Hej

Jag är aktiv i den svenska Funktionsrättsrörelsen och en av ca 19000 personer som är beviljad personlig assistans. Fredagen den 5-e maj sände ni ett längre reportage om en statlig utredning - Kvalificerad välfärdsbrottslighet– förebygga, förhindra, upptäcka och beivra som presenterade förslag för att stoppa kriminalitet i olika välfärdssystemen. Jag motsäger mig inte så klart att ni sänder ett reportage om utredningen och faktiskt – jag förnekar inte att det finns kriminalitet i de olika välfärdssystemen.

Däremot är jag och alla mina vänner i Funktionsrättsrörelsen mycket upprörda över vinklingen på reportaget.I hela reportaget visades gång på gång x antal rullstolar och en reportern gick igenom en ökänd härva med assistansbedrägeri i Södertälje. Inte med ett enda ord nämndes fusk och kriminalitet i andra välfärdssystem – Vab dagar, sjukförsäkring etcetera. Varför nämner ni ingenting om det? Jag anser inte det här reportaget uppfyller kriterierna för att kallas opartisk journalistik.

Vi som är beviljade personlig assistans och även, många, många andra personer med olika funktionsnedsättningar är redan utsatta för mycket fördomar, ett reportage med så ensidig vinkling mot assistansbranschen som sänds i landets mest sedda nyhetsprogram riskerar att kraftigt förstärka dessa fördomar. Dessutom vill jag verkligen inte att mina TV-licenspengar ska användas till reportage som framställer oss som mer fuskbenägna än andra för det är vi inte!

Angående omfattningen på fusket i assistansbranschen vore det också passande om all media granskar andra källor än Billumrapporten från 2012, och FUT rapporten från 2007 innan ni pratar om framförallt Billumutredningen från 2012 som ett ”bevis”på fuskets omfattning. Jag bifogar en rapport från Lunds Universitet som kraftigt ifrågasätter den metod som använts för att beräkna ”fusket, dn s.k. expertmetoden.

Thomas Juneborg

Beviljad personlig assistans och aktiv i funktionsrättsrörelsen

Hela rapportsändningen i fredags textad 

Reportaget är i inledningen av sändningen