Att bara ändra LSS § 9a räcker inte för att långsiktigt återupprätta LSS ursprungliga intentioner

Det finns i LSS fem s.k. grundläggande behov - personlig hygien, av/på klädning, måltider, kommunikation och ingående kunskap om brukaren. När det debatteras hur vi ska komma tillrätta med den allt striktare tolkningen av LSS och dess konsekvenser är det ofta LSS  §9a som kommer upp. Den måste ändras om behovsbedömningarna ska bli "generösare" - det anser alla från Försäkringskassan till Ifa. Försäkringskassan fortsätter stenhårt hävda att vi är som statlig myndighet skyldiga att följa rättspraxis trots att förutsättningarna för oss med personlig assistans är så olika. Ändring/förtydligande av denna paragraf är därför som jag ser det nödvändig men det räcker knappast för att säkra intentionerna med LSS på sikt. Orsaken anser jag är denna:

Urholkningen av LSS som drabbat samtliga 10 insatser har inte tillkommit på grund av lagändringar, lagtexten är densamma och därför är intentionerna, på papperet densamma som de var när lagen skrevs. Försämringarna är istället resultatet av ändrad tolkning av lagen, av både Försäkringskassan och kommunerna. På vägen har man fått god hjälp av ett antal mycket märkliga domslut som skapat ny rättspraxis - d v s hur lagen ska tillämpas. 

Om vi i kampen för LSS stannar vid att bara ändra LSS §9a, vad kommer att hända i framtiden?

Rimligen kommer man försöka hitta nya sätt att gå runt lagens ursprungliga intentioner vilket innebär nya rättsfall. Och då ska ingen inbilla mig i alla fall att det inte finns en uppenbar risk  att det kommer nya märkliga  domar som återigen ändrar spelreglerna.  Därmed är man tillbaka vid utgångsläget och vad ska vi göra då -kräva nya lagändringar igen?

Frågan är då vad som krävs för att på allvar säkra lagens intentioner och rättigheterna till alla invånare i Sverige som lever med funktionsnedsättningar? Att göra Handikappkonventionen till svensk lag är en del som jag skrivit om innan. Det krävs även någon form av ny lagstiftning där s.k. rättspraxis och prejudikat inte alls får samma betydelse som idag. Kanske behövs därmed även en ändring eller tillägg i Regeringsformen som garanterar att man inte kan förlora  eller nekas stöd från staten enbart p g a  ändrad tolkning av lagen, d v s ett förtydligande av den enskilda människans rättigheter gentemot staten. 

Här driver STIL ett mycket ambitiöst projekt , nämligen projektet Medborgargolv. Målet med Medborgargolvet är en utveckling av välfärdsstaten där alla som är i behov av hjälp verkligen får den hjälp man behöver, man definierar Medborgargolvet så här:

Vi vill se ett golv som skyddar alla som är i behov av välfärdsstatens tjänster för att kunna leva självbestämt liv i frihet.

Vi vill utveckla välfärdsstaten genom att förtydliga kontraktet mellan stat och individ så att varje medborgare har frihet, jämlikhet och trygghet, inte bara i teorin utan också i praktiken.

När medborgargolvet väl är säkrat ska alltså ingen behöva riskera att man förlorar sin personliga assistans eller annat stöd från samhället p g a ny rättspraxis, godtyckliga beslut från kommunerna etcetera. Samhällets skyddsnät för de som behöver stöd från samhället för att leva ett självständigt liv ska vara vattentätt.

Ni kanske undrar om jag själv har någon roll i projektet? Så här ligger det till - jag är stödmedlem i STIL som jag tycker gör ett fantastiskt jobb. För snart en månad sedan fick jag en förfrågan om jag är intresserad av att som stödmedlem hjälpa till i arbetet för att förverkliga Medborgargolvet. Jag behövde inte lång betänketid för att tacka ja...

Vi har inte hunnit prata närmare om vad jag ska få för roll. Det blir mycket intressant att hjälpa till - att försvara personlig assistans och LSS mot alla de krafter som vill urholka eller t.o.m. avskaffa lagen samt gå tillbaka till ursprungsvisionerna  är det jag verkligen brinner för. Har dock inga illusioner om att förverkligandet av Medborgargolvet är en lätt uppgift.

Kommer komma fler inlägg med anknytning till Medborgargolvet framöver

I Paneldedebbatten under Almedalsveckan